Annons

Trycket på räntesänkning ökar

Kommer Stefan Ingves och Riksbanken att höja eller sänka räntan på onsdag?
Kommer Stefan Ingves och Riksbanken att höja eller sänka räntan på onsdag? Foto: Tomas Oneborg

Riksbankens nästa räntebesked är bara dagar bort. Experter tror på oförändrad ränta, men utesluter inte att banken tvingas sänka räntan det närmsta året. Det visar svaren från SvD:s mejlenkät.

Under strecket
Publicerad

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

Foto: Tomas Oneborg

1 / 11

”Inflationen blir lägre än Riksbanken tror”

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.
Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken. Foto: Tomas Oneborg

På onsdag avslöjar Riksbanken sitt senaste räntebeslut. Precis som alla andra experter som SvD kontaktat tror Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, att Riksbanken lämnar räntan oförändrad på noll procent.

”Det har inte kommit speciellt mycket ny makrodata sedan deras decemberbeslut, och den som kommit har om möjligt sett lite bättre ut,” skriver Christina Nyman i mejl.

Hon noterar att två av Riksbankens sex beslutsfattare (veteranen Per Jansson och nykomlingen Anna Breman) röstade emot beslutet att höja räntan i december.

Men trots det lär varken Per Jansson eller Anna Breman rösta för en sänkning nästa vecka, spår Christina Nyman. Det skulle nämligen gå tvärsemot vad som har blivit en gängse handlingsregel de senaste åren – man röstar helt enkelt inte för att ändra ett beslut efter att beslutet väl har fattats.

Christina Nyman tror att sannolikheten för att Riksbanken sänker räntan det närmsta året är liten. Hon tror dock att ”trycket på en sänkning kommer att öka under året” givet att inflationen kommer att bli tydligt lägre än vad Riksbanken tror.

Annons
Annons

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

Foto: Tomas Oneborg

2 / 11

”Ganska stor sannolikhet för sänkning”

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.
Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea. Foto: Tomas Oneborg

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, utesluter inte heller en räntesänkning det närmaste året.

”Det är inget huvudscenario, men det finns en ganska stor sannolikhet för det. Orsaken är att inflationen ser ut att bli betydligt lägre än vad Riksbanken räknar med,” skriver Isaksson.

Ett annat orosmoln för Riksbanken är att viktiga aktörers förväntningarna om den framtida inflation, som fackförbund och arbetsgivare, har fallit den senaste tiden.

De så kallade inflationsförväntningarna är en viktig parameter när Riksbanken beslutar om räntan eftersom för låga förväntningar brukar leda till lägre löneökningskrav, vilket i förlängningen riskerar att leda till ännu lägre inflation.

”Dessvärre har inflationsförväntningarna redan fallit och de lär fortsätta att falla, givet att inflationen ser ut att sjunka under året,” skriver Torbjörn Isaksson.

Annons
Annons

Andreas Wallström, tillförordnad chefsekonom på Swedbank.

Foto: Anders Ahlgren

3 / 11

”Osannolikt att räntan sänks”

Andreas Wallström, tillförordnad chefsekonom på Swedbank.
Andreas Wallström, tillförordnad chefsekonom på Swedbank. Foto: Anders Ahlgren

Anna Breman lämnade nyligen jobbet som chefsekonom på Swedbank och blev vice riksbankschef. Hennes ersättare heter Andreas Wallström och var tidigare bankens prognoschef.

Wallström tror inte att Riksbanken rör räntan nästa vecka.

Riksbankens besked vid decembermötet var att räntan sannolikt kommer att hållas oförändrad tills slutet av 2022.

Vad skulle kunna få Riksbanken att sänka räntan?

”En serie av olyckliga utfall vad gäller inflation, inflationsförväntningar, starkare krona och svagare arbetsmarknad skulle kunna motivera Riksbanken att sänka. Det är osannolikt, men om alla dessa variabler går åt fel håll för Riksbanken kan de känna sig tvungna att lätta på penningpolitiken igen,” skriver Andreas Wallström.

Annons
Annons

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Foto: Tomas Oneborg

4 / 11

”Osäkerheten är mycket hög”

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.
Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar. Foto: Tomas Oneborg

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, tror att sannolikheten för en räntesänkning det närmsta året är låg eftersom flera beslutsfattare vill undvika negativ ränta.

Prognosen kommer dock med en brasklapp.

”En återhämtning i världsekonomin hänger delvis på en förbättring i tillverkningsindustrin. Utvecklingen i Kina med tanke på Corona-virusets utbredning skulle kunna leda till en högre osäkerhet i världen och påverka återhämtningsprocessen. Osäkerheten just nu är mycket hög,” skriver Alexandra Stråberg.

Annons
Annons

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

Foto: Lars Pehrson

5 / 11

”Vilar bekvämt i nollräntan”

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.
Frida Bratt, sparekonom på Nordnet. Foto: Lars Pehrson

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, tror att det ska mycket till för att Riksbanken ska sänka räntan det närmsta året givet att direktionen så starkt kommunicerat en önskan om att lämna minusräntan bakom sig.

”Räntehöjningen i december handlade inte om åtstramning utan om en önskan att komma upp till nollränta. Nu kan man vila i nollräntan under flera år, och det tror jag att direktionen känner sig bekväm med,” skriver Frida Bratt.

Bratt lyfter också att förslaget till ny riksbankslag som presenterades förra året kan öka Riksbankens motvilja att sänka räntan givet kritiken att minusräntan lett till kraftigt ökade skulder hos hushållen.

Lagförslaget innehåller en så kallad proportionalitetsprincip som innebär att resultatet av en viss åtgärd måste stå i rimligt förhållande till de kostnader och risker som åtgärden medför för Riksbankens och statens finanser.

”Redan nu kan förslaget om en proportionalitetsprincip öka motviljan mot att sänka räntan till under noll igen – trots att den nya riksbankslagen inte ska införas förrän 2023,” skriver Frida Bratt.

Annons
Annons

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

Foto: Jessica Gow/TT

6 / 11

”Riksbanken misslyckas”

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.
Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB. Foto: Jessica Gow/TT

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, tror att politikernas beslut att skjuta till mer pengar till kommunerna minskar trycket på Riksbanken att sänka räntan för att stimulera ekonomin.

”Att riksdagen tvingar fram ökade kommunbidrag signalerar finanspolitikens numera något mer framskjutna roll i stabiliseringspolitiken när penningpolitikens verktygslåda skramlar tom,” skriver Robert Bergqvist.

Men trots viss hjälp från politikerna finns det inget som talar för att Riksbanken kommer få upp inflationen till sitt mål om två procent de närmsta åren, menar Bergqvist.

”Vår prognos är att Riksbanken misslyckas. Inflationen pressas av energipriser och effekter i detaljhandeln på grund av den milda vintern. Framåt halvårsskiftet kan inflationen till och med bli lägre än 1 procent,” skriver Robert Bergqvist.

Annons
Annons

Lars Jonung, professor i nationalekonomi på Lunds universitet.

Foto: Tomas Oneborg

7 / 11

”Minusräntan ett misslyckat experiment”

Lars Jonung, professor i nationalekonomi på Lunds universitet.
Lars Jonung, professor i nationalekonomi på Lunds universitet. Foto: Tomas Oneborg

Åsikterna går isär om huruvida Riksbanken gjorde rätt när den höjde räntan i december. Många applåderade beslutet med hänvisning till att minusräntan uppmuntrat hushållen att skuldsätta sig. Andra tyckte att tajmingen var dålig eftersom ekonomin redan hade börjat gå mot sämre tider.

Lars Jonung, professor i nationalekonomi på Lunds universitet, tillhörde de som applåderade.

”Minusräntan har varit ett långvarigt och långtgående experiment som i stort sett har misslyckats. Förhoppningsvis avstår Riksbanken från att på nytt satsa på ett liknande experiment i framtiden. En återgång skulle kraftigt undergräva förtroendet för Riksbanken och lämna den öppen för förödande kritik,” skriver Lars Jonung.

Vad skulle kunna få Riksbanken att sänka räntan?

”En ny finansiell kris i Sverige eller i vår omvärld kommer att få Riksbanken att sänka räntan. Det går inte att utesluta att enskilda ledamöter återigen vill experimentera med negativ ränta. Jag hoppas att majoriteten av direktionen håller en vettigare linje,” skriver Jonung.

Annons
Annons

Johanna Kull, sparekonom på Avanza

Foto: Dan Coleman/Avanza

8 / 11

”Ska mycket till innan de retirerar”

Johanna Kull, sparekonom på Avanza
Johanna Kull, sparekonom på Avanza Foto: Dan Coleman/Avanza

Johanna Kull, sparekonom på Avanza, tycker också att det var rätt av Riksbanken att höja räntan i december.

”Minusränta signalerar kris och har sannolikt negativa bieffekter som till exempel ökat risktagande. Man ska också komma ihåg att även nollränta är en mycket låg ränta och en fortsatt expansiv penningpolitik,” skriver hon.

Hur stor är sannolikheten för att Riksbanken tvingas sänka räntan det närmsta året?

”Det ska nog mycket till innan de retirerar och sänker räntan igen. Inflationstrycket är dock en svår nöt. Inflationen är redan under målet.

Vad vill du fråga Stefan Ingves?

”Riksbanken kommunicerar ofta kring vilka risker den låga räntan för med sig i form av ökad skuldsättning hos hushållen, men vilka risker ser han för pensionssystemet? Är det anpassat för en värld där de senaste årens låga räntor blir kvar och där det blir svårare för pensionsbolagen att generera tillräcklig avkastning får våra pensioner,” skriver Johanna Kull.

Annons
Annons

Joakim Bornold, sparekonom på Söderberg & Partners.

Foto: Tomas Oneborg

9 / 11

”Hoppas vi slipper se det igen”

Joakim Bornold, sparekonom på Söderberg &  Partners.
Joakim Bornold, sparekonom på Söderberg & Partners. Foto: Tomas Oneborg

Joakim Bornold, sparekonom på Söderberg & Partners, förstår varför många bedömare höjde på ögonbrynen när Riksbanken höjde räntan. Men han är samtidigt glad att Riksbanken skred till verket.

”Det känns väldigt bra att vi lämnat det experimentet bakom oss och jag hoppas att vi slipper se det igen. Jag tror man kommer se tillbaka på den perioden med samma skepticism som Riksbankens period med 500 procent ränta,” skriver han.

Hur stor är sannolikheten för att Riksbanken tvingas sänka räntan det närmsta året?

”Jag noterar att en del flaggar för det men jag tror sannolikheten är ganska låg, förutsättningarna för den svenska och även den globala ekonomin ser ganska okej ut både om man tittar på makrostatistik men även om läser industribolagens rapporter som kommit nu senaste veckan,” skriver Bornold.

Annons
Annons

Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Foto: Tomas Oneborg

10 / 11

”Osäkerhet följer i kölvattnet av Corona”

Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB. Foto: Tomas Oneborg

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, tror liksom övriga att Riksbanken lämnar räntan oförändrad på nästa veckas möte.

”Bortsett från osäkerheten som följer i kölvattnet av Coronavirusets kommande framfart har inte mycket hänt sedan det förra penningpolitiska mötet som föranleder en ränteändring,” skriver han.
Är det rätt beslut?

”Ja, men bara givet att Riksbanken – trots att detta knappast var motiverat sett till inflationsutsikterna – valde att höja reporäntan vid decembermötet och sedan aviserade en platt räntebana de kommande två åren.”
Hur stor är sannolikheten för att Riksbanken tvingas sänka räntan det närmsta året?

”Liten, men skulle konsekvenserna av Coronaviruset bli betydligt större än vad som nu kan bedömas så är det inte uteslutet,” skriver Robert Boije.

Annons
Annons

Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank.

Foto: Allis Nettréus

11 / 11

”Större sannolikhet för sänkning än höjning”

Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank.
Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank. Foto: Allis Nettréus

Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, tror inte heller hon att Riksbanken rör räntan nästa vecka.

”När Riksbanken höjde räntan i december var man väldigt tydlig med att det var en engångshöjning som inte kommer att följas av flera.” skriver hon.

Hur stor är sannolikheten för att Riksbanken tvingas sänka räntan det närmsta året?

”Sannolikheten att man sänker räntan är större än att man höjer den en gång till. Mest sannolikt är dock att man låter den ligga oförändrad på noll under hela 2020.”

Vad skulle kunna få Riksbanken att sänka räntan?

”Ökad osäkerhet till exempel på grund av upptrappade handelskonflikter som leder till svagare konjunktur, ökad arbetslöshet och lägre inflation. Inflationsförväntningarna har dessutom långsamt trendat neråt, och om de fortsätter sjunka skulle det också kunna få Riksbanken att agera,” skriver Maria Landeborn.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons