Annons

Maria Ludvigsson:I helgen kan vi välja mellan helgon och spöken

Gravljus på Skogskyrkogården.
Gravljus på Skogskyrkogården. Foto: Tomas Oneborg

Tiden är inne för årets absolut fulaste högtid.

Under strecket
Publicerad

Svart, orange, spindelväv, dödskallar, häxor, spöken och avgrundsvrål. Billigt godis med smakestrar och färgämnen i drivor och mjukkindade små barn i ockulta maskeradkläder av polyester. Kommande hittepåhelg är lika misshaglig som estetiskt gräslig och de enda som egentligen har något att fira är godisproducenter och den dåliga smakens dekoratörer. Mycket rekvisita, ringa innehåll.

Personligen finner jag halloween:andet obegripligt. Både till form och innehåll. Allt det fula är svårt irriterande.

Högtider brukar ha en mening och ett budskap som ska motverka just mörker, ångest, rädsla, död och svärta. Vårt inre ska inte bara fyllas med godsaker utan även med hopp och visshet om det goda i människan. Man samlar dem man älskar, möter varandras blickar och ser.

Tanken med helg, som enligt vänstern givits oss av partiet och facket och enligt den sakrala av högre makt, var vila för kropp och själ. Det kan till och med beskrivas som ett påbud: Vila är nödvändigt och därför något att ta på allvar. Vila syftar bara till sig själv – poängen med vilan är vilan – och den kan inte ersättas med något. Men vila kan se olika ut. Någon finner det i musiken, andra i naturen, litteraturen, det vackra eller i förnöjsamheten med en kopp kaffe eller ett glas ädelt.

Annons
Annons

Efter en högtid kommer alltid vardag och den som kommer stärkt ur ledigheten kan glädjas även åt den. (Efter Halloween måste den enda glädjen efter överstådd halloweenhelg vara befrielsen från dekorationer ”from hell”.)

Som marknadsliberal är jag övertygad om att handel och kommers är av godo. Det skapar välstånd, driver innovation och ger oss både bättre mediciner och bättre mat som mättar och när allt fler. Handel länder och folk emellan har alltid givit fred där förr var konflikt och krig.

Men kommersialism är något annat. Den spelar på känslan att köpet stillar alla behov – inte bara behovet av själva varan. Den som levt med små medel vet att det är glädje när ekonomin väl tillåter köp av mer än bara det nödvändiga. När man inte längre behöver vara rädd att det ska pipa om kortet när det dras i betalterminalen – ”täckning saknas moment”. Men den som försökt finna sitt jag i ett fläckfritt yttre vet att det är hart när omöjligt. (Både att bli fläckfri och att finna sig.)

Halloween är själva sinnebilden av kommersialism. Varken vacker eller formskön och den bär ett budskap utan någon som helst poäng. Effekten är identisk med känslan efter en heldag iförd kläder av polyester och med hur mycket billigt godis som helst i magen.

Halloween kom till Sverige först på 1990-talet. Det har länge firats i USA och stammar, enligt de flesta källor, från svältens Irland på 1840- talet där en del av firandet syftade till att hålla onda makter borta. Emigranter tog med sig firandet till Amerika. Svensk Handel räknar med att årets firande kommer att omsätta en miljard kronor (svenskhandel.se). (Det går knappt att föreställa sig hur många ljusrosa skum-godisbitar i löstandsform det motsvarar.)

Svensk handel påpekar även förtjänstfullt att Halloween emellertid inte ska sammanblandas med Alla helgonsdag och Allhelgonahelgen, som är en högtid med andra förtecken än Halloween. Den som under helgen passerar en kyrkogård kommer att se gravar upplysta med ljus och prydda med kransar. I det protestantiska Sverige talar man om alla själars dag, i det katolska om helgonens dag. Oavsett vad är det en helg med tid för att tänka på dem som saknas oss.

Saknad är tacksamhet, som en av dem en gång förklarade för mig.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons