Annons

Peter Alestig:Jakten på klimatets heliga graal på god väg att lyckas

Pumpstation på Kanarieön El Hierrro.
Pumpstation på Kanarieön El Hierrro. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Den raketsnabba utvecklingen inom solenergi var näst intill ett teknologiskt mirakel. Nu kan det vara på väg att upprepas igen – med det som ses som den heliga graalen inom förnybar energi.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Vindkraftspark utanför Kiruna i Norrbotten.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 3

Den övre bassängen, eller öns batteri, som huserar på ca 700 meter över havet på Kanarieön El Hierrro.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 3

Den nedre dammen med vattenkraftsverket längs stranden på El Hierro.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 3 av 3

Vindkraftspark utanför Kiruna i Norrbotten.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

Tänk på det här i några sekunder: den mängd solenergi som når planetens yta på ett år är 7 500 gånger större än världens sammanlagda energibehov. Eller, annorlunda uttryckt: planeten bombarderas varje år med mer energi än vad som finns i all planetens kol, olja, gas och kärnbränsle – tillsammans (enligt World Energy Council).

Kort sagt skulle solen – och de andra energislag som den ger upphov till, som vind- och vågenergi – kunna lösa alla våra energiproblem för all framtid.

Som bekant har vi också ökat vårt utnyttjande av denna näst intill oändliga energikälla i ett rasande tempo de senaste decennierna. Men det finns ett uppenbart problem. Skeptiker till omställningen mot förnybar energi påpekar det med enastående envishet: det spelar ingen roll hur många vindkraftverk vi bygger till havs eller på land, eller hur många solceller vi har på våra tak. Så fort vinden slutar blåsa och solen slutar skina, är vi körda. Alla våra apparater – och industrier – stannar.

Vindkraftspark utanför Kiruna i Norrbotten.
Vindkraftspark utanför Kiruna i Norrbotten. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Annons
Annons

Den övre bassängen, eller öns batteri, som huserar på ca 700 meter över havet på Kanarieön El Hierrro.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

Och opålitligheten hos de förnybara energikällorna är ett stort problem. Enligt skeptikerna gör det att vi alltid kommer att behöva kärnkraft, kolkraft eller gaskraft som kan pumpa ut elektricitet till våra apparater oavsett väder.

Själv har jag mötts av denna envisa argumentation mot förnybar energi så länge som jag har arbetat med klimat- och energifrågan. Och det är en viktig poäng.

Elbilsboomen driver på utvecklingen och resultatet är en kapplöpning världen över.

Men det intressanta är detta: medan motståndet mot förnybart tycks vara konstant, har något av en energirevolution ägt rum. Det handlar om – om uttrycket låter sig användas – något av den heliga graal för drömmen om 100 procent förnybart. Att kunna lagra energin från vind- och solel.

Efter reklamen visas:
Hur ska vi lagra vår förnybara el?

Jaha, batterier, tänker du? Och ja, visst – men bara delvis. Batteritekniken utvecklas visserligen i ett rasande tempo just nu. Prisraset på litiumbatterier – den ledande tekniken – överträffar rent av den som skett inom solpaneler. Snittpriset för ett batteripaket har rasat med 85 procent 2010–2018, rapporterade Bloomberg NEF i mars. Elbilsboomen driver på utvecklingen och resultatet är en kapplöpning världen över om vilka som bygger framtidens batterifabriker (där Sverige som bekant är med i racet).

Den övre bassängen, eller öns batteri, som huserar på ca 700 meter över havet på Kanarieön El Hierrro.
Den övre bassängen, eller öns batteri, som huserar på ca 700 meter över havet på Kanarieön El Hierrro. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons
Annons

Den nedre dammen med vattenkraftsverket längs stranden på El Hierro.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

Men när man tittar bortom batterierna blir det kanske ännu mer spännande. För att lösa utmaningarna med den väderberoende energin, behöver vi också lösningar för att lagra energi på längre sikt än från dag till natt – kanske rent av i månader. Och faktum är att det fullkomligt haglat innovationer även på den fronten den senaste tiden. En del av dem nästan löjligt enkla, som att stapla betongklumpar i torn. Energin lagras som lägesenergi i tornen – när energin behövs, släpps betongklumparna ned igen och driver en generator.

I Europa finns visionen om att Norden kan tjäna som kontinentens batteri.

En liknande princip används på den relativt okända Kanarieön El Hierro, som SvD besöker i senaste delen av Klimatskiftet. Där lagras energin med hjälp av vatten. Ja, du läste rätt. Öns fem vindkraftverk driver bland annat en pump som pumpar upp vatten i en damm på vulkanen i öns mitt. När det inte blåser släpps vattnet ut från dammen – och genom en turbin (pumpvattenkraft på energispråk). Vips, så har invånarna förnybar el nästan hela dygnet.

Den nedre dammen med vattenkraftsverket längs stranden på El Hierro.
Den nedre dammen med vattenkraftsverket längs stranden på El Hierro. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Ja, det sker i liten skala. Men faktum är att El Hierro-exemplet kan replikeras över mycket stora delar av världen. I Europa finns visionen om att Norden kan tjäna som kontinentens batteri, framför allt genom den norska vattenkraften. Och en ny stor studie har identifierat hela 530 000 vattendrag världen över som skulle kunna utnyttjas på samma sätt. I teorin skulle endast en hundradel av de identifierade platserna räcka till för att hela planeten ska kunna ha ett 100 procent förnybart energisystem, enligt forskarna.

Nu är vägen dit full av utmaningar – och det råder fortfarande oklarheter om vilken teknik som verkligen är den heliga graalen. Men precis som solceller har blivit en vanlig syn på tak i allt från norra Sverige till Rwandas landsbygd, kan du räkna med att energilagringsteknik snart finns överallt omkring dig.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons