Annons

Henrik Ennart:Hur många ägg vågar vi egentligen äta?

Äta ägg eller inte? Det har varit en fråga i ganska många år. Och just när orosmolnen skingrats kom ytterligare forskarlarm. Men frågetecknen är inte större än att vi kan våga knacka hål på våra påskägg även i år.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 1
Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 1
Foto: Jessica Gow/TT

Inte nu igen. Det tänkte nog många när forskare nyligen skakade liv i debatten om äggätandets eventuella avigsidor. Är det farligt att äta ägg? Eller är ägg tvärtom rena hälsoelixiret?

Förvirringen har sina uppenbara orsaker. Ägget var i många år undanskuffat i skamvrån med hänvisning till sitt höga innehåll av kärlkleggande kolesterol.

Men vinden har vänt och sedan några år har Livsmedelsverket tonat ned hotet och menar att det är riskfritt för de flesta att äta flera ägg om dagen.

Forskare är i stort sätt överens om att det kolesterol vi äter spelar mindre roll för nivåerna i blodet hos friska personer eftersom vi har vår egen produktion i levern och att kroppen balanserar halterna.

Börjar forskarna dissekera en råvara hittar de sånt som är både bra och dåligt. Det är helheten som avgör.

Annons
Annons

Den som, däremot, har högt kolesterol gör dock klokt i att vara återhållsam, enligt Livsmedelsverket.

Det finns alltså visst fog för äggosäkerheten. Den forskning som publicerats pekar helt enkelt åt olika håll.

Som den kända och bloggande matprofessorn Marion Nestle vid New York University noterat har de studier som framhäver hälsonyttan av ägg och tonar ned riskerna inte sällan finansierats av äggindustrin. Risker rapporteras oftare av oberoende forskare, men deras studier har istället rannsakats för brister i metoden.

Ett exempel det senare är en studie som nyligen publicerades i tidskriften Jama. För varje daglig extra ägghalva som konsumerades rapporterade forskarna en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar med 6 procent, och ökad risk att dö av alla orsaker med 8 procent.

Studien ställde samman data från sex olika studier med totalt 29 615 deltagare som följts i 31 år. Men den har förstås inte fått stå oemotsagd och det finns tydliga svagheter, som att deltagarna själva fått ange sina matvanor vid enstaka tillfällen i början av studien.

Det är en metod med många tänkbara felkällor, från felaktigt ifyllda formulär till oklarheter kring orsak och verkan, och att effekten kan blandas samman med den från andra livsmedel. Ett ägg kommer ju sällan ensamt på tallriken. Dessutom var resultaten statistiskt svaga.

Resultaten ska också vägas emot att flera tidigare studier visat på att låg till måttlig konsumtion av ägg inte är förenat med risker hos från början friska människor. Men de resultaten gäller inte diabetiker, vilket förklarar Livsmedelsverkets brasklapp.

Annons
Annons

Även ett annat uppseglande litet orosmoln svävar över äggen. Det stavas TMAO, (trimetylamin-N-oxid) ett ämne som kan tillverkas av våra tarmbakterier då vi äter framför allt vissa animaliska livsmedel med ämnet kolin, som det finns mycket av i ägg. Höga halter TMAO i blodet har i en rad studier kopplats till ökad risk för hjärtsjukdomar.

Det skulle alltså, enligt hypotesen, kunna vara en annan mekanism som bidragit till de skiftande utfallen för ägg i olika studier.

Men utforskningen av TMAO befinner sig på basal grundnivå och det är för tidigt att dra stora växlar. Andra källor rika på kolin råkar vara både rött kött och fet ishavsfisk, och vad fisken anbelangar är den en hörnsten i kostråden där många studier tyder på hälsofördelar.

Så brukar det vara. Börjar forskarna dissekera en råvara hittar de sånt som är både bra och dåligt. Det är helheten som avgör. Hos människor som äter mycket vegetabilier tycks det till exempel bildas mindre TMAO av samma mängd kolin. Det är också grundforskning, men ofarligt att pröva.

Så medan debatten rullar vidare kommer jag att knacka hål i mina påskägg och sända en tanke till de pigga 100-åringar jag på reportageresor träffat runt om i världen som gärna åt ett rått ägg om dagen. Men också minnas att de såg till att äta varierat med en mängd olika grönsaker och frukter.

Och kanske också att de hade egna höns som pickade i sig insekter och maskar och därför kunde värpa ägg stinna av omega-3-fettsyror.

Efter reklamen visas:
Gustaf sålde fingrisarna – men skiftade till vegan
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons