Årets Almapristagare Jacqueline Woodson besöker Hjulsta grundskola i nordvästra Stockholm.
Årets Almapristagare Jacqueline Woodson besöker Hjulsta grundskola i nordvästra Stockholm. Foto: Lars Pehrson

”Jag skriver inte om svåra ämnen utan om vanligt liv”

Hon utmanar och bryter tabun. Men Jacqueline Woodson tycker mest att hon skriver om vanligt liv. Nu är hon i Sverige för att ta emot årets Almapris, ett pris till Astrid Lindgrens minne.

Publicerad

Flaggan är hissad på Hjulsta skolgård. En celebritet är på besök; en författare som skriver om tunga ämnen rör sig med lätta steg bland barnen. Hon ler ett smittande leende. Stannar till när hon ser en flicka som ser ensam ut på en bänk.

Jacqueline Woodson utstrålar samma värme som man möter i hennes böcker.

Nobelpriset är ju stiligt. Men det här är finare. Det räcker inte att skriva bra böcker för att få Almapriset, man måste också skriva i Astrid Lindgrens anda.

På måndag tar den amerikanska författaren emot världens största barn- och ungdomslitteraturpris, Almapriset. Ceremonin har vissa likheter med Nobelprisutdelningen; det blir en prisceremoni som äger rum i Konserthuset i Stockholm och en kunglighet som överlämnar prisdiplomet. Det blir också en stor prissumma: fem miljoner.

– Nobelpriset är ju stiligt. Men det här är finare. Det räcker inte att skriva bra böcker för att få Almapriset, man måste också skriva i Astrid Lindgrens anda, säger Cecilia Dalén, bibliotekarie på Hjulsta grundskola.

Jacqueline Woodson är en internationell stjärna, belönad med prestigefulla utmärkelser. Men i Sverige var hon okänd när Almapris-juryn i våras släppte hennes namn.

Skolbibliotekarien Cecilia Dalén fick beställa böcker på engelska. Nu har eleverna på Hjulsta grundskola arbetat med Woodsons författarskap; de har läst, analyserat och inspirerats till egna dikter och berättelser.

– Det har blivit ovanligt djupa och allvarliga diskussioner det här året, säger Cecilia Dalén och berättar att skolan brukar ge sig i kast med årets Almapristagare.

Annons

2018 handlar det alltså om en författare som ofta förknippas med svåra ämnen. Hennes lyriska självbiografi, "Brown girl dreaming", tar upp rasism, fördomar och utsatthet. Men också gemenskap, drömmar och tillhörighet.

Boken har just översatts till svenska av Athena Farrokhzad. Den kategoriseras som barn- och ungdomslitteratur, men Woodsons uppväxtskildring från 1960- och 70-talen, som också är en berättelse om afroamerikansk historia, är fängslande läsning även för vuxna.

Eleverna på Hjulsta grundskola har arbetat med Jacqueline Woodsons författarskap under våren.
Eleverna på Hjulsta grundskola har arbetat med Jacqueline Woodsons författarskap under våren. Foto: Lars Pehrson

Nu signerar Woodson ett färskt exemplar av "Brun flicka drömmer" i skolans bibliotek, samtidigt som hon generöst svarar på elevernas och personalens frågor. Hon berättar om sin vardag med barn, hundar och stora familjemiddagar i Brooklyn.

Att möta sig själv i litteraturen är ett sätt att bli bekräftad. Det kan göra att man känner sig mindre ensam.

Annons

Det märks inte alls att hon är trött och jetlaggad. Barnen gapskrattar när hon svarar att hon inte känner till Zlatan. De vuxna får ett välformulerat svar på frågan om varför man ska läsa böcker.

– För att böcker ger oss speglar och fönster. De för oss närmare varandra; de får oss att förstå människor över alla möjliga slags gränser, säger Jacqueline Woodson som i egenskap av nationell läsambassadör vet hur man förklarar vikten av läsning och talar till unga.

– De som verkar minst smarta är också de som säger att de inte läser några böcker. Jag ska inte nämna några namn..., säger hon skrattande.

Hennes egen väg till böckerna var inte självklar. I "Brun flicka drömmer" berättar hon om hur hon kämpade med bokstäverna. Sedan var det svårt att hitta böckerna som speglade henne, en afroamerikansk flicka med egna erfarenheter av rasdiskriminering.

– De böckerna fanns inte ännu, inte på biblioteket, inte i skolbiblioteket, säger hon när hon sjunker ner i en bil och lämnar ett grönt Hjulsta för färd in till centrala Stockholm.

Annons

Som författare vill hon ge unga de speglar hon själv hade svårt att hitta som barn.

– Att möta sig själv i litteraturen är ett sätt att bli bekräftad. Det kan göra att man känner sig mindre ensam.

Hon öppnar en flaska vatten, och släpper fram tröttheten som hon inte visade inför eleverna. En Almapristagare har ett intensivt program: under veckan i Sverige ska hon bland annat hinna med författarsamtal, intervjuer och besök i Astrid Lindgrens Vimmerby.

Almapriset är ett pris till Astrid Lindgrens minne. Det ges till ”personer och organisationer som verkar i hennes anda och som värnar demokratiska värderingar”. Det är lätt att se paralleller mellan Woodson och Lindgren; i deras böcker finns utsatthet, social orättvisa, solidaritet och starka familjeband.

Är du en författare som skriver om svåra frågor?

– Jag tycker inte att jag skriver om svåra ämnen. Jag tycker att jag skriver om vanligt liv, säger Jacqueline Woodson som kallar sina böcker "realistisk fiktion".

Hon konstaterar att förluster, såriga relationer, missbruk och tonårsgraviditeter inte är något ovanligt.

Annons

Jag tror att hoppet kommer från förmågan att se skönheten i livet.

– Men människor kan ha svårt att prata om sådant. Där kan litteraturen vara till hjälp och öppna upp, säger Woodson som ofta beskrivs som en författare som bryter tabun.

Man kan också säga att hoppet är den röda tråden i hennes författarskap; hon skriver inte minst för att förmedla hopp.

– Jag tror att hoppet kommer från förmågan att se skönheten i livet, säger hon och talar om hur vackert och gripande det kan vara att se människor kämpa på i en tillvaro som aldrig är okomplicerad och där vi kastas mellan ljus och mörker.

– Under loppet av ett liv, ibland loppet av en dag, kan så mycket hända, konstaterar hon.

Själv har hon varit med om stora och oväntade saker de senaste månaderna. I januari utsågs hon till USA:s nationella läsambassadör för unga, och i det arbetet har hon valt att åka runt till ungdomsinstitutioner, fängelser och fattiga skolor. Sedan kom det överraskande samtalet från Sverige, med beskedet om Almapriset.

Nu är hon i full färd med att förverkliga en gammal dröm: hon ska lägga prispengarna i en stiftelse som ska stötta unga konstnärer och författare. Stiftelsen får sitt namn efter författaren James Baldwin, vars böcker om hudfärg, klass och homosexualitet betytt mycket för henne.

Hon ska nu köpa mark, sannolikt norr om New York, för att bygga stipendiebostäder där unga personer ska kunna utveckla sitt skapande.

– Det är något jag länge har drömt om, och Alma har gjort det möjligt.

Eleverna på Hjulsta grundskola har arbetat med Jacqueline Woodsons författarskap under våren.

Foto: Lars Pehrson