Annons

Per Gudmundson:Invandrares jobbsiffror kraftigt skönmålade

Integrationsproblemen är värre än vad som påstås. Det visar professor Lars Calmfors i boken ”Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden”, skriven tillsammans med bland andra Per Skedinger (th).
Integrationsproblemen är värre än vad som påstås. Det visar professor Lars Calmfors i boken ”Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden”, skriven tillsammans med bland andra Per Skedinger (th). Foto: Erik Nylander/TT
Under strecket
Publicerad

Integrationsproblemen är värre än vad som brukar påstås. Exempelvis har bara tre procent av kvinnor födda i Afrika som bott i Sverige upp till fem år fast heltidsjobb. Det finns heller inga uppenbara svar på problemen, varnar några av landets ledande arbetsmarknadsforskare. De arbetsmarknadspolitiska verktygen har i bästa fall blygsam effekt.

Det är väl känt att sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda är större i Sverige än i andra OECD-länder. Problemet har dock tonats ner med hänvisning till att Sverige generellt har en hög sysselsättningsgrad, särskilt tack vare det höga arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor. Men sättet att mäta skönmålar läget.

2015 inrättades Arbetsmarknadsekonomiska rådet av Svenskt Näringsliv. Det leddes av professor Lars Calmfors. Efter tre år lades rådet ner. Några av forskarna har dock gått vidare på egen hand. Boken ”Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden” (Dialogos), skriven av Calmfors och fem andra från rådet, har i stället tillkommit med stöd av Institutet för näringslivsforskning.

Annons
Annons

Här ifrågasätts sysselsättningsmåttet, som präglas av subventionerade anställningar, arbetsmarknadsinsatser och tillfälliga påhugg. I stället mäts anknytningen till arbetsmarknaden i termer av fasta heltidsjobb. Resultaten förskräcker.

Att bara tre procent av kvinnor födda i Afrika som varit i Sverige upp till fem år har fast heltidsjobb skulle i och för sig inte behöva vara en katastrof, om det blev bra sedan. Men bland dem som bott här upp till tio år är det bara tio procent som har fast heltid. Bland dem som varit här längre än tio år är genomsnittet 34 procent.

För män från Afrika som varit i Sverige upp till fem år är det inte mycket bättre: 13 procent har fast heltid. Upp till tio år: 26 procent. Efter mer än tio år är det fortfarande bara omkring hälften av de afrikanska männen som har fast heltid: 54 procent.

För födda i Asien är läget några procentenheter bättre, men glappet till inrikes födda, där andelen män med fast heltid är 69 procent och andelen för kvinnor 51 procent, är fortfarande stort.

”Integrationsproblemen är alltså mycket svårare än som framgår av de jämförelser som brukar göras”, skriver forskarna.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons