Annons

Tyst om svenskars Natopositivitet

Svenska soldater i Norrbotten under övningen Northern Wind 2019 där flera Nato-länder deltog.
Svenska soldater i Norrbotten under övningen Northern Wind 2019 där flera Nato-länder deltog. Foto: Rob Schoenbaum/TT

Svenskarna har en mer positiv syn på Nato än invånare i 16 medlemsländer, visar en ny undersökning. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) som på onsdagen närvarar vid ett Natomöte i Bryssel avböjer att kommentera resultatet.

Under strecket
Publicerad

Researchinstitutet Pew har undersökt inställningen till Nato från 2007 och framåt. Svaren är inte helt jämförbara. Antal länder har varierat mellan åren. Men tendensen i den nya mätningen är att den positiva synen på Nato är i avtagande.

Den här gången har Pew ställt frågor till 21 000 personer i 16 Natoländer plus tre andra, däribland Sverige.

Resultatet visar att 53 procent av de tillfrågade i medlemsländerna har en positiv syn på Nato medan 27 procent är negativa.

Mätningen för 2019 visar också att inställningen till Nato varierar kraftigt mellan enskilda länder.

Den högsta andelen positiva finns i två Östersjöstater: Polen och Litauen med 82 respektive 77 procent.

Bland tunga medlemsländer ligger Storbritannien i topp: 65 procent har en positiv syn på alliansen. I Tyskland är det 57 procent, USA stannar på 52 jämfört med 64 procent 2018. I Frankrike har stödet gått ner från 60 procent 2017 till 49 procent i den nya mätningen.

Klart sist ligger Turkiet där bara 21 procent har en positiv syn på Nato. Hela 55 procent är negativa. En förklaring kan vara att Turkiet under senare år varit indraget i flera konflikter med andra medlemsländer. Ett exempel är köpet av ryskt luftvärn, ett annat kriget i Syrien.

Annons
Annons

Sverige är ett av Natos närmaste partnerländer. Enligt Pew-undersökningen är andelen positiva hela 63 procent. Andelen negativa är 28 procent.

Försvarsminister Peter Hultqvist hälsar att han inte vill kommentera den positiva svenska synen.

– Nej, svarar pressekreteraren Toni Eriksson kortfattat i ett sms.

På onsdagskvällen deltar Hultqvist nu i en arbetsmiddag i Bryssel med Natoländernas försvarsministrar plus Finlands Antti Kaikkonen för att diskutera samarbetet mellan alliansen och EU.

Trots det nära partnerskapet med Nato avvisar Löfvenregeringen kategoriskt medlemskap i Nato. I riksdagen finns det heller ingen majoritet när SD står på samma nej-sida som S, V och MP. I den tidigare alliansen är M, KD, C och L för ett svenskt inträde.

I svenska undersökningar där frågan är ja eller nej till Nato ser opinionsläget normalt annorlunda ut än i Pews mätning.

I en SvD/Sifo-undersökning i juni 2017 sa 46 procent nej till svenskt medlemskap och 35 procent ja. I en DN/Ipsos-mätning i januari 2018 var 44 procent mot och 31 procent för.

Pews undersökning är gjord under året som Nato firade 70 års jubileum efter grundandet 1949. Samtidigt var det ett skakigt år som präglades av konflikter om finansiering och trovärdighet.

Inför stats- och regeringschefernas toppmöte i London i december kallade Frankrikes president Emmanuel Macron Nato för en ”hjärndöd” organisation. USA:s president Donald Trump beskrev i sin tur uttalandet som ”förolämpande, elakt och farligt”.

Nyligen kom en ny replik från Macron när han öppnade för att franska kärnvapen ska användas i försvaret av Europa, ett utespel som kan tolkas som misstroende mot USA.

Själv har Trump genom åren bidragit med att sprida osäkerhet om USA tänker leva upp till sina åtaganden om kollektiva försvarsgarantier enligt artikel fem i Natofördraget.

När Pew frågar om synen på artikel fem är det ändå 60 procent som bedömer att USA skulle ställa upp och försvara ett alliansland som hamnar i en ”allvarlig militär konflikt med Ryssland”.

Listan toppas av Italien där 75 procent tror att USA skulle komma till undsättning. Även i Storbritannien och Spanien visar höga siffror med 73 och 72 procent.

En punkt vid Natomötet i Bryssel blir den ryska militära upprustningen på missilsidan efter att INF-avtalet om en begränsning av medeldistansvapen gick i graven i augusti 2019.

– Vi kommer att diskutera hur vi ska svara på hela uppsättningen av ryska missilsystem, redan utplacerade och under utplacering, sa generalsekreteraren Jens Stoltenberg på tisdagen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons