Annons

I Glasgow finns en lösning på gängvåldet i Sverige

Brottspsykologen Karyn McCluskey hjälpte till att starta succéprogrammet som fått bukt på gängvåldet i Glasgow.
Brottspsykologen Karyn McCluskey hjälpte till att starta succéprogrammet som fått bukt på gängvåldet i Glasgow.

Från Europas mordhuvudstad till ett ledande exempel på hur man tacklar gängvåld. Glasgowpolisens succémodell har studerats i hela världen – också av polisen i Sverige. Chefen för den skotska antivåldsenheten, Niven Rennie, har en lösning för Sverige: ”Börja med förbrytaren”.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Våldet spred sig från slummarna. Då det var som värst under mitten av 00-talet fanns över hundra gäng i Glasgow.

Foto: AP

Niven Rennie har jobbat för polisen i Glasgow i över trettio år. Nu leder han Skottlands antivåldsenhet.

Foto: Privat

Mycket av våldet utspelade sig på det ökända subventionerade bostadsområdet Easterhouse i östra Glasgow. Drygt 70 procent av barnen i Easterhouse lever i fattigdom. Medellivslängden för en man i området är 69 år – samma som i Irak.

Foto: AP

LONDON Mamman reser sig för att tala i den fullpackade rättssalen. Hon berättar om sin trettonåriga son som attackerats av ett gäng med machete.

Salen tystnar. Över hundra gängmedlemmar sitter och lyssnar. Tidigare har de hört på läkare som berättar om stressen på akutavdelningen, om hur unga barn måste vänta på behandling under tiden män med knivskador får hjälp.

Efter närmare sextio år av gängvåld har Glasgow fått nog. Året är 2008. Världshälsoorganisationen WHO har nyligen utnämnt Skottland till det mest våldsamma landet i den utvecklade världen. Det beror på morden och knivvåldet i landets största stad – Glasgow. Polisen, läkarna, lärarna, politikerna och välgörenhetsorganisationerna bestämmer sig för att genomföra ett experiment.

Det börjar med mötet. Över hundra gängmedlemmar kliver ombord på bussar och körs till domstolen i Glasgow. Där väntar före detta gängmedlemmar och föräldrar till barn som fallit offer för gängvåld. Där finns också läkare från akutavdelningen och psykologer. Gängmedlemmarna får en varning – om ni fortsätter på samma sätt som förut då kommer ni antingen att dö eller att hamna i fängelse.

Annons
Annons

Våldet spred sig från slummarna. Då det var som värst under mitten av 00-talet fanns över hundra gäng i Glasgow.

Foto: AP

Niven Rennie har jobbat för polisen i Glasgow i över trettio år. Nu leder han Skottlands antivåldsenhet.

Foto: Privat
Våldet spred sig från slummarna. Då det var som värst under mitten av 00-talet fanns över hundra gäng i Glasgow.
Våldet spred sig från slummarna. Då det var som värst under mitten av 00-talet fanns över hundra gäng i Glasgow. Foto: AP

De får också ett alternativ: ”Om ni lägger ner era vapen och deltar i ett nytt program som ska minska på våldet, då får ni en ny chans”. Under de kommande åren hålls flera liknande möten.

Det blir början på en förändring som gjort att polis och medier från hela världen sökt sig till Glasgow för att studera stadens Violence Reduction Unit. I Glasgow har morden minskat med över 50 procent under de senaste tio åren, samtidigt som de blivit allt fler på många andra håll i Storbritannien.

Niven Rennie arbetade för Glasgowpolisen i trettio år och såg hur gängvåldet påverkade staden. Han minns hur gäng med knivar och macheter löpte amok längs med gatorna i stadens centrum. För två år sedan blev han direktör för the Violence Reduction Unit, enheten som arbetat med att stoppa våldet i staden. Under den tiden har också han fått besök av myndigheter från hela världen. På skrivbordet framför honom står bland annat en kaffemugg som han fått i gåva av polisen i Sverige.

Niven Rennie har jobbat för polisen i Glasgow i över trettio år. Nu leder han Skottlands antivåldsenhet.
Niven Rennie har jobbat för polisen i Glasgow i över trettio år. Nu leder han Skottlands antivåldsenhet. Foto: Privat
Annons
Annons

Mycket av våldet utspelade sig på det ökända subventionerade bostadsområdet Easterhouse i östra Glasgow. Drygt 70 procent av barnen i Easterhouse lever i fattigdom. Medellivslängden för en man i området är 69 år – samma som i Irak.

Foto: AP

Niven Rennie beskriver hur gängvåldet skakat Glasgow i flera generationer. Staden arbetade länge med att tackla symptom, inte med att lösa de underliggande problemen.

– Vi skickade personer i fängelse. Då tog deras vänner och bröder över. Och då de kom ut fortsatte de på samma sätt som förut.

Då våldet syns på gatan och då polisen tvingas ta till metoder som ”stop and search”, då har det redan gått för långt, anser han. I stället började man i Glasgow se gängvåldet som ett hälsoproblem.

– Det är som ett virus. Om man inte stoppar sjukdomen kommer den att spridas. Det handlar om att identifiera symptomen och förstå vad som orsakat dem.

Enligt Niven Rennie är det en modell som kan fungera överallt. Exakt hur gängvåldet ser ut tar olika form. Det kan handla om knivbrott som i Glasgow och London eller om sprängningar som i Sverige. Men det viktiga är att förstå vad som orsakat våldet och att sedan tackla det.

– Ofta handlar det om fattigdom. I områden med mycket våld finns det också hemlöshet och missbruk.

Mycket av våldet utspelade sig på det ökända subventionerade bostadsområdet Easterhouse i östra Glasgow. Drygt 70 procent av barnen i Easterhouse lever i fattigdom. Medellivslängden för en man i området är 69 år – samma som i Irak.
Mycket av våldet utspelade sig på det ökända subventionerade bostadsområdet Easterhouse i östra Glasgow. Drygt 70 procent av barnen i Easterhouse lever i fattigdom. Medellivslängden för en man i området är 69 år – samma som i Irak. Foto: AP

SvD frågar Niven Rennie om problemen i Sverige. Liksom i Glasgow för över tio år sedan drar medierna nu paralleller mellan Sverige och krigszoner. I fjol anmäldes över 250 sprängningar. Polisen har löst väldigt få av brotten. Enligt Niven Rennie går det inte att arrestera bort ett sådant problem.

– Man måste förstå varför det händer. Identifiera de som är inblandade och sedan ge dem en motivering att sluta. Många av dem som begår brotten är rädda och vill helst inte vara inblandade i gängvåld. Om man erbjuder dem en väg ut tar de oftast den.

Nu ligger fokuset i Glasgow främst på att förebygga gängvåld. Det handlar om allt från hjälp med utbildning och jobb till att stöda elever som blivit traumatiserade eller ge gängmedlemmar en väg ut ur våldet om de kommit till akuten.

– Vårt fokus är på hopp, kärlek och samhörighet. Många av gängmedlemmarna är rädda, de har ingen annan familj än gänget, de har inget hopp.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons