Annons

Teresa Küchler:Ifrågasatt tyska på väg mot EU:s toppjobb

Ursula von der Leyen.
Ursula von der Leyen. Foto: Francisco Seco/TT

Ursula von der Leyens framtid som EU-kommissionens ordförande ligger denna vecka i EU-parlamentets händer. Den tyska försvarsministern väcker starka känslor, och många undrar vilka hemliga löften hon har givit för att nomineras till toppjobbet.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Ursula von der Leyen med Belgiens premiärminister Charles Michel vid ett möte i Bryssel.

Foto: Olivier Matthys/TTBild 1 av 1

BERLAYMONT, BRYSSEL Ursula von der Leyen hade haft en tuff dag. En arméhelikopter hade kraschat under en militärövning i Mecklenburg-Vorpommern i nordöstra Tyskland, och som landets försvarsminister hade hon skyndat till olycksplatsen för att kondolera familj och kollegor till en soldat som omkommit i kraschen.

Men så på kvällen ringde någon från EU-toppmötet som pågick i Bryssel och frågade om hon kunde tänka sig att bli ny ordförande för EU-kommissionen. Det var ett drömerbjudande.

Försvarsministern, dotter till en tidigare högt uppsatt tjänsteman i just EU-kommissionen, föddes i Bryssel och bodde där fram till sina tonår. Hon hade ofta fantiserat om att återvända som Tysklands EU-kommissionär. Nu kunde hon katapultslungas rakt upp på chefsjobbet i stället.

Ursula von der Leyen vill inte avslöja vem som ringde henne, eller ens på vilket språk frågan ställdes – säkert för att inte bekräfta den vanliga tesen att hennes nominering var framdriven av Frankrikes president Emmanuel Macron.

Andra, som von der Leyens partikollega och landsman Manfred Weber, en bayersk EU-parlamentariker som själv gjorde anspråk på EU-kommissionsjobbet, har bittert hävdat att det var en ohelig allians mellan Emmanuel Macron och Ungerns ledare Viktor Orbán som föreslog den tyska försvarsministern för toppjobbet.

Annons
Annons

Macron för att han absolut ville ha en fransman i täten för Europeiska centralbanken och därför behövde krusa Tyskland med ett annat EU-toppjobb. Orbán för att han till varje pris ville stoppa utnämningen av en EU-kommissionsordförande som kunde tänkas vilja gå hårt åt den ungerska regeringens omstridda rättsreformer.

Vem Ursula hade på tråden i Bryssel den dagen för mindre än två veckor sedan förblir ett mysterium. Men bara 24 timmar senare infann sig i all fall sjubarnsmannan, kristdemokraten, den förra läkaren och förbundskansler Angela Merkels mångåriga, trogna protegé i EU-parlamentet i Strasbourg, för en första charmoffensiv i EU-parlamentets politiska partigrupper.

Hon behövde övertyga inte minst sina egna politiska fränder i EPP, den partigrupp som Europas moderater och kristdemokrater tillhör, om att stödja hennes kandidatur. EPP är den partigrupp som inför EU-valet nominerade von der Leyens nu bittre partikollega och landsman Manfred Weber till jobbet som EU-kommissionsordförande.

Det råder stor vrede i hela EU-parlamentet, inte bara i EPP, över att de 28 stats- och regeringscheferna på EU-toppmötet struntade i deras utvalda ”spetskandidater”, som Weber – och i stället drog fram ett helt oväntat namn.

Sedan dess har von der Leyen grillats i timmar av också den gröna gruppen, socialdemokraterna, vänstern, liberalerna och den EU-skeptiska ytterhögern i EU-parlamentet, alla med hårda krav och frågor om vad hon vill uträtta under fem år framöver.

Segern är inte garanterad.

På tisdag kväll den här veckan ska de rösta: Ursula von der Leyen måste få med sig en majoritet av de 751 EU-parlamentarikerna för att kunna ta plats på trettonde och högsta våningen i Berlaymont, EU-kommissionens högsäte i Bryssel. Segern är inte garanterad.

Annons
Annons

Ursula von der Leyen med Belgiens premiärminister Charles Michel vid ett möte i Bryssel.

Foto: Olivier Matthys/TTBild 1 av 1

Misstanken om att von der Leyen tänker gå mjukare fram mot inte bara Ungern utan också Polen och Rumänien, alla tre länder som misstänks undergräva rättsstaten och EU:s grundläggande värderingar, ligger kvar. Likaså misstanken om att hon redan givit sådana löften till exempelvis Viktor Orbán.

Ursula von der Leyen säger att rättsstatsprincipen och de demokratiska reglerna är ”EU:s vagga”, men att processen mot vissa länder olyckligtvis har blivit personfixerad. Då menar hon att medborgarna i de utpekade länderna har intrycket att kritiken från EU-kommissionen riktas mot dem – folket – och inte mot deras regeringars agerande. Därför vill hon att alla EU-länders respekt för grundläggande värderingar nagelfars på regelbunden basis, inte bara vissa utpekade länder.

EU-parlamentets socialdemokrater har tidigare sagt att hon inte är ambitiös nog i sina utfästelser om klimatåtgärder. Vänstergruppen menar att hon inte prioriterar social rättvisa och dessutom vill militarisera EU – Ursula von der Leyen stödjer helhjärtat tanken om bredare militärt samarbete i Europa.

Den gröna gruppen pekar indignerat på att tyskan lovade sänkta klimatambitioner, tuffare tag mot flyktingar och slappare demokratikrav när hon grillades av den EU-skeptiska ytterhögern. Alltså motsatsen till de krav som de gröna ställt.

Omröstningen i EU-parlamentet på tisdagskvällen kommer att vara hemlig. Ursula von der Leyen kan säkert lita på två saker: att fler tyskar än som erkänner det kommer att rösta på henne, trots att deras partigrupper är skeptiska. Det vore närmast ett landsförräderi för en tysk politiker att inte rösta för att en landsmaninna får en av EU:s tyngsta poster.

Hon kan säkert också lita på att många EU-parlamentariker vet om att utan en ny EU-kommission på plats i höst så stannar EU-samarbetet. EU-kommissionen är EU-systemets arbetslokomotiv som lägger lagförslag och fördelar EU-pengar.

Få EU-parlamentariker vill behöva förklara för exempelvis bönder – väljare – där hemma att anledningen till att jordbruksstöden inte betalas ut som vanligt är för att man var sur över att en för de allra flesta helt okänd bayersk ”spetskandidat” inte fick jobbet som EU-kommissionens ordförande.

Ursula von der Leyen med Belgiens premiärminister Charles Michel vid ett möte i Bryssel.
Ursula von der Leyen med Belgiens premiärminister Charles Michel vid ett möte i Bryssel. Foto: Olivier Matthys/TT
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons