Foto: Lina Malers

”IS-svenskans brott motiverar dödsstraff”

BAGDAD | Hon hävdade att hon hatar IS, att hon är oskyldig och skyllde allt på sin man som enligt henne tog barnen till Syrien. SvD var på plats i rättssalen när domen föll mot västsvenskan. Hon är en av tusentals misstänkta IS-medlemmar som nu får sina fall prövade i irakisk domstol.

Publicerad

I gallerförsedda celler utanför rättssalarna väntar de misstänkta iklädda gula och bruna overaller. Varje dag hålls här mellan fem och åtta terrorrättegångar.

Tre domare på ett podium. En bur mitt i rummet. I salar som den här är det tänkt att rättvisa ska skipas för IS-brott.

När hon klev in i träburen i söndags var det för andra gången – även i slutet av oktober ställdes hon inför rätta för att ha gått med i IS.

Då beslöt tre domare att bevisen inte räckte och hon dömdes i stället till sex månaders fängelse för att olovligen ha tagit sig in i Irak. Men en högre instans rev upp beslutet: hon var gift med en man som tillhörde IS och levde i ett område som kontrollerades av terrororganisationen, står det i motiveringen.

Därför ställdes hon åter inför rätta.

Det var sex år sedan hon lämnade sitt hem i Västsverige tillsammans med sina två döttrar. Flög till Turkiet, reste in i Syrien där hon födde en son. I slutet av 2016 korsade familjen gränsen till Irak och bosatte sig i Mosul.

Annons

I ett tidigare vittnesmål har hon sagt att hon sällan lämnade hemmet och inte kände till att hennes man arbetade för IS, eftersom han varken bar vapen eller militärkläder. Inte heller att han fick lön av terrorrörelsen. När domarna frågade hur hon livnärde sig blev svaret att hon fick pengar av släktingar och sålde sockerkakor.

 Zana Said Khadr är en av den svenska kvinnans två advokater.
Zana Said Khadr är en av den svenska kvinnans två advokater. Foto: Lina Malers

Brottet som hon anklagades för i söndags: Medlemsskap i IS. Yrke: hemmafru. Så står det i den svenska kvinnans akt.

Inne i rättssalen frågar domaren hur hon ställer sig till misstanken.

– Oskyldig. Jag är riktigt oskyldig, säger kvinnan.

Luftkonditioneringen i taket överröstar henne nästan. De tre domarna på podiet framför utbyter några ord och bläddrar i en nött lagbok.

De går igenom bevismaterialet. Det går undan – inga vittnen kallas och inga underättelsetjänstrapporter läses upp. Som i många terrorfall i Irak bygger åtalet helt på kvinnans eget vittnesmål.

Mer behövs inte, tycker en av domarna som tidigare har ställt frågan vad som egentligen finns att bevisa.

Annons

– Vad skulle hon till Mosul och göra? Turista kanske? frågar han.

Frågorna kretsar kring just detta. Varför valde hon att lämna Sverige för att via Turkiet resa till Irak och Syrien?

– Människor flyr från Irak till Sverige för att leva bättre. Du gjorde tvärtom. Hur ska du kunna övertyga domstolen? frågar domaren.

Rättegången tar formen av en slags dialog mellan huvuddomaren och den terrormisstänkta kvinnan. Han ställer frågor. Hon svarar.

– Stöder du IS?

– Nej jag hatar dem.

– Varför stannade du kvar?

– Jag är mamma. De hotade ta mina barn.

– Varför reste du inte?

– Inte utan barnen. Det är barnen som är problemet. Har inte du barn? Skulle du lämna dem?

Hon säger att hon aldrig ville åka till Syrien. Att hon följde efter sin man eftersom han tog barnen. Maken som också var svensk medborgare kom till Sverige som tioåring från Kurdistan i norra Irak.

2011 greps han misstänkt för mordförsök på Lars Vilks. Men släpptes och fick skadestånd. Två år senare reste han till Syrien.

1/3

Misstänkta IS-medlemmar i irakisk domstol.

Foto: Lina Malers
2/3
Foto: Lina Malers
3/3
Foto: Lina Malers
Annons

I både skriftliga och muntliga vittnesmål hävdar kvinnan att hon inte kände till att han tillhörde IS. Men hon uppger att hon hörde från sina grannar att han arbetade för terrororganisationen som spion. Enligt henne dödades han i ett flyganfall förra året och hon överlämnade sig till irakiska säkerhetsstyrkor. Sedan dess har hon suttit fängslad i Bagdad.

Hennes två försvarsadvokater reser sig upp i rättegångssalen. I pläderingarna försöker de övertyga domarna om att det inte är ett brott att leva i ett område som kontrolleras av IS, och att svenskan inte bör bära ansvaret för sin mans handlingar.

– Det finns inga bevis mot att hon har begått brott. Hon borde inte dömas för andra människors brott. Så är det i alla rättssystem, säger den ene advokaten.

I Irak behöver man inte aktivt ha deltagit i IS ökända våldshandlingar för att dömas. Som många domare tolkar landets terrorlagstiftning räcker med att på något sätt stöttat rörelsen. Det anser åklagaren att svenskan har gjort genom att resa till IS-kontrollerat område. Hennes enda chans är att övertyga domarna om att hon inte reste till Irak för att gå med i IS. De är skeptiska.

– Du reste in i ett land i krig? Varför reste du inte tillbaka?

Annons

Efter IS fall har hundratals utlänningar prövats i irakiska domstolar. Minst 500 bara förra året, enligt landets högsta domstol. Många har fått livstid, andra dömts till döden.

Irakiska politiker har öppnat upp för att döma utlänningar inte bara från Irak utan också från Syrien. På en presskonferens i februari erbjöd Iraks president Barham Salih en lösning på frågan om vad som ska hända med de tusentals utländska jihadister, kvinnor och barn som sitter i läger på andra sidan gränsen. I utbyte har irakiska myndigheter krävt ekonomiskt stöd på miljontals dollar samt att länderna inte lägger sig i Iraks tillämpning av dödsstraff eller villkoren i fängelserna. Den här veckan inleds rättegångar mot de första utländska jihadister som förts över från Syrien. På en dag utdelades tre dödsdomar.

Irakisk rättvisa är den bästa i världen.

Människorättsorganisationer som länge dokumenterat bristerna i det irakiska rättssystemet är kritiska till rättegångarna som kan avgöras på några minuter, där de anklagades egna vittnesmål utgör det enda beviset. Dit inga vittnen kallas, försvarsadvokater tillsätts i samma stund rättegången börjar och tortyranklagelser inte utreds.

Annons
Khaled Taha al-Meshadani leder en av Iraks domstolar som dömer i terrorbrott.
Khaled Taha al-Meshadani leder en av Iraks domstolar som dömer i terrorbrott. Foto: Lina Malers

– De flesta länder har skrivit under internationella konventioner mot tortyr. Vi råder inte något land att överföra fångar till Irak där de riskerar tortyr och dödsstraff, säger Belkis Wille från Human Rights Watch som följt rättegångarna mot misstänkta IS-medlemmar i Irak de senaste åren.

Chefen för en av Bagdads terrordomstolar Khaled Taha Mashadani tycker att människorättsorganisationerna har fått allt om bakfoten – de tar inte hänsyn till de månader av utredningar som föregår rättegången, menar han.

– Irakisk rättvisa är den bästa i världen, säger han.

I svenskans fall resulterade de utredningarna i ett vittnesmål.

I rättssalen i Bagdad har domarna fattat sitt beslut. Efter 13 minuters överläggning är svenskans framtid avgjord. Rummet är tyst. Allas ögon vilar på kvinnan i träburen. Hon stirrar rakt framför sig. I handen kramar hon krampaktigt den knallrosa fängelsedräkten. När hon nu får sin dom har hon suttit ett år och tio månader i fängelse.

Jag tycker att Sverige är ett skitland just nu.

Annons

– Hon kom med sin man som var med IS. Bosatte sig i Mosul som IS kontrollerade. Att hon nu förnekar att hon stöder IS förändrar ingenting, säger domaren och avkunnar domen: 15 års fängelse.

Han beskriver även straffet som milt:

– Straffet för hennes brott är egentligen dödsstraff. Men vi har minskat det till 15 år.

I irakiska domstolar kan det räcka med att ha gått med i IS för att bli dömd till dödsstraff. Många män har dömts till döden oavsett om de har begått våldsbrott eller inte. Utländska kvinnor har dömts till döden, men många har fått sin dom nedskriven till 15 år.

29-åringen gråter när hon protesterar:

– Hur kan ni döma mig för något jag inte har gjort? Jag har aldrig velat skada en människa. Jag hatar Daesh och jag hatar min man som tog mig till de här platserna.

En vakt öppnar dörren till träburen och hon förs ut till ett litet rum intill rättssalen i väntan på att föras tillbaka till kvinnofängelset i norra Bagdad. Utanför står en av hennes anhöriga, en av dem ropar:

– Hon lever i en källare, 40 kvinnor har redan dött. Vad hände med mänskliga rättigheter och demokrati? De kallar det rättegång, men allt är redan bestämt på förhand.

Annons

Några minuter senare måste 29-åringen lämna domstolen och återvända till fängelset.

1/2
Foto: Lina Malers
2/2
Foto: Lina Malers

– Jag tycker att Sverige är ett skitland just nu. Jag förväntar mig ingenting av den svenska regeringen. Jag har suttit i fängelse i två år och de har inte gjort något, säger svenskan.

Advokaterna säger att de ska överklaga fallet, men de har inget hopp om framgång.

– Det finns ett politiskt beslut att utländska IS-medlemmar ska dömas. I Irak är inte domare långt ifrån politiken. Europeiska stater vill inte att de ska komma hem, säger Zana Said Khadr, kvinnans ena advokat.

På vad som ska hända med henne och alla andra utländska IS-dömda när de avtjänat sina straff har domaren och chefen för en av Bagdads terrordomstolar Khaled Taha Mashadani ett entydigt svar:

– Då åker de hem. Vårt ansvar är över.

Zana Said Khadr är en av den svenska kvinnans två advokater.

Foto: Lina Malers Bild 1 av 7

Misstänkta IS-medlemmar i irakisk domstol.

Foto: Lina Malers Bild 2 av 7
Foto: Lina Malers Bild 3 av 7
Foto: Lina Malers Bild 4 av 7

Khaled Taha al-Meshadani leder en av Iraks domstolar som dömer i terrorbrott.

Foto: Lina Malers Bild 5 av 7
Foto: Lina Malers Bild 6 av 7
Foto: Lina Malers Bild 7 av 7