Annons

Caroline Elander Knip:Hur får vi våra syskon att gå med på en husförsäljning?

Foto: SvD, Illustration: Thomas Molén

Det förekommer ofta att arvingar inte kan enas om hur man ska hantera ett dödsbo, inte minst om dödsboet äger en fastighet. Men det finns ett sätt att ta sig ur även svåra låsningar: Att ansöka om att en boutredningsman förordnas.

Publicerad

Jag ställs ofta inför situationen där dödsbon, trots att den avlidne gick bort för flera år sedan, fortfarande inte är avslutade. Detta kallas inom juridiken att ett dödsbo är oskiftat. Anledningen till att ett dödsbo är oskiftat kan vara många.

En vanligt förekommande anledning är att dödsboet äger en fastighet som delägarna inte kan enas om. Problem kan uppstå både vad gäller vem som ska betala för fastigheten i de fall där dödsboet inte har tillräckligt mycket pengar för att stå för kostnaderna men även vem som ska ha rätt att nyttja densamma eller hur fastigheten ska tas om hand och vilka renoveringsarbeten som ska utföras.

En annan anledning kan vara att en eller flera delägare misstänker att en annan delägare, exempelvis genom att denne har haft fullmakt för den avlidne och hjälpt denne med att betala räkningar med mera, har gjort egna uttag från den avlidnes konton.

Annons

Av lagen framgår att delägarna tillsammans ska hantera dödsboet och fatta beslut i frågor som rör detta. En eller två av flera delägare kan således inte själva bestämma exempelvis att en fastighet ska säljas eller att banken ska lämna ut kontoutdrag från den avlidnes konton. Detta innebär att alla delägare måste vara helt överens om alla åtgärder, alltså både att kontoutdragen ska utlämnas och att fastigheten ska säljas. Det finns dessvärre inga möjligheter att tvinga någon delägare att underteckna en fullmakt eller gå med på en försäljning. I dessa situationer hamnar delägarna ofta i en mycket besvärlig och påfrestande inlåsningseffekt.

Huvudregeln är att det är dödsboet som ska betala kostnaderna för boutredningsmannen.

En relativt okänd lösning på detta problem kan vara att hos tingsrätten ansöka om att en boutredningsman ska förordnas i det dödsbo som äger fastigheten eller som har konton där man misstänker att någon gjort otillbörliga uttag. Boutredningsmannen blir genom sitt förordnande från tingsrätten den legala representanten för dödsboet i stället för delägarna. Boutredningsmannen kan då exempelvis tillskriva banken och begära ut kontoutdragen alternativt ge en enskild delägare fullmakt att själv begära ut dem. En boutredningsman kan även, efter att denne erhållit tingsrättens godkännande, försälja en fastighet mot en eller flera delägares vilja.

En boutredningsman har som huvudsaklig uppgift att utreda boet och i slutändan förrätta arvskifte. Ett arvskifte är en skriftlig handling av vilken det framgår hur tillgångarna i ett dödsbo ska fördelas mellan delägarna. Om delägarna själva inte kan komma överens om hur arvskiftet ska ske och hur tillgångarna ska fördelas mellan dem kan boutredningsmannen även fatta ett beslut om arvskifte. Den delägare som är missnöjd med det beslut om arvskifte som boutredningsmannen fattar har en möjlighet att överklaga detta till tingsrätten. I dessa situationer blir boutredningsmannen en slags domare.

Att ha i beaktande, innan man själv ansöker om en boutredningsman hos tingsrätten, är dock att boutredningsmannen har rätt att få betalt för sitt arbete. Huvudregeln är att det är dödsboet som ska betala kostnaderna för boutredningsmannen. Finns det inga tillgångar i dödsboet kan det bli den som har ansökt om boutredningsman som i stället får betala boutredningsmannens arvode.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons