Annons

Matilda Aprea Malmqvist:Varför ska chefen veta när jag har mens?

En halv miljon kronor till ”menscertifiering av arbetsplatser” för att öka jämställdheten. Är det verkligen den typen av frågor staten ska prioritera?

Under strecket
Publicerad

Medieprofilerna Hannah Widell och Amanda Schulman är positiva till en kartläggning av sina anställdas menscykel på sitt företag Perfect Day Media.

Foto: Janerik Henriksson/TT & Christine Olsson/TTBild 1 av 1

Medieprofilerna Hannah Widell och Amanda Schulman är positiva till en kartläggning av sina anställdas menscykel på sitt företag Perfect Day Media.

Foto: Janerik Henriksson/TT & Christine Olsson/TTBild 1 av 1
Medieprofilerna Hannah Widell och Amanda Schulman är positiva till en kartläggning av sina anställdas menscykel på sitt företag Perfect Day Media.
Medieprofilerna Hannah Widell och Amanda Schulman är positiva till en kartläggning av sina anställdas menscykel på sitt företag Perfect Day Media. Foto: Janerik Henriksson/TT & Christine Olsson/TT

Jag tror att de flesta kvinnor håller med mig när jag säger att mens är ett jäkla besvär. Visst hade det varit trevligt med gratis tamponger och vilrum på arbetet. Men ska staten verkligen lägga en halv miljon på detta?

Det är den summa som organisationen Mensen, som arbetar för att skapa ett mensvänligt arbetsklimat, fått av den nya Jämställdhetsmyndigheten.

”Mensen” startades 2013 och består av ”mensaktivister och menstruella akademiker” som ”jobbar för att mens ska få ta större plats i samhället”. De vill skapa mensvänliga arbetsplatser med värktabletter, tamponger, vilrum och att anställda ska få jobba hemifrån vid kraftig mensvärk.

Vi har betydligt allvarligare jämställdhetsproblem i Sverige som vi borde lägga de pengarna på istället.

Annons
Annons

Syftet med ”menscertifiering av arbetsplatser” är i grunden god, inget snack om saken – men satsningen är både felprioriterad och kontraproduktiv.

Vi har betydligt allvarligare jämställdhetsproblem i Sverige som vi borde lägga de pengarna på istället. Vissa kvinnor får inte jobba, vissa får inte ens gå utanför dörren.

En barnmorska gick i somras ut på Facebook och visade upp sina blodiga arbetskläder. Hon hanterade tre förlossningar och hade inte haft tid att byta sitt mensskydd. Fruktansvärt. Vidrigt. Jag håller med.

Men är lösningen verkligen att menscertifiera sjukvården? Snarare borde väl lösningen vara att anställa fler?

Medieprofilerna Hannah Widell och Amanda Schulman är positiva till en kartläggning av sina anställdas menscykel på sitt företag Perfect Day Media.

– Om någon kommer och vill säga upp sig så kan man säga, men vänta nu, du är där i din cykel, vi kanske ska ha det här samtalet nästa vecka istället? Att man påverkas så mycket känslomässigt kan vara förödande, säger Hannah Widell till Aftonbladet.

Tanken på att min chef eller mina kollegor skulle tala om för mig att jag är oförmögen att fatta ett beslut för att jag är ”i en känsligare period av min cykel” är absurd. Jag kan inte förstå hur det skulle främja feminismen och skapa ett bättre arbetsklimat.

Staten har alltså gjort prioriteringen att lägga pengar på att mensanpassa arbetsplaster för att öka jämställdheten, istället för att lägga resurser där det verkligen gör skillnad: på kvinnor som lever med hedersförtryck eller under hot och våld, på kvinnor som är ofrivilligt arbetslösa, eller på kvinnor som sliter ut sig inom vården för att man inte anställer fler.

Låt oss prioritera de riktiga problemen istället för att ägna oss åt ett pseudoproblem som menscertifikat.

Och det är väl knappast statens uppgift att göra chefen uppmärksam på när kvinnor blöder mellan benen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons