Annons

Ingves historiska åtgärd – direkt mot bolånen

Riksbankschef Stefan Ingves.
Riksbankschef Stefan Ingves. Foto: Tomas Oneborg

För första gången någonsin ska Riksbanken hjälpa banker och svenska hushåll genom att köpa bostadsobligationer. Köpen kommer efter dramatiska dagar på finansmarknaden.

Under strecket
Publicerad

Det är den tredje stora krisen som Riksbankschefen Stefan Ingves hanterar. Och aldrig har han dragit på så här mycket och så här fort.

Det senaste batteriet av åtgärder presenterades sent på måndagskvällen. Och på tisdagen träffade Stefan Ingves och Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen riksdagens finansutskott.

Riksbanken och Finansinspektionen vill med alla medel förhindra att krisen sprider sig till bankerna.

– Än så länge är det ingen finanskris, sade Erik Thedéen efter mötet.

Riksbankens paket är tvådelat. Dels ett riktat till bankerna, dels ett ämnat för svenska företag.

När det gäller bankerna har de endast lite eget kapital i botten, runt 5 procent, och är beroende av att låna upp pengar på den internationella marknaden. För att exempelvis kunna ge bolån lånar de pengar genom att ge ut bostadsobligationer.

– Bostadsobligationer är en viktig finansieringskälla för bankerna. Om det blir dyrare för bankerna att ge ut dem kan det innebära högre bolåneräntor för svenskarna, vilket ingen vill se i det här läget, säger Charlotte Asgermyr, räntestrateg på SEB.

Annons
Annons

Redan nu syns att investerarna flyr till säkrare papper, det vill säga statsobligationer och kommunobligationer.

Ränteskillnaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer har gått upp till nästan 100 räntepunkter (1 procentenhet) på bara en månad.

– Det kan jämföras med 180 punkter i finanskrisen, säger Charlotte Asgermyr.

För att rädda marknaden ska Riksbanken för första gången stödköpa bostadsobligationer, men också statsobligationer och kommunobligationer för sammanlagt 300 miljarder kronor under resten av året. Köpen av bostadsobligationer väntas starta den 25 mars enligt uppgifter från Riksbankens presstjänst.

Det har även blivit dyrare rent generellt för bankerna att låna pengar. Innan Riksbanken kom med sitt senaste paket på måndagskvällen hade bankernas kostnad för att ta upp femåriga lån ökat med omkring 15 räntepunkter på bara tre dagar.

– Det är en väldigt snabb rörelse, säger Charlotte Asgermyr, räntestrateg på SEB.

Nu ska Stefan Ingves låta bankerna låna obegränsat med pengar på tre månaders löptid och dessutom låta dem låna till 0,2 procent över natten, i stället för 0,75 procent.

– Riksbanken gör det här i förebyggande syfte, om bankerna skulle få svårt att finansiera sig, säger Charlotte Asgermyr.

Finansinspektionens chef Erik Thedéen pekade på tisdagen på att bankernas kreditförluster ännu är små och att bankerna fortfarande kan låna pengar på marknaden.

– Men bankerna har kunder som utsätts för en enorm press, till exempel resebranschen, och om det pågår länge kan det bli andra branscher som drabbas, sade han.

Annons
Annons

Finansinspektionen försöker hjälpa företagen genom att slopa kravet på att bankerna ska hålla en extra kapitalbuffert. Därmed får bankerna loss uppemot 900 miljarder kronor som de bland annat kan låna ut.

Här kommer även den andra delen av Riksbankens paket in. Stefan Ingves erbjuder bankerna att låna 500 miljarder kronor – lån som ska gå till bankernas företagskunder.

Men vilka företag som ska stöttas lägger sig Stefan Ingves inte i.

– Vi ställer upp med generösa villkor och resten får bankerna sköta på sin kant. Vi sysslar ju inte med enskilda företag, sade han efter mötet med finansutskottet.

Stefan Ingves påpekar att 500 miljarder kronor är långt mer än de svenska bankernas totala utlåning till små och medelstora företag.

– Det här handlar om alldeles vanlig bankverksamhet och jag kan bara inte förstå varför helt vanlig bankverksamhet plötsligt skulle upphöra. Det ligger också i bankernas intresse att hålla verksamheten i den svenska ekonomin igång, sade han.

Finansmannen och entreprenören Olof Stenhammar tycker att Riksbankens agerande är bra, men han påpekar att det inte finns några gratispengar.

– Man ska vara medveten om att de pengar som Riksbanken lånar ut ska betalas tillbaka och det är i bankerna som risken fastnar. Bankerna måste fortfarande göra en kreditbedömning av de många företag som nu ligger väldigt illa till, säger han.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons