Annons

Hur klimatsmart är egentligen ekomaten?

Elin Röös forskar kring hållbar matproduktion.
Elin Röös forskar kring hållbar matproduktion. Foto: SvD

Om ekologisk mat är bra för klimatet eller inte är en debatt som flammar upp med jämna mellanrum.

Men hur ligger det egentligen till?

Elin Röös, som forskar och undervisar kring hållbar matproduktion och hållbar markanvändning hjälper till att reda ut denna komplexa fråga.

Under strecket
Publicerad

Kronärtskocka till salu i den ekologiska matvarukedjan Paradiset på Brännkyrkagatan i Stockholm.

Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 1 av 1

1 / 5

Hur klimatsmart är egentligen ekomaten?

Kronärtskocka till salu i den ekologiska matvarukedjan Paradiset på Brännkyrkagatan i Stockholm.
Kronärtskocka till salu i den ekologiska matvarukedjan Paradiset på Brännkyrkagatan i Stockholm. Foto: Henrik Montgomery/TT

Tittar man på konventionell och ekologisk odling, och inte tar med alternativkostnaden av den extra mark som behövs för att odla ekologiskt, så är klimatpåverkan generellt densamma per kilo produkt, även om det kan skilja för enskilda produkter, menar Elin Röös vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Man kom fram till att klimatpåverkan var ungefär lika stor som vid dagens konventionella jordbruk.

För att producera samma mängd mat behövs alltså mer mark för odla ekologiskt – mark som exempelvis skulle kunna beskogas för att binda kol.

En viktig fråga inte minst globalt och med tanke på att vi för att nå klimatmålen behöver binda mer kol.

– Men det är ju inte så att konventionell produktion automatiskt innebär att mark beskogas bara för att den i teorin behövs.

I en studie som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature förra året tittade forskare på vad klimatpåverkan skulle bli om hela jordens befolkning skulle mättas med ekologisk mat.

– Man kom fram till att klimatpåverkan var ungefär lika stor som vid dagens konventionella jordbruk, men att det för att undvika avskogning krävs förändrad kost med mer vegetabilier, säger Elin Röös.

Annons
Annons
Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

2 / 5

Kött vs vegetabilier

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ska du använda grödorna du odlar till att utfordra djur, så äter en gris sju gånger mer foder än man får ut i mängden griskött.

Den stora skillnaden när det gäller mark- och klimatpåverkan står, enligt Elin Röös, inte mellan eko och konventionellt utan mellan animalier och vegetabilier.

– Animalieproduktionen har långt mycket större påverkan på hur mycket mark som behövs. Ska du använda grödorna du odlar till att utfordra djur, så äter en gris sju gånger mer foder än man får ut i mängden griskött, säger hon.

Men det är egentligen inte produktionen i sig som är det största problemet utan att vi äter så resurskrävande med en så stor animaliekonsumtion, menar Elin Röös.

Vi har ökat vår köttkonsumtion med 70 procent de senaste 50 åren.

– Vi har ökat vår köttkonsumtion med 70 procent de senaste 50 åren. Vi äter dubbelt så mycket kött som världsgenomsnittet och har dessutom en hög konsumtion av mejeriprodukter, vilket orsakar mycket större miljö- och klimatpåverkan än vad produktion av vegetabilier gör.

I dag består en stor del av den svenska ekoproduktionen av animalier, det vill säga kött och mjölkprodukter, men inte alls lika mycket vegetabilier.

– Där skulle ekoproduktionen behöva öka, säger Elin Röös.

Annons
Annons
Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

3 / 5

Andra fördelar med ekologiskt

Foto: Tomas Oneborg

Om ekologisk mat har till sin nackdel att det kräver mer mark i anspråk, så finns det annat som talar till dess fördel.

– Man använder inte bekämpningsmedel, som riskerar att läcka ut i naturen och påverka levande organismer negativt, säger Elin Röös, som även nämner djurvälfärden som en fråga som behöver tas i beaktande.

– Inom ekologisk produktion har man en ambition att djuren ska få utföra sina naturliga beteenden och vara ute mer och ha större yta att röra sig på. Den mest klimatsmarta grisen är den som står helt stilla och bara äter och växer, säger hon.

När det gäller importerade varor så används i vissa länder bekämpningsmedel som inte är godkända i Sverige och som barn inte bör utsättas för.

Det handlar också om markbördighet. Inom ekologisk produktion odlar man ofta vall, det vill säga gräs, för att hantera ogräs, vilket är viktigt för att behålla bördighet i marken och bland annat gör att den kan hålla vatten vid torka. En alltför ensidig odling utarmar jordarna.

Hälsomässigt är det dock sannolikt inte så stora skillnader mellan ekologiskt och konventionellt odlad mat, enligt Elin Röös.

– Men när det gäller importerade varor så används i vissa länder bekämpningsmedel som inte är godkända i Sverige och som speciellt inte barn bör utsättas för.

Annons
Annons
Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

4 / 5

Hur ska man tänka som konsument?

Foto: Tomas Oneborg

Vill man äta mer klimatsmart så ska man framför allt minska sin kött- och mejerikonsumtion, menar Elin Röös.

Av dessa anledningar finns det absolut en vits med att köpa ekologiskt.

Och köper du importerade produkter som kaffe, bananer och te, som kommer från regioner som använder bekämpningsmedel som inte är tillåtna här, så är hennes råd att välja ekologiskt.

– Sedan är det ju trots allt så att ekologiskt har vissa fördelar när det gäller biologisk mångfald och att bonden får mer betalt, om inte handeln tar ut hela marginalen. Så av dessa anledningar finns det absolut en vits med att köpa ekologiskt, tillägger hon.

Klimatvinsten man gör genom att inte välja ekologiskt är, enligt Elin Röös, ändå ganska liten om man jämför skillnaden mellan vegetabilier och animalier.

Om jag inte ändrar min konsumtion alls utan fortsätter att äta mycket kött och mejeriprodukter, så kan ekologiskt innebära ytterligare växthusgasutsläpp.

– Då exempelvis baljväxter redan har en så låg klimatpåverkan så kan man ur ett klimatperspektiv kosta på sig att köpa ekologiskt i och med de andra fördelar som finns, speciellt om man också minskar sin köttkonsumtion.

– Men om jag inte ändrar min konsumtion alls utan fortsätter att äta mycket kött och mejeriprodukter, så kan ekologiskt innebära ytterligare växthusgasutsläpp, även om det finns andra fördelar.

Annons
Annons

Vadsbo Mjölk AB, en anläggning med över tusen mjölkkor som producerar ekologisk mjölk.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1

5 / 5

Framtidens jordbruk

Vadsbo Mjölk AB, en anläggning med över tusen mjölkkor som producerar ekologisk mjölk.
Vadsbo Mjölk AB, en anläggning med över tusen mjölkkor som producerar ekologisk mjölk. Foto: Lars Pehrson

Enligt Elin Röös har varken ekologiskt eller konventionellt jordbruk löst alla de problem som finns när det gäller ett hållbart jordbruk. För henne bygger framtidens jordbruk på det bästa av dessa två världar.

– Om man kan ta lite av de båda och tänker utanför de ramar vi har i dag skulle det kunna bli ett optimalt system, menar hon.

Och den behöver vara producerad med förnybar energi och inte som idag från fossil källa.

En av hennes grundtankar är att det måste finnas en avvägning mellan yteffektiv produktion där man hushåller med marken, samtidigt som man ser till att ha odlingsmetoder som är uppbyggda runt varierande växtföljder som innehåller olika grödor.

Konstgödsel behövs i vissa fall, enligt Elin Röös, för att få upp skördarna – men med mycket mer precision och inte i de mängder vi har idag.

– Och den behöver vara producerad med förnybar energi och inte som i dag från fossil källa.

Även bekämpningsmedel behövs i vissa fall men i en mindre omfattning:

– Om du har investerat energi och gödsel i en gröda och så riskerar du att få ett insektsangrepp, så kan det vara ganska klokt att på ett kontrollerat och bra sätt använda bekämpningsmedel för att spara den grödan så att den inte helt går förlorad. Men det ska var mer som medicinering i undantagsfall än rutinmässigt.

Annons
Annons
Annons
Annons