Annons

Jonas Gummesson:Hotet är inte svenskt – utan amerikanskt

Fartyget ”Castoro 10" arbetar med Nord Stream 2-ledningen utanför Rügen, Tyskland.
Fartyget ”Castoro 10" arbetar med Nord Stream 2-ledningen utanför Rügen, Tyskland. Foto: Stefan Sauer/TT

Amerikanska sanktioner kan försena Nord Stream 2 genom Östersjön med ett halvår. Samtidigt dröjer regeringens lagstiftning, avsedd att stoppa just ryska rörläggare på svensk mark i nationens intresse.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Slite hamn.

Foto: Karl Melander/TTBild 1 av 1

Nord Stream 2-ledningen har nästan gått i mål vid slutstationen på den tyska sidan av Östersjön. I tid skulle den resterande sträckan kunna vara slutförd redan i andra halvan av januari.

Ungefär vid halvårsskiftet 2020 skulle den ryska gasjätten Gazproms gasleveranser till Europa vara fördubblade.

Nu väntar i stället amerikanska ekonomiska sanktioner mot företag som är involverade i projektet. Beslutet klubbades i kongressen i slutet av förra veckan och är underskrivet av Donald Trump.

Inom 60 dagar ska amerikanska UD identifiera vilka företag och ledande personer i företagen som ska drabbas av sanktionerna. Ett företag i riskzonen är då schweiziska Allseas som lägger ut rören och skulle kunna göra klart sin del av det arbetet på cirka 20 dagar. Frågan är nu om bolaget vågar göra det eller inte.

För USA har ryska gasaffärer varit en nagel i ögat långt innan Trumpadministrationen.

Om Allseas kliver av projektet hamnar Gazprom, kontrollerat av ryska staten och med med 51 procents ägande i Nord Stream, i ett besvärligt läge. Få företag på världsmarknaden har samma kapacitet. Samtliga riskerar sanktioner om man går in med en hjälpande gashand.

Annons
Annons

Slite hamn.

Foto: Karl Melander/TTBild 1 av 1

För Gazprom återstår då att skaffa fram kapacitet från annat håll, ryska och kinesiska företag skulle kunna bygga om befintliga plattformar med ett halvårs fördröjning, enligt vad SvD inhämtat. I så fall kommer gasleveranserna igång först på andra sidan årsskiftet 2021.

Diskussionerna om Nord Stream-ledningarna har vid det här laget pågått i ett 15 tal år när projekteringen för Nord Stream 1 inleddes.

Då fick Gazprom hyra hamnen i Slite på Gotland för att lagra och lägga ut rörledningar. Ryssarna investerade i storleksordningen 60 miljoner kronor för att öka bredd och djup i hamnen.

Uthyrningen kritiserades som mindre genomtänkt av försvars- och säkerhetspolitiska skäl. Samtidigt var läget i Östersjöområdet mindre ansträngt än för närvarande, Gazprom fick fritt spelrum.

Slite hamn.
Slite hamn. Foto: Karl Melander/TT

För USA har ryska gasaffärer varit en nagel i ögat långt innan Trumpadministrationen. För den svenska regeringen har ledningarna i Östersjön varit en källa till ständiga problem.

I augusti 2016 korsades amerikanska och svenska vägar i gasfrågan när dåvarande vicepresidenten Joe Bilden kom till Stockholm för samtal med statsminister Stefan Löfven (S).

Biden uttryckte då oro för det europeiska beroendet av rysk gas och talade sig också varm för att ersätta de ryska leveranserna med flytande amerikansk gas (Liquefied Natural Gas, LNG) till Europa. Syftet var att sätta press på regeringen att om möjligt agera mot en ny Gazprom-ledning.

Annons
Annons

I december 2016 ställdes frågorna om Nord Stream 2 på sin spets för den svenska regeringen.

Återigen var frågan om ryssarna skulle få använda hamnkapacitet på Gotland och nu även i Karlshamn. Länge och väl hände ingenting. Till slut kallades kommunala företrädare till samtal.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) hävdade hot mot svenska försvarsintressen – och fick med sig Gotland som avbröt kontakterna. Däremot inte Karlshamns kommun. Nord Streams underleverantörer fick klartecken att lagra rör för rysk gas på svensk mark.

Efter det bakslaget valde regeringen i mars 2017 att tillsätta en utredning om ”Förbättrat skydd för totalförsvaret”.

Uppdraget redovisades i juni år Ett förslag är ett nytt kontrollsystem där överlåtelser och upplåtelser av hamnar, flygplatser och fastigheter ”av väsentligt intresse för totalförsvaret” kan villkoras eller förbjudas av regeringen. Ett annat är att kommunernas och landstingens ansvar för totalförsvaret skärps.

Nu återstår en sak – att regeringen lägger fram en proposition och får förändringarna på plats efter beslut i riksdagen. När det blir finns det än så länge inget svar på. Beskedet för närvarande är att frågorna är juridiskt komplicerade och bereds i regeringskansliet.

Hotet mot ryska gasleveranser är än så länge amerikanskt – inte svenskt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons