Annons

Claes Arvidsson:Inget försvar för Magdalena Andersson

I Almedalen talade Magdalena Andersson om hur välfärden ska stärkas men struntade i det försvar som utgör dess grundskydd.

Under strecket
Publicerad

Ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige kräver ett tillräckligt försvar.

Foto: Adam Ihse/TT Bild 1 av 1

Ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige kräver ett tillräckligt försvar.

Foto: Adam Ihse/TT Bild 1 av 1
Ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige kräver ett tillräckligt försvar.
Ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige kräver ett tillräckligt försvar. Foto: Adam Ihse/TT

I går var det socialdemokraternas dag i Almedalen. I Stefan Löfvens frånvaro – som håller sig borta från Visby för att bevisa att han är folkets man och inte elitens – talade finansminister Magdalena Andersson om vad som är viktigt för S och varthän partiet vill driva politiken. Den stora nyheten var att en Välfärdskommission ska tillsättas – och som väl tänks som ett komplement till den tidigare lanserade Jämlikhetskommissionen.

Det är viktiga frågor som båda kommissionerna ska jobba med, men det blir faktiskt minst sagt märkligt när Andersson inte har ett ord att säga om den inre säkerheten. Det avspeglar både en dövhet inför hur människor upplever verkligheten och hur den ser ut. För att få bukt med brottsutvecklingen vore det naturligt att tillsätta en Säkerhetskommissionen eller varför inte en motsvarighet till Försvarsberedningen, en Säkerhetsberedning.

Annons
Annons

På sätt och vis än mer anmärkningsvärt är att omvärlden – bortsett från klimatfrågan – inte fick plats i Anderssons tal. Världen kan rämna och Sverige har redan att hantera ett aggressivt Ryssland som inte att förglömma sedan 2014 för ett krig i Europa.

Samtidigt är det synnerligen oklart vad socialdemokraterna vill med kommissionerna. Om det är allvar eller inte. Att döma av regeringens hantering av Försvarsberedningen är det si och så med allvaret.

Socialdemokraterna valde att punktera en enig försvarsberedning genom sin vägran att binda sig för en finansiering som skulle innebära att försvarsanslaget fram till 2025 växer till 84 miljarder kronor – och motsvara 1,5 procent av BNP. I stället har regeringen Löfven valt att för Försvarsmaktens och FMV:s bedömning av konsekvenserna lägga ut två alternativa kostnadsnivåer, 74 miljarder respektive 69 miljarder.

I klartext innebär detta att regeringen Löfven inte vill prioritera rikets säkerhet utan anser att det finns annat som är viktigare. Typ familjevecka.

I ett inlägg på Kungliga krigsvetenskaps akademiens blogg har Helge Löfstedt gjort en uppskattning av hur regeringens alternativ faller ut i relation till procent av BNP. Alternativet 74 miljarder skulle utgöra 1,32 procent av BNP och alternativet 69 miljarder utgör 1,23 procent. Det kan jämföras med att Försvarsberedningens alternativ som alltså innebär en ökning från dagens 1,12 procent till cirka 1,5 procent.

Det kan jämföras med läget i våra nordiska grannländer. 2018 satsar Danmark 1,2, Finland 1,23 och Norge 1,5 procent av BNP men den svenska eftersläntringen kan bli mer markant 2025 – givet att regeringen skulle få gehör för något av det två lägre alternativen. De tre baltiska staterna har redan nått Nato:s tvåprocentsmål. Det riktmärke som också bör vara Sveriges. Som Löfstedt skriver är:

Annons
Annons

”Bakgrunden till detta är att små och även medelstora länder inte själva kan klara sig mot väpnade hot från en större makt, utan måste förlita sig på hjälp. Det är då viktigt att alla bidrar på ett likformigt sätt och nivån 2 procent av BNP har då bedömts som rimlig och utgör en indikation på att man är solidarisk. Detta resonemang om solidaritet med avseende på kollektivt försvar mot stormakter som tar till våld gäller rimligen även länder som inte är anslutna till Nato, men som är beroende av hjälp därifrån.

Och Sverige är just ett sådant land som inte är Natomedlem som behöver Nato:s hjälp. Det är i själva verket grunden för krigsplaneringen. Men nivån på försvarsanslaget signalerar också vilja att ta ansvar för den egna säkerheten – och försvarspolitiken inte grundas på att någon annan ska ta det.

I Almedalen talade Magdalena Andersson om hur välfärden ska stärkas men struntade i det försvar som utgör dess grundskydd. För det finns inget försvar.

CLAES ARVIDSSON är författare, mångårig ledarskribent i SvD och Säkerhetsrådets redaktör.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons