Annons

Mårten Schultz:Inte så enkelt som ett utflöde av avundsjuka

Inget av det som rapporterats om partiledarnas festande i Tel Aviv tyder på att något brott har begåtts. Även politiker får ta emot gåvor av sina vänner.

Men det betyder inte nödvändigtvis att det är lämpligt.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Ebba Busch Thor (KD).

Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 1 av 1

Ebba Busch Thor (KD).

Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 1 av 1
Ebba Busch Thor (KD).
Ebba Busch Thor (KD). Foto: Claudio Bresciani/TT

Det är inte utan avundsjuka jag ser bilderna på de partiledare och kändisar som bjudits med till Tel Aviv av festfixaren Michael Bindefeld. Strandlivet, skratten och sarongerna står i skarp kontrast med september-Stockholms grådaskiga vardagstristess.

Men allt är inte sol och paraplydrinkar.

Arrangemanget, eller rättare sagt att partiledarna antas ha blivit bjudna på resan och uppehället, har utsatts för kritik. Vissa har tolkat denna kritik som enbart ett utflöde ur just avundsjuka. Men fullt så enkelt är det inte. Det finns en principfråga att ta på allvar här. Även om den polisanmälan om mutbrott som har inkommit till Särskilda åklagarkammaren inte leder till några åtal.

Jag kanske ska börja med det rättsliga. Mutbrottslagstiftningen innebär ett förbud mot att ge eller ta muta. Förbudet träffar på situationer där någon tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för utövningen av sitt arbete eller uppdrag. Regelverket gjordes om för några år sedan. Den som mutar någon döms numer för ”givande av muta” – den tidigare regeln talade om bestickning – och den som tar emot döms för ”tagande av muta”.

Annons
Annons

Regelverket kräver alltså att det finns en koppling till en anställning eller ett uppdrag. Det är tillåtet, även för personer i maktpositioner, att ta emot gåvor från sina vänner. Det krävs också att det förekommit någon form av otillbörlig förmån.

Mutlagstiftningen har varit föremål för Högsta domstolens prövning vid några tillfällen. En landshövding som av vd:n för ett skogsföretag blivit bjuden på mat och uppehälle i samband med jakt åtalades tillsammans med vd:n enligt mutbrottslagstiftningen – men båda friades. Förmånen kunde inte antas vara beteendepåverkande, enligt HD.

I ett annat fall hade en advokat tagit emot en vinkyl från sin klients släkting – inget ansvar. I ett tredje hade en trafikinspektör tagit emot (mycket) pengar för att godkänna personer vid uppkörningar som inte borde ha godkänts – ansvar förelåg.

Det sista exemplet är väl föga förvånande. Tjänstemän som tar emot pengar och som en direkt följd av detta fattar felaktiga beslut, dessutom med potentiellt farliga konsekvenser, är typexemplet på sådan korruption som mutbrottslagstiftningen ska fånga in. I de andra fallen var otillbörligheten inte lika tydlig och de åtalade frikändes.

Men domarna är inte invändningsfria. I retrospektiv framstår åtminstone utgången i målet rörande landshövdingen som tveksam, även om det är en invändning som kanske i första ska riktas mot lagstiftningen än mot HD:s tillämpning.

Vad som händer med anmälan mot de tre partiledarna återstår att se. Utifrån vad som rapporterats i medierna finns det inte något som tyder på att brott har begåtts. Partiledare och riksdagsledamöter får också ta emot gåvor av sina vänner.

Det betyder inte att det nödvändigtvis är lämpligt. Men när jag skriver det här är det fredagskväll, jag sitter ensam och hungrig på ett nedsläckt kontor och tycker att den där stranden i Tel Aviv ser väldigt lockande ut. I denna sinnesstämning är jag den minst lämpade att uttala mig om vad som är lämpligt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons