Ryske journalisten och författaren Arkadij Babtjenko.
Ryske journalisten och författaren Arkadij Babtjenko. Foto: Marcus Ericsson/TT

Han upplevde reaktionerna på sin egen död

I maj 2018 mördades Arkadij Babtjenko. Dagen därpå återuppstod han. SvD träffar en levande död journalist, som blivit en figurant i Krimhalvöns osannolika säkerhetspolitiska intriger.

Uppdaterad
Publicerad

När den tilltänkte mördaren – en före detta ortodox präst vid namn Oleksiy Tsymbaliuk – klev in genom dörren till Arkadij Babtjenkos lägenhet såg han en man indränkt i blod.

– Allt ser väldigt äkta ut. Sminköserna gjorde ett bra jobb, sade Tsymbaliuk.

– Få mig inte att skratta, jag har blivit mördad, svarade Babtjenko.

Ett år har förflutit sedan dess. Molntäcket skingras över bergen i Nordnorge. Arkadij Babtjenko drar avslappnade halsbloss nere i hamnen. Tillsammans med ett hundratal journalister från Ryssland och norra Skandinavien deltar han i en mediekonferens i Tromsø, och föreläser om sina erfarenheter som journalist i Ryssland.

– Den ukrainska säkerhetstjänsten sade att de behövde min hjälp. Jag tvekade inte en sekund, säger han.

Iscensättningen av hans död förbereddes under minst en månad. Få kände till vad som skulle ske. För Babtjenko räckte uppgifterna han fick av säkerhetstjänsten – SBU – som bevis för att hans liv var i fara.

”Krigets färger. Ett vittnesmål” av Arkadij Babtjenko.
”Krigets färger. Ett vittnesmål” av Arkadij Babtjenko. Foto: Ersatz

Arkadij Babtjenko är känd för sin kritik mot ryska makthavare och rysk utrikespolitik, bland annat mot det pågående kriget i östra Ukraina som nu gått in på sitt femte år med fler än 13 000 döda. Babtjenko har vid upprepade tillfällen anklagat Rysslands president Vladimir Putin för att strö salt i upprivna sår genom att sprida desinformation som ökar spänningarna mellan Moskva och Kiev.

Annons

Under 1990-talet var varje ung rysk man tvungen att tjänstgöra i minst två år i den ryska armén.

Arkadij Babtjenko är född 1977 och när det blev hans tur skickades han och många andra, på order av den dåvarande presidenten Boris Jeltsin, till den ryska delrepubliken Tjetjenien för att strida mot de tjetjenska separatisterna. Han deltog i både första och andra Tjetjenienkriget och efter fyra år återvände han till Moskva för att arbeta som krigskorrespondent på tidningen Moskovskij Komsomolets och sedan på oberoende Novaja Gazeta.

Desinformationen flödade, obekräftade uppgifter spreds utan eftertanke

I en mängd böcker, däribland ”Krigets färger. Ett vittnesmål” från 2007, skildrar han sina erfarenheter av krigets våldsamma vardag – en surrealistisk värld där ryssarna framstår som lika brutala mot sig själva som mot sina fiender. I opinionstexter och sociala medier kritiserar han rysk utrikespolitik samt kretsen runt Putin, ofta med en generös portion satir.

Sedan kriget i Ukraina och annekteringen av Krimhalvön inleddes har Babtjenko svartmålats för att han punkterar föreställningar om Putins moderna Ryssland. När han fortfarande bodde i Ryssland dödshotades han upprepade gånger. År 2017 flyttade han till Ukraina och Kiev med sin familj.

Annons
Under ”mordnatten” lyftes Arkadij Babtjenkos yrke som en tänkbar anledning till att den ryska regeringen skulle ligga bakom dådet.
Under ”mordnatten” lyftes Arkadij Babtjenkos yrke som en tänkbar anledning till att den ryska regeringen skulle ligga bakom dådet. Foto: Marcus Ericsson/TT

Under ”mordnatten” lyftes hans yrke som en tänkbar anledning till att den ryska regeringen skulle ligga bakom dådet. Desinformationen flödade, obekräftade uppgifter spreds utan eftertanke i sociala medier, vilket påverkade medierapporteringen i jakt på ”mordets” beställare. Men i själva verket iscensattes dådet av den ukrainska säkerhetstjänsten SBU i syfte att gripa dem som verkligen planerade att mörda Babtjenko.

Enligt brottsutredningen ska en vapentillverkare från östra Ukraina, vid namn Borys Herman, ha värvat en före detta ortodox präst för att mörda Arkadij Babtjenko. Herman var känd hos säkerhetstjänsten och antogs vara en mellanhand för ryska aktörer som ville se Babtjenko död.

Men den tilltänkte mördaren Oleksiy Tsymbaliuk röjde mordplanen för SBU. Hans uppgifter ledde fram till att SBU fejkade Babtjenkos död, för att sedan kunna gripa Herman och få tag på en omstridd dödslista med namn på minst 30 personer i Ukraina. Listan ska ha funnits sparad på Hermans telefon, men har inte offentliggjorts.

Annons

De visade mig hur man hostar upp blod.

Ukrainska journalister förhåller sig än i dag skeptiska till dödslistans äkthet, och menar att SBU kan ha fabricerat den för att kunna anklaga Ryssland för att vilja mörda journalister i Ukraina, och därmed elda på propagandakriget mellan länderna. De menar också att SBU gör för lite för att garantera journalisters säkerhet i Ukraina.

Arkadij Babtjenko skyddas fortfarande av SBU och är undflyende när han berättar om vad han känt till om hotbilden mot honom, men SBU:s information om att hans liv var i akut fara uppges ha kommit från ”ryska underrättelseuppgifter”. Babtjenko avslöjar att han fått betalt av SBU för att delta i operationen, men är försiktig med detaljerna.

– Jag fick lära mig att falla ihop ordentligt. De visade mig hur man hostar upp blod. Jag hade två liter grisblod över mig, och smink, säger han.

Poliser utanför byggnaden i Kiev där Arkadij Babtjenko bodde innan det iscensatta mordet.
Poliser utanför byggnaden i Kiev där Arkadij Babtjenko bodde innan det iscensatta mordet. Foto: Sergiy Nuzhnenko/AP
Annons

Hans fru Olga var en av få som kände till operationen. Hon spelade chockad, ringde ambulansen kvällen då ”mordet” ägde rum och höll masken i nästan ett dygn medan omvärlden trodde att hennes man var död.

– Jag låg som Gandhi, naken under ett lakan, på bårhuset i Kiev. Drack te och rökte, indränkt i blod. På tv-nyheterna följde jag rapporteringen om vilken duktig och god människa jag var innan jag dog. De var de konstigaste timmarna i mitt liv, säger Arkadij Babtjenko med ett snett leende.

Dagen därpå ”återuppstod” han, och deltog i en presskonferens tillsammans med säkerhetsjänsten SBU samtidigt som världspressen var i full färd att producera minnesrunor om honom.

Skulle jag låta dem döda mig för att rädda min trovärdighet?

När bluffen avslöjades började i stället Babtjenkos roll som oberoende journalist ifrågasättas. Iscensättningen möttes med skarp kritik från internationella pressorganisationer, bland annat Reportrar utan gränser, som klandrade SBU för att ha iscensatt mordet och undergräva trovärdigheten för framtida rapportering om hot mot journalister.

Annons

– Vissa kollegor blev väldigt arga, men det spelar ingen roll för mig. Det är inte en fråga om journalistik när det handlar om liv eller död. Många kollegor förstår inte. Jag måste rädda mitt liv, och skydda min familj. Skulle jag låta dem döda mig för att rädda min trovärdighet?

I förgrunden syns Vasily Gritsak, chefen för Ukrainas säkerhetstjänst, som visar upp filmen där en man arresteras för att ha beställt mordet på Arkadij Babtjenko.
I förgrunden syns Vasily Gritsak, chefen för Ukrainas säkerhetstjänst, som visar upp filmen där en man arresteras för att ha beställt mordet på Arkadij Babtjenko. Foto: Efrem Lukatsky/TT

Operationen beskrevs också som en present till den ryska regeringens trollarméer på nätet. Ryska utrikesministeriets talesperson, Maria Zacharova, kallade SBU för ”dumskallar”, och slog fast att ingen kommer att ”lita på ukrainare eller den ukrainska regeringen när liknande fall tas upp framöver”.

Ukrainas chefsåklagare Jurij Lutsenko, som stod bredvid Babtjenko under presskonferensen efter återuppståndelsen, sade å andra sidan att det var nödvändigt att fejka hans död så att beställarna bakom mordet skulle tro att de hade lyckats.

Annons

Vi är övervakade av livvakter med automatvapen 24 timmar om dygnet

Arkadij Babtjenko är övertygad om att hans kritik av entreprenören Jevgenij Prizozjins affärer är en av anledningarna till hotbilden mot honom. ”Putins kock”, som Prigozjin kallas, har nära band till Vladimir Putin och har i många år levererat catering till ryska försvaret. Prigozjin används som en frontfigur för det privata militärföretaget Wagner, som leder och anställer legosoldater i konflikthärdar. Wagner dyker upp i länder där Kreml har militära samarbeten, bland annat i Syrien, men varken Wagner eller legosoldaterna finns på riktigt enligt Prigozjin. Ryska försvarsministeriet räknar inte soldaterna som officiella soldater, och förnekar även de Wagners existens.

Situationen för ryska journalister förblir dyster. Sommaren 2018 mördades ett ryskt filmteam som befann sig i Centralafrikanska republiken för att göra en granskning av just Wagner. Journalisterna Orhan Dzjemal, Alexander Rastorgujev och Kirill Radtjenko mördades utanför huvudstaden Bangui. Vem som låg bakom morden förblir oklart.

Annons
Dagen efteråt ”återuppstod” Babtjenko, och deltog i en presskonferens tillsammans med säkerhetsjänsten SBU samtidigt som världspressen var i full färd att producera sina runor om honom.
Dagen efteråt ”återuppstod” Babtjenko, och deltog i en presskonferens tillsammans med säkerhetsjänsten SBU samtidigt som världspressen var i full färd att producera sina runor om honom. Foto: Valentyn Ogirenko/TT

Sex av Novaja Gazetas korrespondenter har dött under mystiska omständigheter sedan 2001, bland annat den grävande reportern Anna Politkovskaja, 2006.

Babtjenko berättar att han har slutat med journalistiken.

Då hade jag en lägenhet och ett vanligt liv. Nu har jag inte det.

– Jag kan inte längre arbeta som journalist. Vi är övervakade av livvakter med automatvapen 24 timmar om dygnet och journalistik kräver fotarbete.

Han säger att han betraktas som en förrädare i sitt hemland Ryssland, men att han har slutat fråga den ukrainska säkerhetstjänsten hur hotbilden mot honom förändrats. Han vet att han kommer att leva isolerad i minst två år till och jämför sig med författaren Salman Rushdie som tvingades gå under jorden i slutet av 1980-talet efter att en fatwa utfärdats mot honom då hans bok ”Satansverserna” ansågs ge en opassande bild av profeten Muhammed.

Annons
Babtjenko under en pressträff med utländsk media dagarna efter det iscensatta mordet.
Babtjenko under en pressträff med utländsk media dagarna efter det iscensatta mordet. Foto: Valentyn Ogirenko/TT

– Jag och min familj lever i väntans regim, jag har inte kontroll över mitt öde. Två polisbilar tar min dotter till och från skolan varje dag.

Han ser med viss oro på att komikern och skådespelaren Volodymyr Zelenskyj i våras blev vald till Ukrainas president, eftersom han är oprövad som politiker. Men det Babtjenko är mest orolig över är att den ukrainska säkerhetstjänstens chef kan komma att bytas ut framöver.

– Det viktigaste är att min familj inte försätts i fara. Jag måste skydda dem, säger han.

I stället för att arbeta som journalist försöker han skriva en bok om sina upplevelser. Men det går trögt – kanske är det för tidigt, spekulerar han. Tidigare har skrivandet hjälpt honom att gå vidare. Han förklarar att han skrev för att ”trycka ut Tjetjenienkriget från sitt system”. Men inte nu.

– Då hade jag en lägenhet och ett vanligt liv. Nu har jag inte det. Jag är paranoid efter det som hände, klart jag är det. Jag öppnar datorn för att börja skriva om vad jag varit med om. Men det går inte än, jag får inte fram ett enda ord.

”Krigets färger. Ett vittnesmål” av Arkadij Babtjenko.

Foto: Ersatz

Under ”mordnatten” lyftes Arkadij Babtjenkos yrke som en tänkbar anledning till att den ryska regeringen skulle ligga bakom dådet.

Foto: Marcus Ericsson/TT

Poliser utanför byggnaden i Kiev där Arkadij Babtjenko bodde innan det iscensatta mordet.

Foto: Sergiy Nuzhnenko/AP

I förgrunden syns Vasily Gritsak, chefen för Ukrainas säkerhetstjänst, som visar upp filmen där en man arresteras för att ha beställt mordet på Arkadij Babtjenko.

Foto: Efrem Lukatsky/TT

Dagen efteråt ”återuppstod” Babtjenko, och deltog i en presskonferens tillsammans med säkerhetsjänsten SBU samtidigt som världspressen var i full färd att producera sina runor om honom.

Foto: Valentyn Ogirenko/TT

Babtjenko under en pressträff med utländsk media dagarna efter det iscensatta mordet.

Foto: Valentyn Ogirenko/TT