Annons

Inte ens sjukvården känner igen pms

40 000 kvinnor i Sverige lider av kraftiga humörsvängningar en gång i månaden, men okunskapen om pms är stor i sjukvården. ”En del kvinnor har ett enda symtom som är så svårt att det förstör hela deras liv”, säger Marie Bixo som är professor i obstetrik och gynekologi i Umeå.

Under strecket
Publicerad

Överläkare Marie Bixo och Frida Färlin (som intervjuades i del 1 nedan) – en av många kvinnor som lider av pms. Med hjälp av en app i mobilen kan Frida Färlin hålla koll på var i menscykeln hon är.

Foto: Mattias Pettersson och Emma-Sofia Olsson
Foto: Ill: Jenny Alvén
Foto: Ill: Jenny Alvén

Marie Bixo, överläkare och professor i obstetrik och gynekologi vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

Foto: Mattias Pettersson

Överläkare Marie Bixo och Frida Färlin (som intervjuades i del 1 nedan) – en av många kvinnor som lider av pms. Med hjälp av en app i mobilen kan Frida Färlin hålla koll på var i menscykeln hon är.

Foto: Mattias Pettersson och Emma-Sofia Olsson
Överläkare Marie Bixo och Frida Färlin (som intervjuades i del 1 nedan) – en av många kvinnor som lider av pms. Med hjälp av en app i mobilen kan Frida Färlin hålla koll på var i menscykeln hon är.
Överläkare Marie Bixo och Frida Färlin (som intervjuades i del 1 nedan) – en av många kvinnor som lider av pms. Med hjälp av en app i mobilen kan Frida Färlin hålla koll på var i menscykeln hon är. Foto: Mattias Pettersson och Emma-Sofia Olsson

Pms och pmds | Del 2

Ångest, ilska, svullna bröst, självmordstankar, migrän och sömnsvårigheter. Det är några av de symtom som kvinnor med pms – och den svårare varianten pmds (premenstruellt dysforiskt syndrom) – känner av varje månad. Vissa blir så djupt deprimerade att den enda utvägen är att de reser bort från familjen strax innan de ska ha mens. Andra så arga att de månatliga ilskeutbrotten till slut riskerar att orsaka skilsmässa, eller går ut över arbetslivet. Trots detta känner få till diagnosen.

– Det som överraskade oss när vi rekryterade deltagare till den studie vi har gjort om pmds var att många kvinnor hade haft svåra besvär i flera år, men aldrig kopplat det till menscykeln, säger Marie Bixo, professor i obstetrik och gynekologi vid Umeå universitet.

Annons
Annons
Foto: Ill: Jenny Alvén
Foto: Ill: Jenny Alvén

För att få diagnosen pmds måste man ha flera symtom, men Marie Bixo konstaterar att det inte alltid stämmer hos patienter hon mött.

Inte ens alla gynekologer känner till pmds.

– Det kan finnas kvinnor som har ett enda symtom som är så svårt att det förstör hela deras liv och då behöver de behandling även om de inte kvalar in i diagnossystemet.

Marie Bixo upplever att sjukvårdens bemötande av pmds-patienter är väldigt eftersatt, en kritik som också är vanligt förekommande i pmds-forum på nätet. Dels slussas kvinnorna mellan allmänna, psykiatriska och gynekologiska avdelningar. Och dels är symtomen snarlika till exempel depression och panikångest, vilket ofta leder till feldiagnostisering.

1/2
Foto: Ill: Jenny Alvén
2/2
Foto: Ill: Jenny Alvén

–  Inte ens alla gynekologer känner till pmds. Sen är många människor av åsikten att det är något helt naturligt och inget man behöver behandla. Det finns en uppfattning om att pmds är en konstruktion av könsmaktsordningen. Det vill säga något som läkemedelsindustrin driver på för att få sälja medicin.

Varför man får svullna bröst och så vidare vet man ännu mindre om.

Är det en sjukdom?

– Ja, för de 2 – 5 procenten som har svåra besvär. Jag har mött många patienter som har klockren pmds, men också ganska många som har något helt annat. Jag tror att det har att göra med att många har lättare att gå till en gynekolog än en psykiatriker. Har man pmds ska symtomen upphöra i samband med mens, även om de ibland kan pågå två-tre dagar in i mensen.

Hur är det med ärftlighet?

–  Det är inte så bra studerat. Men man kan misstänka att det finns genetiska faktorer. Och om man frågar kvinnor med pmds hur det är med deras mammor och systrar är det inte ovanligt att problemen går igen.

Annons
Annons

Marie Bixo, överläkare och professor i obstetrik och gynekologi vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

Foto: Mattias Pettersson

Studien som nämns ovan genomförde Marie Bixo år 2014 tillsammans med ett forskarteam lett av professor Torbjörn Bäckström i Umeå. Den testade ett läkemedel som kan blockera effekten av allopregnanolon, vilket är ett hormon som bildas när progesteron (gulkroppshormon) bryts ner vilket i sin tur påverkar kroppens lugnande system, gabasystemet.

Marie Bixo, överläkare och professor i obstetrik och gynekologi vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.
Marie Bixo, överläkare och professor i obstetrik och gynekologi vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson

–  Man kan bäst beskriva det som att om man har låga och höga nivåer av allopregnanolon så mår man bra, även om man blir trött av för höga. Men det finns ett fönster mitt emellan och precis den nivån har kvinnor under en normal cykel före mens. Vår teori är att de kvinnor som lider av pmds inte klarar av just den dosen av allopregnanolon.

När studien avslutades konstaterades att man inte kunde se någon statistisk signifikant effekt jämfört med placebo. Men i dagarna har man omprövat resultatet och bestämt att ge läkemedlet en andra chans hösten 2017, då med 250 kvinnor i stället för 120, och under tre menscykler i stället för en. Dessutom ska man tydligare säkerställa att ingen av personerna har någon depressiv sjukdom, vilket ledde till ett stort bortfall i den första studien.

De medverkande 2014 fick inga biverkningar av medicinen, vilket dessvärre är problemet med de läkemedel som används i dag. Värt att notera är att det positiva resultat som uppmättes var på de psykiska symtomen, inte de fysiska.

Annons
Annons

– Varför man får svullna bröst och så vidare vet man ännu mindre om, säger Marie Bixo.

Under ledning av Inger Sundström Poromaa, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala akademiska sjukhus, pågår också just nu en annan studie där man testar om en progesteron-hämmare kan fungera som behandling för pmds. 100 kvinnor medverkar i studien som är tänkt att hålla på i två år.

Tyvärr har man sett i studier att kvinnor som lider av pmds också har värre klimakteriebesvär.

I väntan på läkemedel direkt framforskade för pmds får patienterna hålla till godo med p-piller eller antidepressiv medicin, så kallade SSRI-preparat.

–  P-piller hämmar ägglossningen, det vill säga tar bort produktionen av hormoner, vilket borde ha god effekt på pmds. Men problemet är att man också tillför hormoner och vi vet inte alls hur metabolismen hos de syntetiska hormonerna är. Förmodligen bildas det allopregnanolonliknande substanser som gör att symtomen liknar pmds, säger Marie Bixo och konstaterar att det är väldigt individuellt hur kvinnor reagerar på p-piller. Vissa upplever att deras symtom dämpas, i synnerhet av kombinerade p-piller som innehåller det syntetiska hormonet drospirenon.

Ssri då, hur fungerar det?

–  Det speedar upp serotoninsystemet centralt i hjärnan, vilket är allmänt bra för humöret. Om man använder SSRI mot pmds får man en direkt effekt till skillnad mot om man använder det mot depression då man måste äta det under en längre period. Man börjar ta medicinen när problemen börjar märkas, ibland direkt efter ägglossning fram till mens, eller några dagar innan mensen och eventuellt någon dag in. Jag brukar rekommendera att man provar sig fram. Men återigen är problemet att SSRI inte funkar för alla och har många biverkningar. En del upplever det som att man sitter i en ostkupa, andra blir snurriga och får svårt att sova.

Annons
Annons

Många vittnar om att de premenstruella problemen blir värre sedan de fått barn?

–  Det finns det inte heller forskning på, men det är en klinisk iakttagelse ja. Det är så höga hormonnivåer under graviditeten att man kan tänka sig att det händer nåt med receptorerna som hormonerna fäster på, och att det visar sig först efteråt. Eller så beror problemen på att det är en ökad belastning att ha småbarn.

Man kan fundera på vad som är vitsen.

Men blir det bättre i klimakteriet, när menscykeln upphör?

–  Tyvärr har man sett i några studier att kvinnor som lider av pmds också har värre klimakteriebesvär. Det är lite tragiskt, men har troligen att göra med känsligheten.

Finns det över huvud taget några positiva saker med pms?

–  Många kvinnor vill ha sina svängningar. De beskriver att de storstädar huset och tar itu med saker, vilket kan vara skönt under en kort period. Det negativa kommer när problemen blir för stora för att man beter sig på ett visst sätt. Att inte kunna behärska sin ilska inför sina små barn är en stor anledning till varför man söker hjälp. Min erfarenhet är att SSRI funkar bra på ilskan och även kan hjälpa mot djup nedstämdhet.

Det låter inte så snillrikt att kvinnor ska behöva ha det så här en gång varje månad?

– Nej, man kan fundera på vad som är vitsen. Jag var nyligen på ett nationellt gynmöte där vi pratade lite om p-piller kontra ”en naturlig menscykel”. Men om man tänker tillbaka kanske det inte är ”naturligt” med en menscykel, ”det naturliga” kanske är att vara gravid eller amma och p-piller kan i viss mån rent hormonellt ses som ett slags pseudograviditet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons