Annons

Johan Carlström:Ingves 2.0 redo att överge heligt mål

Riksbanken med riksbankschef Stefan Ingves har besluta att höja räntan från −0,25 procent till noll procent.
Riksbanken med riksbankschef Stefan Ingves har besluta att höja räntan från −0,25 procent till noll procent. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

En ny era kan ha startat för svensk penningpolitik. Riksbankens besked att höja räntan till noll procent kan vara ett första steg mot att banken lämnar gamla regler för vad som styr räntbesluten bakom sig.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Anna Breman, som nyligen utsågs till ny beslutsfattare på Riksbanken, var en av två av Riksbankens sex ledamöter som reserverade sig mot beslutet att höja räntan.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

 

SVT:s julkalender handlar i år om en trött jultomte som fastnat i gamla mönster och inte anpassat sig till en värld där barnens önskelistor inte längre domineras av träleksaker och tågbana utan ersatts med tv-spel och mobiler.

Tomtemor kallar därför in en livscoach som ska förvandla tomten till en häftigare och modernare version av sig själv – jultomten 2.0. Allt för att barnen ska fortsätta tro på tomten.

Nu är det ingen som tror att riksbankschef Stefan Ingves träffat en livscoach. Men någonting har hänt.

Beslutet att höja reporäntan till noll procent kommer samtidigt som Riksbanken sänkte sin prognos för inflationen. Den nya prognosen visar att inflationen inte kommer nå upp till bankens mål på två procent de närmsta tre åren. Dessutom pekar Riksbankens prognos också på att arbetslösheten stiger och att ekonomin kommer växa betydligt mindre än normalt nästa år.

Riksbanken spår alltså en inflation under målet. Men höjer ändå reporäntan.

Bedömare tolkar beslutet som att Ingves till varje pris ville komma bort från minusräntan. Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman ansåg att argumentationen var tveksam. ”Höjningen skapar osäkerhet om vad som ligger till grund till beslutet, om nollränta har ett egenvärde”, sa Nyman till SvD.

Annons
Annons

Anna Breman, som nyligen utsågs till ny beslutsfattare på Riksbanken, var en av två av Riksbankens sex ledamöter som reserverade sig mot beslutet att höja räntan.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Stefan Ingves eget svar till SvD var att ”det var dags att sätta ned foten” och att inflationen ändå kommer att stiga till ”tillräckligt nära” målet.

Men frågan är om det inte finns andra faktorer som också spelade in. Minusräntan har till exempel fått mycket kritik för att ha spätt på hushållens skulder och försvagat kronan. En höjning mildrar de problemen, om än bara på marginalen.

Nu ska det sägas att direktionen var oenig. Två av sex ledamöter ville låta räntan vara kvar på minus 0,25 procent, med hänvisning till att det skulle öka sannolikheten att nå inflationsmålet.

Men fyra röstade för en höjning.

Anna Breman, som nyligen utsågs till ny beslutsfattare på Riksbanken, var en av två av Riksbankens sex ledamöter som reserverade sig mot beslutet att höja räntan.
Anna Breman, som nyligen utsågs till ny beslutsfattare på Riksbanken, var en av två av Riksbankens sex ledamöter som reserverade sig mot beslutet att höja räntan. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Frågan är då om det är Stefan Ingves 2.0 som påbörjar sina sista år som riksbankschef. Hans mandat löper ut 2022.

Och om Ingves 2.0 har släppt sitt fokus på exakt 2 procents inflation.

Det hade i så fall varit lite av en revolution i centralbanksvärlden. Inflationsmålet har länge varit heligt eftersom de flesta ekonomer menar att det förklarar en stor del av svensk ekonomis framgångssaga sedan krisen på 1990-talet.

Målet sägs ha skapat stabila spelregler. Ribban för att rucka på målet är därför hög.

Just därför var det många som höjde på ögonbrynen när Stefan Ingves på torsdagen sa att han var nöjd med att inflationen ligger tillräckligt nära målet.

Annons
Annons

Hans resonemang är dock i linje med många ekonomer som menar att centralbanker borde ha en mer flexibel hållning till inflationsmålet. Argumentationen bygger på ett resonemang att ökad konkurrens och ett fortsatt högt sparande kommer göra att inflationen blir lägre än tidigare under en överskådlig framtid.

På torsdagens presskonferens hävdade Stefan Ingves att det inte är möjligt att finjustera inflationen med räntan. Ett liknande resonemang fördes tidigare i veckan av Benoît Cœuré, en av beslutsfattarna på den Europeiska centralbanken (ECB). I ett tal sa Cœuré att det är ett absurt att tro att centralbanker kan detaljstyra inflationen. Utspelet kommer just som ECB planerar att se över sitt sexton år gamla inflationsmål.

Intressant nog föreslog en statlig utredning häromveckan att ändra dagens ordning så att folkvalda politiker om några år ges rätten att godkänna nivån på inflationsmålet som idag bestäms helt av Riksbanken. Det är inte helt omöjligt att den nya ordningen mynnar ut i att målet sänks.

Det hade i så fall hjälpt Riksbanken om svackan i svensk ekonomi blir djupare är vad som ligger i korten. Riksbanken hade helt enkelt inte behövt sänka räntan lika mycket för att nå ett nytt och lägre inflationsmål.

Stefan Ingves sade på torsdagen att banken står redo att återgå till minusränta eller på andra sätt stötta ekonomin om den viker mer än vad som ligger i Riksbankens prognos. I ett sådant läge skulle samtidigt regeringen sannolikt också tvingas axla ett större ansvar.

Alldeles oavsett tyder Riksbankens beslut att lämna minusräntan bakom sig på att inflationsmålet inte är lika heligt som det varit tidigare.

Precis som tomten i årets julkalender håller kanske Stefan Ingves 1.0 på att förvandla sig till Stefan Ingves 2.0.

Riksbankschefen har tre år kvar på sitt mandat.

Början på en ny era kan just ha sett dagens ljus.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons