Annons

Ibn Rushd: Vi kan nå ut till de nyanlända

Alve Högman, Zana Muhammad och Zainab Marrakchi, studieförbundet Ibn Rushd.
Alve Högman, Zana Muhammad och Zainab Marrakchi, studieförbundet Ibn Rushd. Foto: Pressbilder

Studien om Ibn Rushd som presenteras i dag visar att vi uppfyller studieförbundens demokratisyfte och att vi behövs för att lyckas nå målgrupper som få andra når. Vi hoppas att resultatet ska bidra till en mer saklig debatt, skriver företrädare för studieförbundet Ibn Rushd.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | IBN RUSHD

I dag släpper Folkbildningsrådet en oberoende studie om Ibn Rushds verksamhet och demokratiska värdegrund. Arbetet har letts av Erik Amnå, professor i statskunskap vid Örebro universitet, och genomfördes efter att vi själva i en debattartikel i Svenska Dagbladet förra året begärt att Folkbildningsrådet skulle granska oss. Det var en unik begäran i en orimlig situation för att få ett slut på upprepade misstänkliggöranden av Ibn Rushds verksamhet.

Bakgrunden är att vi under de senaste åren har sett hur delar av debatten som tidigare främst funnits på högerextrema nyhetssidor har normaliserats. Idag ifrågasätter även opinionsbildare i väl ansedda nyhetsmedier Ibn Rushds ”egentliga” religiösa och politiska syften, och vissa menar att det statliga stödet bör dras in.

Ibn Rushd är ett ungt studieförbund som under våra elva första år varit en verksamhet i utveckling. Vår vision att muslimer ska vara en självklar del av Sverige innebär att man ska kunna vara praktiserande muslim och samtidigt delta i det svenska samhället. Vi tror på ett samhälle där alla har rätt och möjlighet att vara en del av arbetet för att utveckla den svenska demokratin på ett sätt som värnar mänskliga rättigheter och mångfald.

Annons
Annons

I dag är vi därför glada över att den oberoende studie som Erik Amnå genomfört på uppdrag av Folkbildningsrådet påvisar att Ibn Rushds verksamhet uppfyller folkbildningens demokratisyfte och att Ibn Rushd behövs eftersom vi lyckas nå målgrupper som få andra gör. Vi hoppas att den ska bidra till en mer saklig debatt om demokrati och modern folkbildning.

Ibn Rushds främsta uppdrag är att stärka och utveckla demokratin inom den muslimska folkrörelsen. Med folkbildning som verktyg bidrar vi till att människor med olika bakgrund möts, stärks och lär sig tillsammans.

Erik Amnå konstaterar också att Ibn Rushd i huvudsak lyckas med detta uppdrag. Studien beskriver hur Ibn Rushd bedriver ett viktigt folkbildningsarbete som gör skillnad och att folkbildningen skulle se annorlunda ut utan oss.

Detta beror främst på att vi engagerar målgrupper som få når, men som många – inte minst politiker – pratar om: våra deltagare består till stor del av personer som bor i socioekonomiskt eftersatta områden, personer med utomeuropeisk härkomst, korttidsutbildade och nyanlända. Förra året var vi det studieförbund med högst andel ”nybörjare”, alltså personer som aldrig tidigare deltagit i någon folkbildningsaktivitet.

Folkbildning handlar inte om snabba resultat. Tvärtom består mycket av vårt demokratistärkande arbete av långsiktiga processer, där vi kan stötta föreningar att bli mer jämställda eller att lära sig föreningsteknik och styrelsearbete. I detta arbete ställs vi hela tiden inför spännande utmaningar och en del gränsdragningsfrågor. Vi menar att det bland annat är i dessa viktiga diskussioner som demokratin faktiskt utvecklas. Detta kan både vi och andra folkbildningsaktörer bli bättre på att berätta om.

Annons
Annons

Tidigare har Ibn Rushd kritiserats för att föreläsare som uttalat sig kränkande har deltagit vid arrangemang som vi har varit med att ordna. Vi är medvetna om att fel har begåtts och att det har fattats dåliga beslut. Därför har vi sedan ett par år tillbaka rutiner för att alltid granska inbjudna gäster. Ibn Rushd kommunicerar också alltid till medarrangörer att vi arbetar för att stärka demokratin – vi är inte en plattform för hat eller hot. Trots detta kommer vi och våra medlemsföreningar säkerligen att göra fel igen.

Erik Amnå lyfter på det här temat en intressant diskussion om att folkbildningen är en form av demokratiarbete som bör tillåtas att vara i utveckling. Det måste få finnas en stor öppenhet i fråga om argumentation och sökande, och företrädare för olika uppfattningar måste få samtala med varandra. Amnå beskriver demokratistöd till folkbildning som ”ett högriskprojekt” där det snarare handlar om att hantera och lära av riskerna som uppstår än att helt undvika dem. I den andan vill Ibn Rushd arbeta.

I studien tar Erik Amnå upp några områden dit vi nu behöver rikta extra fokus och kraft. På det sättet är studiens utifrånperspektiv är viktigt och mycket lärorikt för vår organisation.

Ibn Rushd måste arbeta för att fler av våra medlemsföreningar ska ha kvinnor på beslutsfattande poster. Vi har ett viktigt uppdrag att bidra till jämställdhet i vår verksamhet och i samhället. Men jämställdhet handlar om mer än att räkna huvuden. Därför arbetar vi redan nu aktivt med att engagera fler kvinnliga cirkelledare och för att motverka machokulturer.

Annons
Annons

Vi har inte arbetat tillräckligt med att utmana fördomar och kränkande synsätt kring hbtq och behöver ytterligare stärka arbetet mot antisemitism. Vi tar det arbetet på största allvar och behöver skapa fler insatser för att motverka dessa uttryck – bara så kan vi utvecklas och fortsätta vägen framåt som studieförbund.

I dag är muslimer med olika bakgrunder en naturlig del av Sverige. Ibn Rushd är unika i att samla muslimska föreningar och trossamfund från både shia- och sunniislam. Om dessa grupper inte ges möjlighet och verktyg att delta i samhällsdebatten innebär det också att den svenska demokratin begränsas.

Trots detta har flera kommuner och regioner pausat sitt ekonomiska stöd till Ibn Rushd i väntan på Folkbildningsrådets studie. Med dagens besked att Ibn Rushd uppfyller studieförbundens demokratisyfte hoppas vi att eventuella frågetecken har rätats ut. Den här studien visar att det inte finns skäl att neka oss stöd och att Ibn Rushd är viktiga i det demokratiska landskapet i Sverige. Vår förhoppning är att studien också ska bidra till en mer saklig debatt där alla kan delta på lika villkor.

Alve Högman
förbundschef, Ibn Rushd
Zana Muhammad
ordförande, Ibn Rushd
Zainab Marrakchi
vice ordförande, Ibn Rushd

Erik Amnås rapport: ”När tilliten prövas”
Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap, på DN Debatt 5/9:
”Studieförbundet Ibn Rushd har idémässiga svagheter”

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons