Annons

”Integrationsproblemen är en tickande bomb”

M-ledaren Ulf Kristersson varnar för att Sverige håller på att få en ny form av utanförskap – andra generationen invandrare som fastnar i bidragsberoende och inte lär sig svenska.

– Det är inte acceptabelt, säger han i en intervju med SvD.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

M-ledaren Ulf Kristersson och Muf-ordföranden Benjamin Dousa vill se fler klassresor.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 3

Ulf Kristersson i förgrunden, och Muf-ordföranden Benjamin Dousa i bakgrunden. Dousa växte upp i Husby tillsammans med sin ensamstående mamma.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 2 av 3

Kristersson och Dousa är överens om att samhället måste våga ställa tuffare krav även på barn och unga som kommer från sämre förhållanden.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 3 av 3

M-ledaren Ulf Kristersson och Muf-ordföranden Benjamin Dousa vill se fler klassresor.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 1
M-ledaren Ulf Kristersson och Muf-ordföranden Benjamin Dousa vill se fler klassresor.
M-ledaren Ulf Kristersson och Muf-ordföranden Benjamin Dousa vill se fler klassresor. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Att bryta utanförskapet. Det var Moderaternas heliga graal under Fredrik Reinfeldt och Anders Borg. Både 2006 och 2010 gick partiet till val på den så kallade arbetslinjen, som skulle öka incitamenten för människor som inte arbetade att gå från bidrag till jobb.

Integrationsproblemen är en tickande bomb, och de kommer att finnas kvar under mycket lång tid om vi inte gör något åt dem.

När Ulf Kristersson i höstas tog över som Moderatledare efter Anna Kinberg Batra hade andelen personer som befinner sig i ersättningssystemen sjunkit till den lägsta nivån i Sverige på decennier – och frågan såg ut att ha förlorat sin sprängkraft.

Men Kristersson varnar nu för att andra generationens invandrare håller på att hamna i en ny form av utanförskap, vilket riskerar att bli ännu svårare att bryta.

Annons
Annons

Ulf Kristersson i förgrunden, och Muf-ordföranden Benjamin Dousa i bakgrunden. Dousa växte upp i Husby tillsammans med sin ensamstående mamma.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 1

– Vi lyckades verkligen inte med allting under regeringsåren. Men var det någonting som vi både tog på allvar och visade resultat inom så var det att bryta utanförskapet så som det såg ut då. Det är bara att titta på kurvan över sjukpensioneringar. Det är inte vårt största utanförskapsproblem längre. I dag är det långvarigt bidragsberoende bland människor som inte talar svenska och inte kommer in i det svenska samhället som är det mest akuta problemet, säger han.

Hur allvarligt är det?

– Integrationsproblemen är en tickande bomb, och de kommer att finnas kvar under mycket lång tid om vi inte gör något åt dem, säger Kristersson.

Ulf Kristersson i förgrunden, och Muf-ordföranden Benjamin Dousa i bakgrunden. Dousa växte upp i Husby tillsammans med sin ensamstående mamma.
Ulf Kristersson i förgrunden, och Muf-ordföranden Benjamin Dousa i bakgrunden. Dousa växte upp i Husby tillsammans med sin ensamstående mamma. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

M-ledaren pekar på att barn till invandrare i hög utsträckning ärver sina föräldrars utanförskap och beskriver det som ”det enskilt största sociala problemet i Sverige i dag”.

SvD möter Ulf Kristersson i hans pampiga hörnrum i Gamla stan tillsammans med Muf-ordföranden Benjamin Dousa, som M-ledaren lyfte fram i sitt jultal som ett framgångsexempel när det gäller social rörlighet.

Dousa växte upp i Stockholmsförorten Husby med en ensamstående mamma. Det var hon som såg till att han i tredje klass fick byta skola till en i innerstaden för att lära sig bättre svenska, vilket så småningom ledde till ekonomistudier vid Handelshögskolan. Något som inte ens hade funnits i hans föreställningsvärld tidigare.

Annons
Annons

Kristersson och Dousa är överens om att samhället måste våga ställa tuffare krav även på barn och unga som kommer från sämre förhållanden.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 1

– Det finns väldigt få förebilder i utanförskapsområdena. Ska man ta sig fram och köpa en fin bil i Husby så finns det två vägar. Den ena är att sälja cannabis, den andra är att bli fotbollsproffs. Och det är få människor som blir fotbollsproffs, säger Dousa.

Kristersson och Dousa anser att samhället måste våga ställa tuffare krav även på barn och unga som kommer från sämre förhållanden.

– Det handlar om att ha väldigt höga förväntningar på närvaro, väldigt höga förväntningar på goda resultat. Och behövs det sociala insatser så ge läxhjälp. Det är sådana saker. Sikta på att nästa generation ska få bättre förutsättningar. Mycket handlar om en mental inställning, säger Kristersson.

Kristersson och Dousa är överens om att samhället måste våga ställa tuffare krav även på barn och unga som kommer från sämre förhållanden.
Kristersson och Dousa är överens om att samhället måste våga ställa tuffare krav även på barn och unga som kommer från sämre förhållanden. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Har politiken haft fel fokus tidigare?

Det är anmärkningsvärt att det är så många som varit så länge i Sverige och lärt sig så lite svenska.

– Svensk socialpolitik och fördelningspolitik har nästan bara handlat om pengar. Här är vi alla lika medskyldiga. Vi har inte varit bättre än någon annan. Men i dagens samhälle handlar det mer om att överföra kunskap och livsmöjligheter, säger han.

Kristersson framhåller förskolan, skolan och språket som de viktigaste nycklarna för att öka den sociala rörligheten och bryta utanförskapet för andra generationens invandrare. När han i sitt jultal sa att ”i Sverige talar man svenska” så kritiserades det för att vara provokativ signalpolitik – bland annat av Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin.

Men M-ledaren avfärdar kritiken som ”tramsigt missförstånd” och vidhåller att människor som kommer till Sverige behöver lära sig svenska.

– Det är anmärkningsvärt att det är så många som varit så länge i Sverige och lärt sig så lite svenska. Och att vi har så låga krav på människor att lära sig svenska under den tid man försörjer sig på olika former av bidrag, att barn kan vara födda i Sverige och fortfarande tala dålig svenska när de går ut nian. Det är inte acceptabelt, säger han.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons