Annons

Han har cancer i hjärnan – kan tvingas lämna landet

Det är inte säkert att Hussein Rahimi får nästa cellgiftsbehandling mot cancern i hans hjärna. Han hör till de 9 000 ensamkommande som hoppas få stanna tack vare gymnasielagen. Osäkerheten är dock stor sedan en domstol underkänt lagstiftningen.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Hussein Rahimi behandlas med cellgifter efter att en cancertumör i hans hjärna opererats bort.

Foto: Adam WrafterBild 1 av 6
Foto: Adam WrafterBild 2 av 6

Samtidigt som läkarna planerade för Husseins operation planerade Migrationsverket för hans utvisning till Afghanistan.

Foto: Adam WrafterBild 3 av 6

Asylsökande vuxna och personer som saknar tillstånd för att vistas i Sverige har rätt till sjukvård ”som inte kan anstå”, det vill säga sjukvård som inte kan vänta.

Foto: Adam WrafterBild 4 av 6

Husseins så kallade LMA-kort, ett legitimationskort för asylsökande, har gått ut och Migrationsverket vill inte utfärda ett nytt.

Foto: Adam WrafterBild 5 av 6

Hussein har nu hamnat mellan de byråkratiska stolarna. Han är varken papperslös eller asylsökande.

Foto: Adam WrafterBild 6 av 6

Hussein Rahimi behandlas med cellgifter efter att en cancertumör i hans hjärna opererats bort.

Foto: Adam WrafterBild 1 av 3
Foto: Adam WrafterBild 2 av 3

Samtidigt som läkarna planerade för Husseins operation planerade Migrationsverket för hans utvisning till Afghanistan.

Foto: Adam WrafterBild 3 av 3
Efter reklamen visas:
"Mer rädd för Migrationsverket än för cancern"

– Han är mer rädd för Migrationsverket än för cancern, säger Carina Sjöström.

Tumören var stor som ett ägg.

Hussein Rahimi bor hos henne sedan november förra året. Det var då han hade fått ett krampanfall och förts till sjukhus med ambulans. Två av hans vänner var familjehemsplacerade hos Carina Sjöström och hon lät även Hussein flytta in eftersom han var hemlös.

1/2

Hussein Rahimi behandlas med cellgifter efter att en cancertumör i hans hjärna opererats bort.

Foto: Adam Wrafter
2/2
Foto: Adam Wrafter

Själv minns Hussein ingenting av vad som hände den kvällen.

– Jag gick och lade mig sen vaknade jag på sjukhuset. Läkarna sa att jag hade tumör i hjärnan och att jag måste opereras. Tumören var stor som ett ägg, berättar han.

Samtidigt som läkarna planerade för Husseins operation planerade Migrationsverket för hans utvisning till Afghanistan. Han hade ett så kallat laga kraft vunnet utvisningsbeslut, det gick inte att överklaga mer.

Samtidigt som läkarna planerade för Husseins operation planerade Migrationsverket för hans utvisning till Afghanistan.
Samtidigt som läkarna planerade för Husseins operation planerade Migrationsverket för hans utvisning till Afghanistan. Foto: Adam Wrafter
Annons
Annons

Asylsökande vuxna och personer som saknar tillstånd för att vistas i Sverige har rätt till sjukvård ”som inte kan anstå”, det vill säga sjukvård som inte kan vänta.

Foto: Adam WrafterBild 1 av 1

Hussein hade blivit uppskriven i ålder och betraktades som vuxen. Därmed blev han av med sin familjehemsplacering och rätten till god man. För att kunna fortsätta gå i skolan bodde han hos kompisar.

– Han fick flytta in hos mig och jag sjukanmälde honom till Migrationsverket när han fick kallelse till ett återvändarsamtal, säger Carina Sjöström.

Hussein opererades i januari i år, fick strålbehandling i februari och har ordinerats fyra behandlingar med cellgifter.

– De har sagt att jag ska få behandling nu, det är den andra behandlingen. Sen vet man inte om jag ska få fler, säger Hussein.

Hans så kallade LMA-kort, som är ett legitimationskort för asylsökande, har gått ut och Migrationsverket vill inte utfärda ett nytt eftersom Hussein inte längre är asylsökande - hans fall har prövats och han har fått avslag.

– Men han behöver kortet för att få behandling, har vi fått veta av sjukvården. Samtidigt omfattas Hussein av den nya gymnasielagen och vi ska ansöka om den så fort vi fått ihop alla papper, förklarar Carina Sjöström.

Asylsökande vuxna och personer som saknar tillstånd för att vistas i Sverige har rätt till sjukvård ”som inte kan anstå”, det vill säga sjukvård som inte kan vänta.
Asylsökande vuxna och personer som saknar tillstånd för att vistas i Sverige har rätt till sjukvård ”som inte kan anstå”, det vill säga sjukvård som inte kan vänta. Foto: Adam Wrafter

Asylsökande vuxna och personer som saknar tillstånd för att vistas i Sverige har rätt till sjukvård ”som inte kan anstå”, det vill säga sjukvård som inte kan vänta. Begreppet är, enligt vårdguiden, en utvidgning av den vård som definieras som akut. Det omfattar behandling av sjukdomar och skador i fall där även måttlig fördröjning bedöms kunna medföra allvarliga följder för patienten. Det är den behandlande läkaren som avgör vad som räknas som ”vård som inte kan anstå”.

Annons
Annons

Husseins så kallade LMA-kort, ett legitimationskort för asylsökande, har gått ut och Migrationsverket vill inte utfärda ett nytt.

Foto: Adam WrafterBild 1 av 1

Hussein har nu hamnat mellan de byråkratiska stolarna. Han är varken papperslös eller asylsökande. När Migrationsverket får in hans ansökan om uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen kommer han att betraktas som ”tillståndssökande”.

Husseins så kallade LMA-kort, ett legitimationskort för asylsökande, har gått ut och Migrationsverket vill inte utfärda ett nytt.
Husseins så kallade LMA-kort, ett legitimationskort för asylsökande, har gått ut och Migrationsverket vill inte utfärda ett nytt. Foto: Adam Wrafter

Cirka 30 procent av de 9 000 ensamkommande som omfattas av gymnasielagen har ett laga kraftvunnet utvisningsbeslut och kommer att betraktas som tillståndssökande när de lämnar in sin ansökan om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, resten befinner sig fortfarande i asylprocessen.

Just nu vet vi ingenting. Men vi vet att han inte har en chans i Afghanistan.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, menar att de tillståndssökande inte har rätt till subventionerad vård på samma villkor som asylsökande. I stället anses dessa personer ha samma rättigheter som så kallade tredjelandsmedborgare som är i Sverige som turister. Det betyder att de har rätt till akut vård och får betala för hela vårdkostnaden. Men det är upp till varje landsting att ta ställning om de vill erbjuda även tillståndssökande subventionerad vård.

Stockholms läns landsting har beslutat att ge subventionerad vård till den gruppen. I beslutet påtalas risken för att patienter kan tvingas avbryta pågående behandling på grund av vårdkostnaden under tiden deras ärenden handläggs av Migrationsverket.

Annons
Annons

Hussein har nu hamnat mellan de byråkratiska stolarna. Han är varken papperslös eller asylsökande.

Foto: Adam WrafterBild 1 av 1
Hussein har nu hamnat mellan de byråkratiska stolarna. Han är varken papperslös eller asylsökande.
Hussein har nu hamnat mellan de byråkratiska stolarna. Han är varken papperslös eller asylsökande. Foto: Adam Wrafter

”...detta är en ogenomtänkt konsekvens av den tillfälliga lagen och andra lagar som inte anpassats till varandra.” skriver Hälso och sjukvårdsförvaltningen och konstaterar att det ”nog inte var ett medvetet beslut av lagstiftaren att ungdomarna ska räknas som fullt betalande turister under ansökningstiden”

När man har fått beslut om uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen har man rätt till subventionerad sjukvård, oavsett vad beslutet är.

Men nyligen underkändes den nya gymnasielagen för ensamkommande av en domstol som menar att den inte går att tillämpa på grund av stora brister. Ensamkommande kan nu få olika beslut beroende på var ärendet avgörs och Migrationsverket kan komma att ändra sin praxis.

Under tiden svävar Hussein i ovisshet. Kommer han att få nästa behandling med cellgifter? Kommer han att få ett uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen? Eller kommer han att utvisas till Afghanistan?

– Just nu vet vi ingenting. Men vi vet att han inte har en chans i Afghanistan, säger Carina Sjöström.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons