Annons

”Svenskarna visste inte hur de skulle släcka”

Giorgio Zupo kom till Sveriges undsättning under skogsbränderna förra året.
Giorgio Zupo kom till Sveriges undsättning under skogsbränderna förra året. Foto: Privat och Tomas Oneborg

Risken för en ny skogsbrandssommar ruvar fortfarande över ett Europa med extrem hetta, och vildmarker torra som fnöske. EU har börjat bygga på en gemensam brandbekämpningsflotta, och använder insatserna i Sverige förra året som pedagogiskt exempel för att sälja in idén.

Under strecket
Publicerad

Satellitbild från branden i Krasnojarsk i mellersta Sibirien,Ryssland.

Foto: Roscosmos/TT Bild 1 av 3

Flygkaptenen Giorgio Zupo.

Foto: Privat Bild 2 av 3

Brandmän kämpar mot elden nära Cardigos i centrala Portugal, söndagen den 21 juli i år. Omkring 1800 brandmän var involverade i släckningsarbetet.

Foto: Sergio Azenha/TT Bild 3 av 3

BRYSSEL. – Jag kan inte prata, vi har fått larm från Sibirien och ska precis få veta om vi ska packa ihop vår utrustning och sticka dit! ropar den italienske flygkaptenen Giorgio Zupo vid det italienska brandförsvaret över telefon från Rom.

Han är andfådd av anspänningen inför en blixtmobilisering, följt av över 7 000 kilometers flygresa mellan Italien och området kring Krasnojarsk i mellersta Sibirien i Ryssland, där kraftiga skogsbränder rasar sedan nästan två veckor.

Enligt Greenpeaces ryska gren har uppskattningsvis tolv miljoner hektar rysk skog redan eldhärjats i år – att jämföra med de omkring 25 000 hektar som stod i lågor i Sverige under skogsbrandssommaren förra året (1 hektar är 10 000 kvadratmeter).

Men det är ännu inte säkert att resan från Rom till Sibirien blir av, trots en uppgiven vädjan om hjälp från de sibiriska myndigheterna till de italienska brandsläckarna:

– Insatsen har fastnat någonstans i politiken. Kanske går det emot nåt av EU:s embargon mot Ryssland att vi hjälper till att släcka bränder där, eller så har förslaget stött på patrull i Moskva, vem vet, suckar piloten Giorgio Zupo när han ringer tillbaka en stund senare.

Annons
Annons

Satellitbild från branden i Krasnojarsk i mellersta Sibirien,Ryssland.

Foto: Roscosmos/TT Bild 1 av 1
Satellitbild från branden i Krasnojarsk i mellersta Sibirien,Ryssland.
Satellitbild från branden i Krasnojarsk i mellersta Sibirien,Ryssland. Foto: Roscosmos/TT

Han har 18 års erfarenhet inom det italienska brandförsvaret och var en av de utländska piloter som förra sommaren hjälpte till att släcka skogsbränder i Sverige.

– Svenskarna var helt tagna på sängen. Sverige är ett land som skulle kunna ha allt det behöver, materiellt sett, för att släcka bränder – men de visste helt enkelt inte vad de skulle göra, säger piloten.

Zupo menar att Europas länder måste både lära av varandra och samarbeta mer. Sverige kan till exempel lära från länder i södra Europa där bränder är en del av vardagen:

– I Italien jobbar vi året runt med att släcka skogsbränder – i berg och i dalar, på vintern och på sommaren. Vi kan hämta vatten med våra plan i havet, i sjöar och i floder. Vi kan arbeta i extremt dåligt väder, förklarar flygkaptenen.

Under brandsläckningen i Sverige skyndade brandmän från totalt åtta länder – inklusive Polen, Tyskland, Frankrike och Italien – för att hjälpa sina svenska kollegor.

Det uppstod små, tekniska problem som man fick lösa med spontan uppfinningsrikedom och kompromissvilja. De tyska brandslangarna visade sig till exempel inte passa när man skulle skruva på dem till vattenkällor i Sverige. Olika EU-länders brandsläckningspersonal använde också olika radiofrekvenser, och hade sina egna regler för vad de får och inte får göra under en släckningsinsats.

Annons
Annons

Flygkaptenen Giorgio Zupo.

Foto: Privat Bild 1 av 1

– Jag gjorde till exempel 95 vattenbombningar på mindre än sex timmar nyligen – medan mina franska kollegor, till exempel, aldrig får göra mer än 30 bombningar per dag enligt franska regler, berättar Zupo.

Flygkaptenen Giorgio Zupo.
Flygkaptenen Giorgio Zupo. Foto: Privat

Efter den internationella insatsen i Sverige – den största i EU hittills, sett till antalet deltagande länder – bestämde sig en fransk brandsläckningsexpert för att sammanställa en europeisk handbok med EU-ländernas olika regler, radiofrekvenser och materialskillnader. I väntan på gemensamma standarder för hela Europa.

Giorgio Zupo har varma minnen från ett brinnande Sverige:

– Vi fick ett jättefint bemötande, gästvänligheten var stor och jag håller kontakten med flera nya svenska vänner på sociala medier. Jag skulle gärna åka tillbaka, men inte för att släcka bränder utan som turist, skrattar Zupo.

På en militärbas i Torrejón utanför Madrid invigdes nyligen ”RescEU” – embryot till en brandbekämpningsflotta som kan rycka ut vid skogsbränder i hela EU och bortanför.

Det handlar inte om gemensamma EU-brandmän eller EU–soldater, utan om en mer upparbetat samarbetsprocedur och, framför allt, att EU-länderna ställer upp med brandflygplan, helikoptrar, personal och expertis när en stor skogsbrand bryter ut i något enskilt land.

Annons
Annons

Brandmän kämpar mot elden nära Cardigos i centrala Portugal, söndagen den 21 juli i år. Omkring 1800 brandmän var involverade i släckningsarbetet.

Foto: Sergio Azenha/TT Bild 1 av 1

– Vi försökte länge få ihop ett system på EU-nivå som skulle gå ”utöver det frivilliga”. Jag var till exempel i Sverige i februari förra året för att prata om nödvändigheten av ett gemensamt system, men fick då ett svalt bemötande: de hade ju inga skogsbränder i Sverige, säger cyprioten Christos Stylianides, EU:s kommissionär för krishantering, till SvD över en middag i ett värmeböljande Madrid inför invigningen av RescEU.

Brandmän kämpar mot elden nära Cardigos i centrala Portugal, söndagen den 21 juli i år. Omkring 1800 brandmän var involverade i släckningsarbetet.
Brandmän kämpar mot elden nära Cardigos i centrala Portugal, söndagen den 21 juli i år. Omkring 1800 brandmän var involverade i släckningsarbetet. Foto: Sergio Azenha/TT

– Men efter sommaren var svenskarna faktiskt de första att komma ombord: då hade de ju sett nödvändigheten med solidaritet på marken, på riktigt, fortsätter Stylianides, som säger att den svenska u-svängen är ett bra, pedagogiskt exempel när han försöker få fler länder att ställa upp med plan och annat material.

Spanien, Portugal, Frankrike, Kroatien och Sverige ingår än så länge i den nya EU-flottan. Länderna har skramlat: Sverige kommer att göra sex helikoptrar permanent tillgängliga för brandsläckning, Spanien och Kroatien två brandflygplan var, till exempel.

Christos Stylianides berättar nedslaget, nästan skamset, för två portugisiska journalister vid middagen i Madrid om det mest plågsamma han upplevt som EU-kommissionär:

– När elden härjade i Portugal sommaren 2017 ringde jag runt till alla EU-länder och bönade och bad om att de skulle sända brandflygplan och hjälp till Portugal, men ingen kunde. Antingen så fanns det risk för egna skogsbränder hos dem, eller så hade de inte material att låna ut.

– Över 100 personer dog i bränderna i Portugal. Det får aldrig mer hända, säger Stylianides.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons