Annons

Insikterna om Kina i Almedalen räcker inte

Kinas monter i Almedalen.
Kinas monter i Almedalen. Foto: Henrik Montgomery/TT

I Almedalen sågs möjligheten att visa upp bättre sidor av kinesiskt näringsliv, men kan seminarier bli något annat än en quick fix?

Under strecket
Publicerad

Strax innan Almedalsveckan drog igång kom nyheten att Kina skulle anordna en Kinadag där den kinesiske ambassadören Gui Congyou skulle inledningstala. Upprörda röster hördes i media: Hur kan en diktatur ha mage att visa sig på demokratins och civilsamhällets stora sommarevent i Visby?

Egentligen är det inte så konstigt: flera andra länders ambassader har länge varit där och minglat med våra politiker och lobbyister.

Det har också tidigare arrangerats Kinadagar, där bland annat undertecknad framträtt med andra Kinakännare på teman från mänskliga rättigheter till förbättrat främjande. Falungong har länge haft arrangemang om organstölder och bedrivit lobbyverksamhet i Almedalen.

Förra året, då ingen svensk Kinadag arrangerades, dök ambassadör Gui upp och grillades av Dagens Industri i heta stolen. Uppenbarligen gav besöket mersmak och grillningen återupprepades även i år.

Samtidigt tog den kinesiska handelskammaren, bestående av kinesiska företag verksamma i Sverige, initiativ till att arrangera en egen Kinadag, dit ambassadören bjöds in som talare. Här sågs en möjlighet att bedriva lobbyverksamhet i Almedalen och visa upp bättre sidor av kinesiskt näringsliv.

Annons
Annons

Den famösa dagen gick av stapeln på onsdagen och på förmiddagen var tältet i det närmaste fullt av en blandad publik: kinesiska företagsrepresentanter och diplomater, kinavänliga och kinakritiska svenskar, representanter för startups och folk som helt enkelt var intresserade av att se vad som egentligen skulle bjudas i det kinesiska tältet.

När frågan lyftes om att det inte går att handla med ett land som styrs av kommunistpartiet så viftades den bort med att Kina är en marknadsekonomi så det går alldeles utmärkt; en sanning med modifikation som inte ifrågasattes alls.

Den andra delen av dagen, när företagspresentationerna skedde, var tältet nästintill tomt. Det är inte lätt att göra PR för ett land med dåligt rykte, hur Kinavänlig organisatören än må vara.

Att Kina är problematiskt är väl känt, inte minst vad gäller statskontrollerad ekonomi, brist på reciprocitet, industrispionage och brott mot mänskliga rättigheter. Men det händer också intressanta saker i landet, som teknikutvecklingen.

Med dagens handelskrig finns det stor risk att vi i framtiden kommer att ha två teknikvärldar: en kinesisk och en amerikansk, och hur står vårt näringsliv rustat för detta? Har vi råd att stå utanför och inte engagera oss med kinesiska företag? Eller är det en uppoffring vi får göra för att stå upp för våra värderingar?

Andra seminarier lyfte de svårare frågorna. Kabinettssekreterare Annika Söder talade om regeringens kinastrategi hos Utrikespolitiska institutet. Söder lyfte mänskliga rättigheter och investeringar, liksom vikten att inte vara naiv. Samtidigt sades att den som anför säkerhet för utökade investeringskontroller är smygprotektionist, vilket är just naivt när man ser hur Kina agerar.

Uppenbarligen behöver vi öka vår kunskap om Kina, men kan seminarier i Almedalen bli något annat än en quick fix?

KRISTINA SANDKLEF är oberoende Kina-analytiker.
kristinasandklef@yahoo.com

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons