Annons

Ingen kan svara på frågor om Gui Minhai

Under strecket
Publicerad

Vykortet | Peking

Peking är en kontrasternas stad. I konstdistrikt 798 varvas ateljéer och barer mot en fond av gamla militärfabriker. Takterrassen på bryggeripuben Arrow Factory ser ut som någonting ur Brooklyn i New York. I de gamla hutonger som har blivit turistområde kan man köpa nickedockor föreställandes de antika kejsarna, kortlekar med Mao Zedong och tröjor med stora amerikanska loggor.

Militären på gatan bär inga synliga vapen. Ingen kontrollerar ens anteckningar i passkontrollen. Men 135 av världens mest populära appar är blockerade, och i vartenda gatuhörn och träd sitter en av landets 200 miljoner statliga kameror. Man är under ständig övervakning – digitalt liksom fysiskt. I en rekryteringsfilm visar polisen stolt upp hur man med ansiktsigenkänning kan följa en persons varje steg.

Representanter från partiet diskuterar gärna landets ekonomiska utveckling och återvunna ställning i världen. Annat talas det tyst om. Fortfarande har ingen fått riktig insyn i de läger i Xinjiang där en miljon människor hålls frihetsberövade. På frågor om den fängslade svenske bokförläggaren Gui Minhai finns inga svar att få.

Runt Himmelska fridens torg vimlar det av turister. Inne på Nationalmuseum flätas nationens och kommunistpartiets historia samman i en högmäld berättelse om hur landet reser sig efter hundra år av förnedring. Ovan porten till det kejserliga palatset Förbjudna staden hänger ett porträtt av Mao Zedong. Men vad som hände på torget den 4 juni 1989 – trettio år sedan i sommar – får inte nämnas.

Parallellt med den ekonomiska utveckling som på många sätt har fått Kina att blomstra har president Xi Jinping tagit ett allt hårdare grepp om landets medborgare. Ingenting får hota kommunistpartiets ställning. För honom har tiden kommit att förverkliga den kinesiska drömmen. Den som inte inordnar sig rensas ut.

Börje Ljunggren sammanfattar det väl i boken Den kinesiska drömmen: ”I detta spänningsfält, mellan Xis nationalistiska partistat och det framväxande samhällets pluralism och vitalitet, formas landets identitet.”

CATARINA KÄRKKÄINEN är ordförande i Fria Moderata Studentförbundet. catarina.karkkainen@fmsf.se

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons