Annons

Karin Henriksson:Okända faror lurar för Trump i ”träsket”

Träsk, Trump-revolution och slutet på Obamaismen. Så låter det i amerikanska huvudstaden i väntan på den nye grannen. Donald Trumps första korta besök efter valsegern avlöpte smidigt – men här undrar man om han insett att det finns fler som tänker slåss om makten.

Under strecket
Publicerad

Talmannen Paul Ryan blickar ut över Washington tillsammans med USA:s 45:e president Donald Trump och hustrun Melania.

Foto: Alex Brandon/APBild 1 av 1

Talmannen Paul Ryan blickar ut över Washington tillsammans med USA:s 45:e president Donald Trump och hustrun Melania.

Foto: Alex Brandon/APBild 1 av 1
Talmannen Paul Ryan blickar ut över Washington tillsammans med USA:s 45:e president Donald Trump och hustrun Melania.
Talmannen Paul Ryan blickar ut över Washington tillsammans med USA:s 45:e president Donald Trump och hustrun Melania. Foto: Alex Brandon/AP

På Donald Trumps valmöten kunde alla standardskallen. ”Bura in henne!”, ”Bygg muren!” och ”Rensa upp i träsket!”. ”Träsket” betyder Washington, och även om det inte är första gången invånarna hört den förolämpningen svider det extra mycket.

– Du röstade väl? frågade mina grannar varandra i hissen i fastigheten i stadsdelen Cleveland Park.

Hillary Clintons majoritet torde vara om möjligt ännu större i denna fastighet än det officiella valresultatet, 93 procent mot Donald Trumps 4,4 procent. I de 150 lägenheterna bor jurister, forskare, läkare, experter i tankesmedjor etc., med långa arbetsdagar, som går till sina jobb varje dag och inte känner igen det här med träsk.

För dem, och tiotusentals andra, är det nervöst just nu. En enorm omställning väntar i den federala förvaltningen som är den största arbetsgivaren i District of Columbia. Skräcken sprider sig i korridorer i myndigheter som miljövårdsverket EPA. Det är där president Barack Obamas hårdare utsläppsregler för kolkraftverk skrevs – och de finns med på Donald Trump långa lista över allt han ska ändra på.

Annons
Annons

Det handlar om makt. Och, om möjligheten att omintetgöra Obamas politik.

För åtta år sedan fick George W Bushs personal tömma skrivbordslådorna och bereda plats för Obamas folk. Dags igen, enligt detta så kallade ”spoils”-system, där segraren i valet får tillsätta sympatisörer långt ner i departement och myndigheter.

Och det brådskar. Maktskiftet stundar om dryga två månader och i Trumpstaben ligger man efter. De var inte lika bergsäkra på segern som Clintonkampanjen och Trump uppges inte ha varit beredd att finansiera den här dyra jakten i väntan på valresultatet.

En tredje faktor är att erfarna Republikaner, särskilt inom säkerhetspolitiken, länge drog öronen åt sig. Men nu håller de på att rätta in sig i ledet. Det handlar om makt. Och, om möjligheten att omintetgöra Obamas politik.

En tvivlare, kolumnisten Charles Krauthammer, skrev häromdagen i Washington Post:

”Donald Trump vann, punkt, slut. Därför är det absolut nödvändigt att kritiska konservativa (som jag) gör allt för att se till att det republikanska regerandet blir framgångsrikt.”

På eftermiddagen den 20 januari kan Donald Trump börja montera ner allt som Obama har åstadkommit med hjälp av republikanska majoriteter i kongressen. Fast egentligen är det ju kongressen som utgör den djupaste delen av träsket (det kan dock invändas att Washington aldrig byggdes på ett träsk). Och de två som välkomnade Trump till sina fina kontor i Kapitolium i torsdags, talmannen Paul Ryan och senatsledaren Mitch McConnell, vill ha ett ord med i laget när nya lagar ska baxas igenom deras tröga maskineri.

Annons
Annons

I vassen i träsket lurar också New York-senatorn Chuck Schumer som väntas bli ny demokratisk minoritetsledare. I princip krävs 60 röster i senaten för att driva igenom förslag. Republikanerna har 51 och får troligen en till efter en ny valomgång i Louisiana i december, 52 mot Schumers 48.

På de permanenta tuvorna i träsket – kongressen, lobbyisterna, medierna, tankesmedjorna – synas ”president-elect” Trump allt noggrannare. De tycker att han såg ovanligt dämpad ut i Ovala rummet med Barack Obama och att han insett vad som väntar. I de första intervjuerna, med Wall Street Journal och CBS-magasinet 60 Minutes medgav Trump att delar av vårdreformen Obamacare som han lovade att skrota i vartenda tal bör bli kvar. Samtidigt utfärdar etikexperter varningar om att han måste klippa av banden mellan sitt affärsimperium och Vita huset.

Deppigheten bland Demokraterna i staden – och sägas ska att det finns gott om Republikaner i förorterna – uppvägs av ett soligt och vackert höstväder för tillfället. Men Hillaryväljarna och Obamautnämnda tjänstemän tycker att klockan skruvats tillbaka. Till 1980-talet. Bort med modernt framåtblickande, som grön energi, jämställdhet för fler grupper, hållbar odling, korttidshyra av bil istället för att äga och mycket mer.

För Demokrater är det dessutom självklart att den vita eftersatta arbetarklassen som skildras i bästsäljaren ”Hillbilly elegy” och bidrog till Trumps seger skulle gynnas av deras politik, med sjukvård, utbildning, lönehöjningar, nya industrier och så vidare. När de tittar på det som läckt om Trumps rådgivare och ministrar kan de ringa in direktörer som gynnats av republikansk energi-, miljö- och skattepolitik och som bara väntar på att få skrota Obamas krav och regleringar. Hittills är alla medelålders eller äldre vita män – dessutom insiders i Washington.

Många ”washingtonians” undrar om familjen Trump kommer att passa in i stan.

För 15-20 år sedan ansågs Washington urtråkigt. Strikta klädkoder rådde. Alltid slips och kostym för män, tantiga dräkter för kvinnor, strumpbyxor även på sommaren. Men det var då. Idag är Washington en sjudande storstad med ung befolkning, cocktailbarer, stjärnkockar, nya butiksgator, it-företag i förorterna, ett flertal universitet och mer inflytande på debatten än någonsin.

Och här har paret Obama passat in, med besök på senaste innekrogarna på sina berömda ”date nights” och taktfast diggande under tv-sända jazz-, blues- och country-konserter i Vita huset. Många ”washingtonians” undrar om familjen Trump kommer att passa in i stan. Böcker, debatter, finkultur verkar inte vara prioriterat i de privata våningarna i Trumpskrapan. Det finns för all del gott om lyxiga lägenheter och förmögna villakvarter i Storwashington – men guldet och marmorn återfinns främst på monumenten och i museerna.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons