Slobodan Milošević och Nobelpristagaren Peter Handke.
Slobodan Milošević och Nobelpristagaren Peter Handke. Foto: Francois Mori, Fernando Vergara/TT

Hur svår är nya krisen för Akademien?

”Mördare”, ”fascist” var rop som hördes när Peter Handke fick Ibsenpriset 2014. Men protesterna avskräckte inte Svenska Akademien från att tilldela honom Nobelpriset. Hur stor skada tar priset av kritiken mot Handke, och förstod Akademien vad de gav sig in på?

Publicerad

När Peter Handke tilldelades det internationella Ibsen-priset 2014, en av världens mest prestigefyllda teaterutmärkelser, kände han sig hedrad. Österrikaren anlände tillsammans med sin hustru, skådespelaren Sophie Semin, en mulen söndag i september för att ta emot priset på Nationaltheatret i Oslo.

Österrikaren, som var klädd i vit skjorta och korpsvart kavaj, var säkerligen smickrad av juryns vindlande motivering – ”a body of work that is unparalleled in its formal beauty and brilliant reflection”, löd en passus – men mottagandet på plats blev inte varmt. ”Mördare,” ropade några av de församlade, många av dem från Bosnien och Kosovo. ”Fascist!” Ett gult handskrivet plakat som sträcktes upp mot pristagaren, kallade honom ”genocide denier”, folkmordsförnekare.

Peter Handke möttes av demonstranter i Oslo 2014 i samband med utdelningen av Ibsenpriset.
Peter Handke möttes av demonstranter i Oslo 2014 i samband med utdelningen av Ibsenpriset. Foto: Fredrik Varfjell/TT

Peter Handke äntrade den anrika teatern under burop.

Debatten som följde i Norge blev hätsk och polariserad. Thorhild Widvey, Norges dåvarande kulturminister, avstod från att uttala sig i den känsliga frågan trots att prispengarna kom från norska staten. Hon bollade vidare till Ibsen-juryn.

Vi blev sittande i varsin skyttegrav och där sitter vi än.

Hur Ibsen-juryn agerade? Med hänvisning till förebilderna i Svenska Akademien valde den att tiga.

När det stormade som mest kring Ibsenpriset hölls ett möte i Oslo under rubriken: ”Det internationella Ibsenpriset 2014 till Peter Handke – stillatigande acceptans av aggressiv nationalism?". En av deltagarna var författaren, översättaren och dramatikern Øyvind Berg, väl förtrogen med Handkes författarskap, inklusive de omdebatterade böckerna om Jugoslavienkriget. En stor anledning till upprördheten, menar Berg, var att prisjuryn inte ville bemöta kritiken.

Annons

– Juryn drog sig tillbaka i två månader, bland annat med hänvisning till att den svenska Nobelkommittén aldrig försvarar sina val, säger han.

Berg uppfattar det som att juryn försökte tiga ihjäl kritiken. Det lyckades inte. Istället blev det en mycket sårig debatt kring priset.

– Fronterna blev så hårda att det blev omöjligt att debattera. Vi blev sittande i varsin skyttegrav och där sitter vi än, säger Øyvind Berg och konstaterar att gamla vänskaper raserades.

1/2

Slobodan Milošević omgiven av säkerhetsvakter under krigsförbrytarrättegången i Haag.

Foto: TT
2/2

Kvarlevor efter dödade i Srebrenica.

Foto: Alexander Zemlianichenko/TT

Efter att Peter Handke tagit emot sitt pris på Nationaltheatret i Oslo skrev Aftenposten en artikel med citatrubriken: "Peter Handke kommer aldrig att kunna få Nobels litteraturpris." Källan? Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman.

”Svenska Akademien är nog tillräckligt intelligent för att inse vilket medialt ramaskri det skulle bli om Handke tilldelades litteraturpriset”, sa Wiman till Aftenposten.

Men när ständige sekreteraren Mats Malm nyligen klev ut i Börssalen i Gamla stan och offentliggjorde 2019 års pristagare i litteratur var det Peter Handkes namn som kom över hans läppar. Reaktionen i den fullsmockade salen var en kompakt tystnad; omvärldens reaktion var desto mer högljudd. Ifrågasättandet drog egentligen igång redan i Börshuset.

Annons

Problemet är att Handkes verk och person ingår i ett propagandistiskt sammanhang.

”Det här är ett litterärt pris, det är inget politiskt pris”‚ sa Nobelkommitténs ordförande Anders Olsson när en journalist frågade hur Akademien såg på Handkes stöd för Serbiens tidigare president Slobodan Milošević.

Øyvind Berg köper inte den motiveringen.

– Problemet är att Handkes verk och person ingår i ett propagandistiskt sammanhang, och att litterära priser förstärker den propagandan. En prisutdelning är en politisk handling. Det är en institutionalisering av ett litterärt livsverk i ett offentligt sammanhang, säger han.

Peter Handke.
Peter Handke. Foto: Francois Mori/TT

Valet av Handke väcker förvåning hos många, inte minst eftersom Akademien fortfarande försöker att återupprätta sitt anseende. 2018 var ett annus horribilis med öppna stridigheter och tafflig krishantering. Nobelstiftelsens vd Lars Heikensten tog Akademien i örat och Horace Engdahl fick lämna Akademiens Nobelkommitté under förödmjukande former. Nobelstiftelsen krävde bland annat en ny kommitté med externa sakkunniga, som skulle hjälpa till att rädda Nobelprisets status.

Annons

Men nu kliver Akademien och kommittén alltså direkt in i en ny kris, och kritikerna menar att litteraturprisets status återigen är hotad. Peter Handke, som skulle upphöjas med priset, skärskådas och ifrågasätts. Och frågan är vad den nya krisen innebär för Nobels glans.

Försvarshögskolans Claes Wallenius är docent i ledarskap och specialiserad på just krishantering. Han har liknat Akademiens förra kris vid ett ”sandlådekrig” och beklagade att Sara Danius behövde agera ”dagisfröken”. Den här gången är läget dock annorlunda, anser han.

Att upprätthålla förtroende och tillit är a och o i en krishantering. De kan ju inte backa nu.

– Förra gången var det en sandlåda där alla bråkade med alla, ett internt sammelsurium som inkluderade sexuella övergrepp. Det här är i alla fall en utåtriktad kris, och mer en bedömningsfråga som gäller Nobelprisets karaktär. Förra gången var jag övertygad om att det var Akademiens fel. Den här gången anser jag att de har gjort det bästa av situationen.

Hur då?

– De är tydliga med att de inte stödjer enskilda åsikter, men står bakom sitt beslut att ge Handke priset. Att upprätthålla förtroende och tillit är a och o i en krishantering. De kan ju inte backa nu.

Annons

Men hade de kunnat förekomma kritiken?

– Det kan ju också bli fel. ”Nu ger vi priset till Peter Handke, men vi vill samtidigt ta avstånd från vissa av hans åsikter.” Man måste ju invänta reaktionen innan man går i svaromål.

Handkes ställningstaganden under Balkankrigen har väckt flest och starkast reaktioner, men också hans kvinnosyn har uppmärksammats. Hösten 2018 publicerade det tyska veckomagasinet Der Freitag en lång intervju där författaren bland annat kommenterade metoo-rörelsen: ”Jag vill inte höra mer om det. Kvinnorna, som eggar upp männen, och sedan beklagar de sig”, sa Handke.

Med tanke på att Akademien precis har genomgått vad utländska medier kallar "a sex scandal", hur lämpligt är det då att ge priset till någon som har fällt förklenande metoo-uttalanden?

– Dåliga idéer ska bekämpas i en öppen och fri debatt. Sedan kan man fråga sig om Akademien ens har hämtat sig från den förra krisen, då de tappade väldigt mycket anseende. Man märker att de kämpar med att reparera varumärkesskadan, och då är det ju lite olyckligt att det blir nya kontroverser, säger Claes Wallenius på Försvarshögskolan.

Annons
Foto: Fernando Vergara/TT

Det är inte att ta politiska hänsyn, menar Schueler, utan det handlar om värderingar och människosyn.

Enligt Nobels testamente ska Nobelpriserna delas ut till dem som under det gångna året "hava gjort mänskligheten den största nytta" och litteraturpriset ska gå till den som producerat "det utmärktaste i idealisk riktning".

– Detta med "det utmärktaste i idealisk riktning" är naturligtvis en svävande formulering, säger SvD:s tidigare kulturchef Kaj Schueler, som likväl menar att Akademien och priskommittén måste förhålla sig till den humanistiska anda i vilken Nobel skrev sitt testamente. Det är inte att ta politiska hänsyn, menar han, utan det handlar om värderingar och människosyn.

Kaj Schueler tycker att Handke agerade tvivelaktigt under och efter kriget på Balkan men han är inte tillräckligt inläst för att ta ställning till de anklagelser om historierelativism och historierevisionism som riktas mot Handke. Men om Akademien belönar en författare som ägnat sig åt historierevisionism så går det på tvärs mot testamentet, enligt Schueler.

Annons

Han påminner om att Akademiens Nobelkommitté på 1950-talet avstod från att belöna poeten Ezra Pound. Pound betraktades av många som en av 1900-talets största poeter, men han hade också ett starkt engagemang för fascismen i Italien och Tyskland. 1959 konstaterade kommitténs ordförande Anders Österling att det var omöjligt att belöna ”en diktare som vid sidan av en mycket fängslande poetisk insats alltjämt propagerar idéer av en beskaffenhet som avgjort står i strid med Nobelprisets anda".

Peter Handke tar emot Ibsenpriset i Oslo 2014. Therese Bjørneboe står till höger om Handke.
Peter Handke tar emot Ibsenpriset i Oslo 2014. Therese Bjørneboe står till höger om Handke. Foto: Fredrik Varfjell/TT

Nobelpriset har en helt annan tyngd än Ibsenpriset. Men kanske kan Svenska Akademien mildra nuvarande kris genom att dra lärdom av norrmännens erfarenheter? Therese Bjørneboe, norsk redaktör och teaterkritiker, satt med i den jury som beslutade att tilldela Peter Handke Ibsenpriset.

Annons

Juryn räknade med att beslutet skulle väcka reaktioner, men trodde inte att de skulle bli så starka som de blev.

– Det är viktigt att även författare med kontroversiella åsikter får priset. Kulturredaktionerna misslyckades i sin rapportering efter tillkännagivandet. De skrev inte om hans konst, och medierna överlät debatten till högljudda debattörer, i stället för att läsa hans böcker. Det var en väldigt passiv reaktion.

Det är komplex materia, men Handke är egentligen ingen politisk författare.

Therese Bjørneboe ångrar delvis att juryn efter tillkännagivandet inte uttalade sig om beslutet.

– Vi uppfattade att det fanns en tradition att juryn överlåter kommentarerna till andra efter sitt beslut. Men i det här fallet hade vi nog kunnat vara mer aktiva, säger hon.

Hon tycker dock att kritiken mot Handkes Nobelpris till stor del är överdriven, och att kritikerna inte brytt sig om att förstå i vilket sammanhang de kontroversiella uttalandena har gjorts.

– Handkes engagemang i Jugoslavienkrigen handlar mycket om hans familjehistoria. Han tillhörde en slovensk minoritet i Österrike som diskriminerades av nazisterna efter Anschluss. Slovenerna var de enda som tog upp vapen mot tyskarna, men i efterkrigstidens Österrike blev de fortsatt diskriminerade och kallade för Titos lakejer. Det är komplex materia, men Handke är egentligen ingen politisk författare.

Annons
Anders Olsson, Pär Westberg, Rebecka Kärde, Mikaela Blomqvist och Henrik Petersen från Nobelkommittén i litteratur, presenterar 2018 och 2019 års pristagare av Nobelpriset.
Anders Olsson, Pär Westberg, Rebecka Kärde, Mikaela Blomqvist och Henrik Petersen från Nobelkommittén i litteratur, presenterar 2018 och 2019 års pristagare av Nobelpriset. Foto: Anders Wiklund/TT

I Sverige och världen rasar nu debatten om Handkes författarskap. Så hur ser Akademien på mottagandet av priset till Peter Handke? Anders Olsson svarar SvD i ett mejl.

”Det är inte överraskande att priset till Handke har väckt kritik. Men den har varit starkt känslostyrd med många övertramp. Tydligt är att den har övergått från ställningstaganden som ofta saknat stöd i Handkes texter, till mer nyanserade värderingar av läsare som verkligen har tagit del av hans stora författarskap. Det är hoppingivande. Få som verkligen har läst hans böcker har mig veterligt ifrågasatt hans värdighet som pristagare.”

Han har exempelvis inte manat till folkmord eller bedrivit hets mot folkgrupp.

Hur tror ni att Svenska Akademiens och litteraturprisets ställning påverkas av kritiken och diskussionen?

”Vi måste ha modet att ge priset till litterärt högt värderade författare, även om de skulle ha misshagliga åsikter. Det är det litterära värdet som gäller, det finns ingen annan väg. Och vi tror att prisets ställning bara kan stärkas av den hållningen. Kritiken har riktat in sig på frågan om Handke överskridit grundläggande rättsprinciper för vårt civila samhälle, men inte lyckats visa detta. Han har exempelvis inte manat till folkmord eller bedrivit hets mot folkgrupp. Det bör tilläggas att det finns få författare som är så opolitiska som Handke, om man med ’politisk’ menar en person som har övertygelser, som han eller hon är beredd att argumentera för. Han är en stor iakttagare som värjer sig mot att dela in världen i goda och onda krafter. ”

Peter Handke möttes av demonstranter i Oslo 2014 i samband med utdelningen av Ibsenpriset.

Foto: Fredrik Varfjell/TT Bild 1 av 7

Slobodan Milošević omgiven av säkerhetsvakter under krigsförbrytarrättegången i Haag.

Foto: TT Bild 2 av 7

Kvarlevor efter dödade i Srebrenica.

Foto: Alexander Zemlianichenko/TT Bild 3 av 7

Peter Handke.

Foto: Francois Mori/TT Bild 4 av 7
Foto: Fernando Vergara/TT Bild 5 av 7

Peter Handke tar emot Ibsenpriset i Oslo 2014. Therese Bjørneboe står till höger om Handke.

Foto: Fredrik Varfjell/TT Bild 6 av 7

Anders Olsson, Pär Westberg, Rebecka Kärde, Mikaela Blomqvist och Henrik Petersen från Nobelkommittén i litteratur, presenterar 2018 och 2019 års pristagare av Nobelpriset.

Foto: Anders Wiklund/TT Bild 7 av 7