Annons

Ingen tvekan om budskapet när Trump blev president

Foto: Andrew Harnik/AP
Under strecket
Publicerad

WASHINGTON Ingen tvekan rådde om budskapet – Amerika först – som president Donald Trump framförde i sitt första tal. Att köpa amerikanskt och att anställa amerikaner gäller i fortsättningen. Men alla amerikaner känner sig fortfarande inte välkomna.

Det var kort, ungefär 17 minuter, inte särskilt elegant och många upprepningar av kampanjslogans. Men publiken, med röda Make America great again-kepsar som färgklickar i mängden, jublade och stämde in till sist när han avslutade med:

– Vi göra Amerika starkt igen tillsammans. Vi ska göra Amerika rikt igen. Vi ska göra Amerika stolt igen. Vi ska göra Amerika säkert igen. Och, ja, tillsammans ska vi göra Amerika stort igen!

Efter ett varmt tack till Barack och Michelle Obama, de är ”magnifika”, (inget omnämnande av rivalen Hillary Clinton, dock) hävdade han att han satt igång en ”rörelse som historien aldrig skådat maken till”. Men han fortsatte sedan med färre ”jag” än normalt och fler ”vi” och ”ni”. Med det senare menade han att folket nu fått tillbaka makten. Bilden han tecknade av USA idag var nattsvart – och detta ”blodbad” på det amerikanska folket måste upphöra. Men de hänvisningar till ”enighet” som kritiker efterlyste var få och lär inte blidka grupper som inte känner sig välkomna i Trumps Amerika.

Annons
Annons

Installationstalet är en markering om att en ny era tar vid. Innehållet avspeglar ofta tidsandan. Som till exempel Demokraten Franklin Roosevelts ”Det enda vi har att vara rädda för själva rädslan” från djupa krisåret 1933 eller den unge partikamraten John F Kennedys ”Fråga inte vad ditt land kan göra för dig. Fråga vad du kan göra för ditt land” från 1961.

Republikanen Ronald Reagan slog in på en ny väg, efter Demokraten Jimmy Carter som plågats av oljekris och ett växande antal dagar för amerikaner som satt gisslan i Teheran. Reagan gick till attack mot ”staten” och omedelbart efter talet gav han order om anställningsstopp i byråkratin.

George W Bushs andra installationstal präglades av krig och terrorism, med ”frihet” som ett av de vanligaste orden. Barack Obama spann på teman om mer jämställdhet, tillgång till sjukvård, klimatet och fastslog ”vi har samlats här för att vi valde hopp över rädsla, enighet över strid och missämja”.

Precis som med Obama efter Bush är det en splittrad nation Trump tar över. Sluträkningen av röster en månad efter novembervalet visar att han fick 46,1 procent mot Hillary Clintons 48,2 procent. Detta bidrar till bitterheten som märks både i intensiteten i demonstrationerna och i syrliga kommentarer om Trumps kvalifikationer.

Donald Trump har varit ivrig på att sätta igång. Senaten planerade snabb expediering av försvars- och hemlandsministerposterna och om det även gäller tilltänkte CIA-chefen Mike Pompeo ska Trump bege sig till spionhögkvarteret redan på lördagen. Kanske en första fredstrevare efter förolämpningarna han öst över underrättelsetjänsterna.

På måndag morgon måste Barack Obama, hans regering och alla Hillary Clinton-väljare stålsätta sig. Trump har redan vässat pennorna för att kunna skriva under alla direktiv – upp till 200 sägs det – som ska förpassa Obamas politik till historien. Ministerlistan är klar men det finns inga kandidater till hundratals andra höga poster, vilket beror dels på att man kanske innerst inne inte trodde på en seger, dels på stök i kampanjledningen. Några av Trumps kandidater gav prov på att de inte var särskilt väl förberedda.

Presidenter måste vara förberedda på det oförutsedda och en gissning är att ordet ”cyber”, som i hackande, cyberattacker och cyberkrig, kan komma att dominera Trumperan.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons