Annons

Erik Bergin:Trump på plus hos kärnväljarna efter Iran-dramatiken

Dessa första dygn av valåret 2020 har Trump stakat ut riktningen för resten av valrörelsen, skriver SvD:s Erik Bergin.
Dessa första dygn av valåret 2020 har Trump stakat ut riktningen för resten av valrörelsen, skriver SvD:s Erik Bergin. Foto: Jacquelyn Martin/AP/TT

Irankonflikten ser ut att stärka Trump inför presidentvalet i november. Presidenten kan dra nytta av attacken mot Soleimani på samma sätt som han kom att definiera valkampanjen för fyra år sedan med immigrationen.

Under strecket
Publicerad

I torsdags – nästan precis en vecka efter att en amerikansk drönarattack dödade den iranska toppgeneralen Qassem Soleimani vid Bagdads flygplats – publicerade USA Today en ny opinionsundersökning om USA–Iran-konflikten.

Vid en första titt borde den ha varit bekymrande läsning för president Donald Trumps omvalskampanj. Över hälften, 52 procent, av de drygt tusen amerikaner som svarat tycker att Trump agerat ”vårdslöst” när det gäller Iran – medan 34 procent tycker motsatsen. Över hälften anser också att risken nu ökat för nya iranska angrepp mot amerikaner i Mellanöstern.

När det gäller själva attacken på Soleimani är opinionen aningen mer välvilligt inställd: 42 procent ger sitt stöd, 33 procent gör det inte och 25 procent vet inte vad de ska tycka. Andra mätningar har gett liknande resultat.

Men tre år in i Trumps ofta kaotiska presidentskap är det ändå svårt att se hur Iran-affären skulle kunna hota honom, åtminstone mot bakgrund av vad vi vet nu. I stället är det lätt att driva tesen att den stärker honom.

Annons
Annons

Trumps väljarstöd totalt sett har hittills aldrig nått över 50 procent, enligt Gallups löpande ”job approval”-mätningar. Han ligger sämre till i opinionen än nästan alla efterkrigspresidenter sedan Truman vid samma tidpunkt i deras första fyraårsperiod i Vita huset. Trumps historiska möten med Kim Jong-Un hjälpte honom inte, försöket att bygga en mur mot Mexiko har inte rubbat opinionen, inte heller fick Republikanernas skattesänkningar från december 2017 folket på bättre humör.

Vad presidenten visat väljarna är den yttersta konsekvensen för USA:s fiender av ”America first”-doktrinen.

Å andra sidan har det faktum att Trump som tredje president någonsin är ställd inför riksrätt heller inte förändrat opinionen nämnvärt. Och trots alltsammans – osanningar på Twitter, tvivelaktiga telefonkontakter med Ukraina och turbulensen i Vita huset – så ligger Trumps stöd bland republikaner cementerat på runt 90 procent.

Och det är den väljargrupp som betyder något. Föga förvånande var Trumps omvalskampanj snabbt ute med annonser på Facebook, riktade till kärnväljarna, som drog politiska poänger på dödsattacken mot den iranska generalen.

För om det finns en röd tråd genom presidentens alla utspel, tweets och beslut sedan han tillträdde i januari 2017 så har den varit att stärka Trumps politiska bas. Presidenten vet att de väljarna – tiotals miljoner amerikaner som ledsnat på etablissemanget – fick honom vald 2016, och han vet att om han behåller kärnväljarna så kan han vinna igen i november 2020.

Och efter en dramatisk vecka där Trump både dödade en högt uppsatt iransk general med blod på sina händer och – med hjälp av en hyfsad portion tur – verkar ha undvikit ett nytt krig i Mellanöstern så ser presidenten ut att ligga på plus. Att också ledande demokrater verkar nöjda med att Soleimani röjts undan skadar förstås inte, även om de räds Trumps högriskspel. Dessutom framstår Irans erkännande i helgen att landet självt sköt ned det ukrainska passagerarplanet som en sorts rättfärdigande av USA:s kritik mot den iranska regimen.

Vad presidenten visat väljarna är den yttersta konsekvensen för USA:s fiender av ”America first”-doktrinen med dess tuffa immigrationspolitik, gränsmur och tillbakadragande från både krigszoner och internationella samarbeten: bråkar du med oss så dör du. Don’t mess with us, or we’ll kill you.

Dessa första dygn av valåret 2020 har Trump stakat ut riktningen för resten av valrörelsen, på samma sätt som han gjorde det 2016 med immigrationen. Vem än Demokraterna vaskar fram som kandidat så kommer denna att behöva ge sin egen säkerhetspolitiska version av vad ”America first” innebär.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons