Annons

”Jag tyckte att pauser var ett slöseri med tid”

Patrik Hadenius, författaren bakom boken ”Konsten att göra något annat”.
Patrik Hadenius, författaren bakom boken ”Konsten att göra något annat”. Foto: Erik Ardelius

Skribenten och tidningsentreprenören, Patrik Hadenius, tog en paus från jobb på obestämd tid. Nu sprider han budskapet om vikten av att ta aktiva pauser.

– Pausen är en förutsättning för att nå insikter och utvecklas, säger han.

Uppdaterad
Publicerad

Sommaren 2017 – under semestern – börjar Patrik Hadenius fundera över pauser, och varför vi generellt har så svårt att ta stanna upp.

Själv hade han jobbat intensivt under lång tid. Varit dålig på att ge sig själv tid.

Han bestämmer sig för att ta en paus. Säljer sitt företag och säger upp sig från sitt jobb. Nu kan han göra precis vad han vill. Han är upprymd och förväntansfull.

Annons

Men det finns också en oro. Vad ska han göra av tiden? Klarar han av att vara sysslolös? Kommer folk att tycka att han är slö?

Att stå där med kravlöshet och en tom kalender och inte riktigt veta vad han skulle göra med den blev en utmaning. Tills han insåg att en paus inte behöver betyda vila.

– Jag trodde att paus var att göra ingenting. Men det handlar ju inte om att inte fylla tiden utan vad man fyller tiden med, säger han.

Vad han inte hade förväntat sig var alla frågor om vad han skulle göra.

– Det visste jag ju inte och när jag inte kunde berätta om några planer så tog samtalet slut. Först när jag gett mig själv ett uppdrag, att skriva en bok, blev min omgivning lugnad och vi kunde prata om det, säger Patrik Hadenius.

Men även om han besvärades av omgivningens frågor fanns samma tankar hos honom själv.

– Ju mer jag tänkte på det, desto mer insåg jag att andras dom stämde väl överens med min egen, säger Patrik Hadenius, vars erfarenheter resulterade i boken Paus – konsten att göra något annat.

Om Bodil Jönsson pratar om ställtid – som hjärnans tid att förbereda sig – så talar Patrik Hadenius om antiflow.

– Det är ställtid, men även dagdrömmande och all möjlig till synes innehållslös tid, som krävs för att man ska kunna uppnå flow.

Det tillståndet tror Patrik Hadenius att man medvetet kan försätta sig i genom att avsätta just tid.

– Det paradoxala är att det är i den typen av pauser som det händer, att insikter kommer till dig. När du bara är, kommenterar han.

I boken har Patrik Hadenius ett exempel, där en nobelpristagare åker till en ö och har tid för sig själv. Han löser ett svårt vetenskapligt problem i sin ensamhet, men det är först när han kommer tillbaka och tillsammans med sina kollegor bearbetar sina lösa tankar som det blir något.

Pausen var nyckeln till att lösa problemet.

För Patrik Hadenius handlar pausen om att våga avsätta tid för sådant som man inte omedelbart förstår på vilket sätt det är nyttigt eller produktivt.

– Vi har en kortsiktig syn på tid. Alla inser på något sätt att tid är det enda vi egentligen har, och då kan det kännas som slöseri med tid att ta en paus. Det känns ineffektivt, och ju mer stressade vi är desto mer kortsiktiga blir vi, säger han.

Har du ändrat ditt sätt att använda din tid under den här perioden?

– Nej, men jag har förändrat min syn på och min värdering av just pauser. Tidigare kunde jag tycka att pauser var just slöseri med tid. Jag tycker fortfarande att det är bra att vara effektiv och att få saker gjorda, men jag inser att paus är något väldigt positivt.

Något annat som Patrik Hadenius insett är att en bra paus inte bara är något som bara uppstår.

– Det är lätt att tro att när vi till exempel har semester så trillar avkopplingen bara över oss, men riktigt så enkelt är det oftast inte. En bra semester har man planerat inför. Det betyder inte att vi behöver se den som ett projekt där man behöver göra 38 saker, säger han.

Och pausen är individuell, menar Patrik Hadenius.

– En del behöver återhämtning i ensamhet, att slippa vara sociala, medan andra blir stressade av att vara ensamma och återhämtar sig bäst tillsammans med andra.

Hur pausar vi då på bästa sätt?

– Genom att inse att pauser är aktiva, att de är individuella och att det går att medvetet träna på att bli bättre på att pausa, säger Patrik Hadenius.

Och att våga.

– Att pausa är faktiskt att utsätta sig själv för en risk för att andra har roligare, får mer gjort eller hittar på något som man själv hade velat vara med på.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons