Annons

Impopulär Macron lovar sänkt skatt

Frankrikes president Emmanuel Macron svarar på frågor under presskonferensen.
Frankrikes president Emmanuel Macron svarar på frågor under presskonferensen. Foto: Michel Euler/AP/TT

Det brukar sägas att stora kriser gynnar sittande regeringar, men inte ens branden i katedralen Notre-Dame tycks ha förbättrat den franske presidenten Emmanuel Macrons miserabla popularitetssiffror.

I en lång tv-sänd presskonferens – en udda plattform för presidenten – gav Macron sin egen syn på det bottenlåga förtroendet för honom.

Under strecket
Pontus Ahlkvist / TT
Publicerad

Frankrikes president Emmanuel Macron. Arkivbild.

Foto: Alastair Grant/AP/TT Bild 1 av 3

Presidenten Emmanuel Macrons popularitetssiffror dalar.

Foto: Ingela Landström/TT Bild 2 av 3

Frankrikes president Emmanuel Macron och hans hustru Brigitte Macron vid Notre-Dame under brandkvällen.

Foto: Philippe Wojazer/AP/TT Bild 3 av 3

Frankrikes president Emmanuel Macron. Arkivbild.

Foto: Alastair Grant/AP/TT Bild 1 av 3

Presidenten Emmanuel Macrons popularitetssiffror dalar.

Foto: Ingela Landström/TT Bild 2 av 3

Frankrikes president Emmanuel Macron och hans hustru Brigitte Macron vid Notre-Dame under brandkvällen.

Foto: Philippe Wojazer/AP/TT Bild 3 av 3
1/3

Frankrikes president Emmanuel Macron. Arkivbild.

Foto: Alastair Grant/AP/TT
2/3

Presidenten Emmanuel Macrons popularitetssiffror dalar.

Foto: Ingela Landström/TT
3/3

Frankrikes president Emmanuel Macron och hans hustru Brigitte Macron vid Notre-Dame under brandkvällen.

Foto: Philippe Wojazer/AP/TT

Tv-tablåerna var lagda och det förinspelade talet redo för utsändning i nationell tv. Emmanuel Macron skulle äntligen bryta tystnaden och tillkännage regeringens svar på det senaste halvårets våldsamma protester i Frankrike.

Men klockan 18.20 den 15 april, mindre än två timmar innan bandet skulle rulla, gick brandlarmet i katedralen Notre-Dame i Paris. Då omfattningen av eldsvådan stod klar bestämde sig presidenten för att ställa in sitt tal. Inspelningarna förstördes, men texten läckte ut till medierna – en rejäl malör för Élyséepalatset.

När Macron till sist framträdde framför pressen på torsdagskvällen – i direktsändning den här gången – återkom flera av de löften som återfanns i det läckta manuset. Presidenten meddelade att inkomstskatterna ska sänkas och att inga skolor eller sjukhus ska stängas under de två år som kvarstår av hans mandat.

Han sade sig också vilja se en decentralisering av den politiska makten, och att det regelverk som tillåter att medborgare själva ska kunna lägga fram politiska förslag för omröstning förenklas. Men i frågan om obligatorisk rösträtt – en debatt som gått varm i Frankrike de senaste månaderna – var svaret ett annat.

Annons
Annons

– Jag tror inte på det. Jag tror inte att man löser problemet med ointresse för ett demokratiskt val med hjälp av tvingande medel, sade Macron.

Frågan är om förslagen kommer att räcka för att mildra den folkliga vrede som burit fram proteströrelsen Gula västarna. Frankrikekännaren Tomas Lindbom, som talade med TT dagen före presskonferensen, tror inte det.

– I början av december, efter de stora protesterna i Paris, lovade han att dra tillbaka skattehöjningen på drivmedel. Det hade ingen som helst effekt. Det blir vissa små justeringar och de kommer att uppfattas som otillräckliga.

Macron har examen från elituniversitetet École Nationale d'Administration (ENA). Men det har blivit symbol för ojämlikheten i landet och Macron säger nu att ENA måste stängas som ett steg på vägen mot ett rättvist samhälle.

– Det handlar om en ambitiös reform. Vi behöver bygga något som fungerar bättre, säger han.

Fransmännens förtroende för Macron är i botten. Mindre än en tredjedel av väljarna är nöjda med presidenten, enligt en mätning publicerad av Le Journal du Dimanche i helgen. Branden i Notre-Dame och Macrons löfte om en snar återuppbyggnad tycks inte ha påverkat hans popularitet alls.

Presidenten fick chansen att själv ge sin syn på bottensiffrorna, och de hårda tongångar som ifrågasätter Macrons lämplighet på presidentposten, efter en fråga från en journalist på Le Journal.

– När man har siktet på makten, och tilldelas makten med stöd av folket, så accepterar man den ilska som kan riktas mot en, sade Macron, men tillade att hat och hot inte har en plats i det demokratiska samtalet:

– Det hat som riktats mot mig, min familj och andra förtroendevalda är en utspädning av vår kollektiva moral.

Insatserna är höga då Macron förbereder sig för "akt två", som tidningen Le Figaro uttrycker det. Redan nu lär presidenten blicka mot valet 2022, med sina föregångares öde i färskt minne. Både François Hollande och Nicolas Sarkozy fick lämna presidentpalatset efter en mandatperiod. För att ha en chans att hålla sig kvar måste Macron bredda sitt politiska underlag, tror Lindbom.

– Han har redan räknat hem den moderata vänstern, för att den är så stukad. Däremot behöver han knäcka högern. Det är därför han har drivit en något mer högerbetonad linje för att fånga dem. En annan punkt är naturligtvis hur ekonomin utvecklas. Nu har köpkraften ökat, och arbetslösheten minskat något, men det har inte slagit igenom i opinionen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons