Annons
Recension

All the presidents' gardens. Madison’s cabbages to Kennedy’s roses – how the White House grounds have grown with AmericaHur ska det gå för Vita husets trädgårdar?

Vykort i färg från 1901.
Vykort i färg från 1901. Foto: Library of Congress

Michelle Obama har odlat ekologiskt. Ike Eisenhower förvandlade gräsmattan till helikopterlandningsbana. I Vita husets trädgårdar återspeglas tidsandan. Men vad händer efter den 8 november, då det verkar bli en president helt utan gröna fingrar som flyttar in i Vita huset?

Under strecket
Publicerad

Paret Kennedy utanför Vita huset. Det var framför allt John som ägnade sig åt att rusta upp trädgården, medan Jackie fokuserade på inredningen.

Foto: Library of Congress Bild 1 av 1

All the presidents' gardens. Madison’s cabbages to Kennedy’s roses – how the White House grounds have grown with America

Författare
Marta McDowell
Genre
Sakprosa
Förlag
Timber Press

336 s.

Mitt i slutspurten inför presidentvalet landar en ny bok som beskriver hur 43 amerikanska presidenter konstant har grävt upp och planterat om Vita husets trädgård. Alla utom den förste, George Washington. Han var en stor växtkännare och samlade fröer som en besatt men hann aldrig ta ett enda spadtag i det nybyggda residensets trädgård, berättar trädgårdshistorikern Marta McDowell i ”All the presidents’ gardens”.

Det blev i stället efterträdaren John Adams som fick flytta in i det knappt färdigställda Vita huset, och han började förståndigt nog med trädplantering. Vid den här tiden kom influenserna från England där naturalistiska landskapsparker bildat nytt trädgårdsmode. Tredje presidenten Thomas Jefferson var en uttalad beundrare av landskapsarkitekten Lancelot ”Capability” Brown som i mitten av 1700-talet skapade runt 200 grandiosa parker kring Englands ståtligaste herresäten. Han var en mästare på att bygga upp imponerande slottslandskap av ordinära betesmarker och drog sig inte för att schakta upp kullar, leda om vattendrag och gräva nya konstgjorda sjöar. Det hände att hela byar raderades på kuppen och uråldriga församlingskyrkor offrades för att hertigar och markiser skulle få sina parker.

Annons
Annons

Under första halvan av 1800-talet odlades främst nyttoväxter på Vita husets ägor.

Under första halvan av 1800-talet odlades främst nyttoväxter på Vita husets ägor. Sallat, persilja och spenat skördades året runt och presidenternas jordgubbar och kronärtskockor vann priser vid växtutställningar i den nya huvudstaden. De svepande ”engelska” gräsmattorna hölls i gott skick med hjälp av får och inhyrda liemän. Höjden på gräset reglerade de fiffigt genom att man bar skor med olika höga skosulor.

I gigantiska växthus frodades exotismen i form av tropiska palmer, orkidéer, kamelior och amaryllis, blomman på modet. Utomhus dominerade den viktorianska erans förkärlek för färggranna ettåriga sommarblommor i snörräta rader och stora platta rabattsjok.

I mer modern tid lät Ike Eisenhower förvandla en ansenlig bit av gräsmattan till landningsplats för helikoptrar samt, som den golfentusiast han var, en privat putting green. ”Man kunde nästan höra trädgårdsmästaren sucka”, skriver Marta McDowell. Detta var 1950-tal och just gräsmattan hade kommit att få en näst intill okränkbar status i villatomter över hela landet.

Det skulle dröja ända till framåt millennieskiftet innan miljömedvetna amerikaner började gräva upp sina front lawns till förmån för annat odlande. I Vita huset visade Michelle Obama sedan vägen under sina åtta år som first lady då USA:s ”first garden” kompletterades med en lika ekologisk som elegant köksträdgård. Det var ett led i hennes uppmärksammade kampanj för hälsosammare mat och träffade förstås klockrent in i tidsandan.

Annons
Annons

Paret Kennedy utanför Vita huset. Det var framför allt John som ägnade sig åt att rusta upp trädgården, medan Jackie fokuserade på inredningen.

Foto: Library of Congress Bild 1 av 1
Paret Kennedy utanför Vita huset. Det var framför allt John som ägnade sig åt att rusta upp trädgården, medan Jackie fokuserade på inredningen.
Paret Kennedy utanför Vita huset. Det var framför allt John som ägnade sig åt att rusta upp trädgården, medan Jackie fokuserade på inredningen. Foto: Library of Congress

När det glamorösa presidentparet John och Jackie Kennedy flyttade in i Vita huset var det framför allt han som engagerade sig i trädgården. Hon hängav sig i stället åt inredningen som hon ansåg var förfärlig, nedsliten och otidsenlig. Efter en inspirationsresa till några av Europas vackraste trädgårdar, där för all del även viktiga statsbesök ingick, kallade president Kennedy in ett proffs för att få ordning på sin egen täppa. Han ville ha en privat liten trädgård vid Ovala rummet för utomhusmöten och en buxbomsinramad rosenträdgård med en gräsplätt stor nog för att härbärgera ett cocktailparty för tusen gäster. Det är lätt svindlande att föreställa sig president Kennedy diskutera olika rosbuskar med sin trädgårdsdesigner mellan galopperande Kubakris och beslut om upptrappning i Vietnam.

I våra dagar står amerikansk trädgårdsdesign högt i kurs i hela världen, inte minst genom landskapsarkitekterna James van Swedens och Wolfgang Oehmes stilbildande prärieplanteringar, med lättskötta prydnadsgräs och perenner som kontrast till perfekta gräsmattor, sommarblommor och prydnadsbuskar.

Det är ovisst om nästa invånare i Vita huset är utrustad med gröna fingrar eller ens har något trädgårdsintresse. Hillary Clinton visade ingetdera under de åtta år som hon och maken Bill bodde där. Och den enda i familjen Trump som har setts i närheten av trädgårdsarbete är dottern Ivanka som nyligen poserade med nyskördade gurkor på Instagram tillsammans med sina barn.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons