Annons

Josefin Holmström:Hur länge orkar vi älta Akademiens helvetesår?

Jean-Claude Arnault sitter i fängelse. Kan vi går vidare nu? undrar artikelförfattaren.
Jean-Claude Arnault sitter i fängelse. Kan vi går vidare nu? undrar artikelförfattaren. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ett ”nedsolkat pris” som aldrig skulle ha delats ut och ett pris som riskerar att göra Olga Tokarczuk till ”ett kvinnoalibi”. Ältandet kring Svenska Akademiens skandal måste få ett slut.

Under strecket
Publicerad

”Publiken älskar henne och även kritikerna gör det.”

Malgorzata Anna Packalén Parkman, professor emerita vid polska institutionen på Uppsala universitet, speglar ganska väl hur omvärldens reaktioner på Olga Tokarczuks Nobelpris för 2018 i litteratur har låtit.

Men att den polska författaren är ett populärt val betyder inte att hennes pris är fritt från kontroverser.

Särskilt inte i den svenska debatten.

Det är ett lätt absurt resonemang. Med eller utan pris är skandalen i Akademien för evigt inskriven i historien.

Samma dag som Nobelpriset ska tillkännages skriver Åsa Beckman, Dagens Nyheters biträdande kulturchef, att 2018 års pris borde ha utgått, eftersom det är ”nedsolkat” av Akademiens skandaler, särskilt historien med Jean-Claude Arnault (DN 10/10).

Beckman menar även att den försenade utdelningen innebär att man försöker trolla bort det ”svarta året 2018”, eftersom den som i framtiden tittar tillbaka på 2000-talets lista över Nobelpristagare inte kommer att se något glapp i utdelningen och därmed inte förstå att något hände 2018.

Annons
Annons

Det är ett lätt absurt resonemang. Med eller utan pris är skandalen i Akademien för evigt inskriven i historien. Dessutom: kulturtanter (i alla fall i den svenska debatten) glömmer aldrig en skandal. Minns till exempel hatstormen mot Gudrun Sjödén efter att hon sagt att kvinnors låga löner och pensioner är en konsekvens av att de har satsat på annat än på sitt yrke. Stormen må ha bedarrat, men kritiken ligger fast.

Man kan också fråga sig på vilket sätt det gör saken bättre för de kvinnor som har utsatts för Arnault att det blir ett pris mindre? Kan det hela såren efter övergreppen? Eller blir det bara ytterligare ett symbolpolitiskt utanpåverk, en meningslös gest?

Att både Beckman och Ölmedal beklagar Akademiens beslut att dela ut 2018 års pris visar på en märklig och kanske inte helt hälsosam kulturell samsyn.

Sydsvenskans kulturchef Ida Ölmedal anser att valet att ge Olga Tokarczuk just 2018 års pris riskerar att göra henne till ”ett kvinnoalibi” som hamnar i skuggan av Peter Handke (10/10). Det är säkert ingen tillfällighet att det blev en kvinna 2018 – men alibiverksamheten är i så fall dömd att misslyckas. Att Olga Tokarczuk med en sådan självklarhet tar emot priset, i kraft av sitt tunga författarskap, visar att hon står över den typen av tänkande.

Att både Beckman och Ölmedal beklagar Akademiens beslut att dela ut 2018 års pris visar på en märklig och kanske inte helt hälsosam kulturell samsyn.

Hur länge orkar vi egentligen älta institutionens helvetesår? Matilda Gustavssons DN-reportage om de många kvinnor som anklagade Jean-Claude Arnault för sexuella trakasserier och övergrepp slog ner som en bomb hösten 2017, och inte bara i Sverige. Det var förstås ett enormt scoop. Ett nödvändigt och viktigt scoop, men är det inte dags att gå vidare snart?

Akademien har skakats i sina grundvalar, Jean-Claude Arnault sitter i fängelse för våldtäkt, flera ledamöter har lämnat, enorm debatt har väckts. Det finns nu alla möjligheter att bygga något nytt, att ge Svenska Akademin en chans att vinna tillbaka landets – och världens – förtroende.

Kan vi inte ge dem lite tid att göra det?

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons