Annons

”Jag utmanar eleverna till gränsen för vad de klarar”

”Man blir piggare av att jobba på väggen och tränar på att samarbeta”, säger Djumi, som går i 9A i Bäckahagens skola. Här med klasskompisen Alexander.
”Man blir piggare av att jobba på väggen och tränar på att samarbeta”, säger Djumi, som går i 9A i Bäckahagens skola. Här med klasskompisen Alexander. Foto: Ari Luostarinen

Att stå upp, röra på kroppen och lösa mattetalen i grupp har gjort att fler både förstår och gillar matematiken. I Bäckahagens skola skriver eleverna sina svar direkt på väggen. ”Det är roligare än att sitta trött med en bok och räkna själv”, säger Davin, elev i 9A.

Under strecket
Publicerad

Torben Lundén, lärare i matematik på Bäckahagens skola, visar eleverna hur man räknar med potenser.

Foto: Ari Luostarinen Bild 1 av 4

Alexander, Rosanna och Davin.

Foto: Ari Luostarinen Bild 2 av 4

”Vi hjälper och förklarar för varandra”, säger Omar (till höger). ”Då tränar vi oss själva och lär oss mer”, säger Emelie (till vänster).

Foto: Ari Luostarinen Bild 3 av 4

Eleverna får bland annat matteuppgifter, övningar och återkoppling i sina läsplattor.

Foto: Ari Luostarinen Bild 4 av 4

– Håll nere ljudnivån så att alla kan tänka och få inte panik om det blir svårt utan hjälp varandra att förstå. Jag kommer runt och tipsar också, säger Torben Lundén som är förstelärare i matematik på Bäckahagens skola i södra Stockholm.

Eleverna i klass 9A ställer sig upp för att jobba tillsammans i mindre grupper. Uträkningarna skriver de direkt på väggarna som är målade med whiteboard-färg. Ett lugnt sorl fyller rummet när alla börjar prata matematik med varandra.

Klockan är halv elva och en 70 minuter lång mattelektion har just dragit igång. Läraren Torben Lundén går igenom målen för dagen – att fördjupa kunskaper i potensräkning inför provet i morgon.

– Att räkna på väggen är roligare än att sitta trött med en bok och räkna själv. Jag klarar inte av att sitta på en stol så länge, jag får mer energi av att stå, säger Davin som ”hatar matte”.

– Eller jag gillar potenser, area och omkrets, men geometri och de andra sakerna hatar jag, förtydligar hon.

Amida och Cassandra tycker också att matte är kul nu, men så har det inte alltid varit. I mellanstadiet avskydde de också matte.

Annons
Annons

Torben Lundén, lärare i matematik på Bäckahagens skola, visar eleverna hur man räknar med potenser.

Foto: Ari Luostarinen Bild 1 av 2

Alexander, Rosanna och Davin.

Foto: Ari Luostarinen Bild 2 av 2

– Det kändes jobbigt då för jag kunde inget, säger Amida.

– Precis, inte jag heller, men resten av klassen kunde, fyller Cassandra i. Men nu hjälper Tobbe oss. Han ger inte upp utan peppar och säger ”kämpa” och ”du klarar det”.

Torben Lundén, lärare i matematik på Bäckahagens skola, visar eleverna hur man räknar med potenser.
Torben Lundén, lärare i matematik på Bäckahagens skola, visar eleverna hur man räknar med potenser. Foto: Ari Luostarinen

Torben Lundén har under sina 17 år som mattelärare mött en hel del elever – och föräldrar – som inte gillar matte och flera av dem har haft matteångest.

Matteångest handlar om en egen upplevelse av att inte kunna eller förstå samt ha starka olustkänslor inför ämnet som även påverkar personen rent fysiskt i form av exempelvis oro, stress, huvudvärk och ont i magen. Som lärare är det viktigt att bemöta varje elev som mår dåligt i matematiken och försöka förändra deras negativa upplevelser av ämnet.

– Det gäller att få elevernas förtroende, avdramatisera och göra anpassningar i undervisningen, men även peppa och utmana varje elev till gränsen för vad de klarar av – utan att det blir för svårt. Matematiken är ett eget språk som jag försöker göra roligt och åtkomligt för alla mina elever.

Alexander, Rosanna och Davin.
Alexander, Rosanna och Davin. Foto: Ari Luostarinen
Annons
Annons

”Vi hjälper och förklarar för varandra”, säger Omar (till höger). ”Då tränar vi oss själva och lär oss mer”, säger Emelie (till vänster).

Foto: Ari Luostarinen Bild 1 av 1
Fortsätt läsa…

Torben Lundén började arbeta på Bäckahagens skola för fyra år sedan. Han har jobbat för att skapa en pluggkultur hos sina elever, hitta olika metoder att nå fram till så många som möjligt och hjälpa eleverna att lyckas bättre i matematik.

För två år sedan startade Bäckahagens skola projektet ”Hjärna rörelse” som handlar om att få eleverna att röra på sig mer – på raster och på fritiden så väl som på lektionstid – med målet att eleverna ska förbättra både sin hälsa och sina skolresultat.

Att ta in rörelsen i sitt klassrum både ökade uthålligheten hos eleverna och synliggjorde lärandet, upplever Torben Lundén. Och eleverna i klass 9A tycker att det har blivit roligare, enklare och mer kreativt sedan de började räkna vid väggarna. De säger att de blir piggare, kan koncentrera sig bättre och att de även lär sig mer av att räkna tillsammans eftersom de hjälper och förklarar för varandra.

– Vi blir starkare tillsammans – alla är aktiva, alla får vara med och alla lär sig i gruppen. Om jag gör ett fel så är det ingen som skrattar, i stället förklarar de andra hur man gör talet rätt, säger Abdulla.

– Och vi övar på samarbete och kommunikation, säger Emelie.

”Vi hjälper och förklarar för varandra”, säger Omar (till höger). ”Då tränar vi oss själva och lär oss mer”, säger Emelie (till vänster).
”Vi hjälper och förklarar för varandra”, säger Omar (till höger). ”Då tränar vi oss själva och lär oss mer”, säger Emelie (till vänster). Foto: Ari Luostarinen

Väggarna ger även Torben Lundén en överblick. Han ser hur det går för alla elever i grupperna, något som inte är möjligt att se när de räknar på egen hand i matteböckerna.

Annons
Annons

Eleverna får bland annat matteuppgifter, övningar och återkoppling i sina läsplattor.

Foto: Ari Luostarinen Bild 1 av 1

– Jag kräver att mina elever ska jobba hårt men jag försöker avdramatisera det här med att inte förstå och uppmanar dem att be om hjälp. Och får någon panik och blir stressad i en provsituation så har jag ju sett vad de kan på lektionerna.

Han tycker att det fungerar bäst att jobba varierat i klassrummet – eleverna räknar inte alltid i grupp vid väggarna – ha tydliga mål och att eleverna vet vad som förväntas av dem.

– Till viss del måste man räkna i böcker och göra tal som liknar varandra för att lära in en ny färdighet. Men inom matematiken är det viktigaste att få en djupare förståelse för hur det hänger ihop och de som knäcker koden blir duktiga.

Även om matematiken är ett svårt och abstrakt ämne kan alla lära sig att förstå det, säger Torben Lundén, men en viktig förutsättning är att ha en god taluppfattning – att förstå hur talsystemet fungerar och vad sifforna är värda på de olika positionerna i ett tal.

– Jag brukar leka med talen för att visa att det finns olika sätt att lösa ett problem och hur man kan förändra talen så att de passar in i ens eget sätt att tänka. Mina elever har lysande strategier för hur de kan göra talen lättare att lösa.

Torben Lundén har följt klassen sedan sjuan och sett eleverna utvecklas och höja sina resultat. Han har stora förhoppningar att majoriteten klarar minst betyget godkänt i matematik när de går ut i vår, om eleverna fortsätter att jobba lika hårt som nu.

Eleverna får bland annat matteuppgifter, övningar och återkoppling i sina läsplattor.
Eleverna får bland annat matteuppgifter, övningar och återkoppling i sina läsplattor. Foto: Ari Luostarinen

Lektionen är snart slut. Torben Lundén ber eleverna att sätta sig ner vid sina bänkar så att han kan sammanfatta vad de gjort inför diagnosen i morgon, men han har lite svårt att samla klassen. Flera elever dröjer sig kvar vid väggarna för att räkna klart talen de håller på med.

– Jag gillar att skriva olika tal på olika sätt och att lösa ett svårt tal och få fram ett litet svar. Och så är det så häftigt att man använder matte i vardagen, säger Rosanna innan hon försvinner iväg till nästa lektion.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons