X
Annons
X

”Ingen slump vilka som lyckas med sitt nyårslöfte”

Svenskarna håller sina nyårslöften, visar ny forskning. Att ge sig själv rätt möjligheter är en förutsättning för att lyckas – annars kan du lika gärna strunta i att avge löften.

– Det är ingen slump att vissa klarar det och andra inte, säger Alexander Rozental, psykolog.

Alexander Rozental är psykolog och har tillsammans med två kollegor genomfört en studie om nyårslöften som resulterat i boken ”Tio i tolv”.
Alexander Rozental är psykolog och har tillsammans med två kollegor genomfört en studie om nyårslöften som resulterat i boken ”Tio i tolv”. Foto: Lars Pehrson

Vår studie visade att 55 procent höll fast i sina löften efter ett år. Men det är ingen slump att vissa klarar det och andra inte.

Klockan är 23.50, det är nyårsafton och du måste snabbt komma på ett löfte innan det är för sent. Om du känner igen dig i den beskrivningen finns det en stor risk att du inte kommer hålla det du lovar.

Men det finns sätt att lyckas med ditt nyårslöfte. I boken ”Tio i tolv”, baserad på en studie av psykologerna Alexander Rozental, Martin Oscarsson och Per Carlbring, förklaras våra vanligaste misstag när det kommer till nyårslöften –  och hur vi undviker dem. Ett sätt är se nyårslöften som ett smart sätt att genomföra en förändring i sitt liv, och att inte på förväg säga att de inte kommer att lyckas.

Annons
X
Efter reklamen visas:
Så lyckas du hålla dina nyårslöften

– Vår studie visade att 55 procent höll fast i sina löften efter ett år. Men det är ingen slump att vissa klarar det och andra inte, säger Alexander Rozental.

Hälsorelaterade nyårslöften – att gå ner i vikt, bli mer hälsosam och träna mer – är de mest populära. Men också psykiskt välbefinnande, som att stressa mindre och ägna mer tid åt sina nära relationer ligger högt på svenskarnas löfteslista. Vilka löften som dominerar hänger också ihop med vilka trender som gäller i samhället i stort, enligt Alexander Rozental.

– I år tror jag till exempel att ganska många kommer lova att äta mindre kött och flyga mindre.

Övergångarna i tiden är tacksamma att använda till att fundera över hur vi lever våra liv och hur vi vill leva framöver.

Traditionen att avlägga nyårslöften har funnits i omkring 70 år. Uppemot två miljoner svenskar avger nyårslöften varje år, kvinnor i något högre utsträckning än män, enligt undersökningar som gjorts.

– Generellt sett har människor i alla tider gillat övergången mellan gammalt och nytt, och det är något som återspeglas i religioner och kulturer, säger Alexander Rozental.

Konfirmationen och studentexamen är exempel på sådana övergångar, men även sommarlov och terminsstarter.

– Vi lovar bot och bättring, och övergångarna i tiden är tacksamma att använda till att fundera över hur vi lever våra liv och hur vi vill leva framöver.

Just nyår blir särskilt tacksamt att använda eftersom det nya året gör det enkelt att hålla koll på hur länge man hållit fast vid en ny vana, enligt Alexander Rozental.

– Det finns inget magiskt med nyår i sig, ska man börja en ny vana kan man lika gärna göra det torsdagen den 15 april. Men det blir lättare att följa sin förändring om man gör det vid specifika tidpunkter som nyår eller en terminsstart.

För att lyckas med löftet krävs en del planering och eftertanke. Att målen är rimliga är också en nyckel till att lyckas, enligt Alexander Rozental. För svåra eller luddiga löften kan göra att motivationen försvinner.

– Det blir som om man lovar sig själv ett jättestort berg, utan att veta hur man ska ta sig uppför det. Dela upp det i små delmål och belöna dig själv efter varje du klarar.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Alexander Rozental är psykolog och har tillsammans med två kollegor genomfört en studie om nyårslöften som resulterat i boken ”Tio i tolv”.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X