Annons

Erika Hallhagen:Jämnt startfält i barn och ungdomsklassen

De sex nominerade böckerna i Augustprisets kategori för unga. Sara R Acedo har illustrerat omslaget till ”För att väcka hon som drömmer” och Sanna Sporrong ”Anrop från inre rymden”.
De sex nominerade böckerna i Augustprisets kategori för unga. Sara R Acedo har illustrerat omslaget till ”För att väcka hon som drömmer” och Sanna Sporrong ”Anrop från inre rymden”. Foto: Erika Hallhagen

För en gångs skull spretar inte barn- och ungdomskategorin åt alla möjliga håll. De sex Augustprisnominerade böckerna hålls samman både till det yttre och det inre.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Jag tittar på högen med Augustprisnominerade barn- och ungdomsböcker bredvid mig. Ser hur de flyter in i varandra. Per Gustavssons snårskog på omslaget till ”Om dagen tar slut” får en naturlig fortsättning i Sara Lundbergs gröna talltoppar i ”Fågeln i mig flyger vart den vill”. Färgen spiller över till ”Anrop från inre rymden” så snarlikt omslaget till ”För att väcka hon som drömmer”. Och det röda stänker sedan upp till ”Den förskräckliga historien om Lilla Hon”, även den illustrerad av Per Gustavsson, och sprider sig till Emma Adbåges ilskna barnansikte i ”Dumma teckning!”.

Men det är inte bara en väldigt välmatchad trave böcker till ytan – en röd tråd löper genom dem, nästan synbar för ögat. En tråd av allvar, av sorg och av rädsla. Gemensamt för de riktigt stora barn- och ungdomsförfattarna är att de inte väjer för mörkret. Vi ser det hos årets Alma-pristagare Wolf Erlbruch och i allra högsta grad hos nyligen avlidne Ulf Stark. Och vi ser det också här.

Både Johanna Nilssons, Sara Lundbergs och Lisa Hyders böcker – en ungdomsbok, en som gränsar till vuxenbok och en bilderbok – kretsar kring döden. När Josefins mamma blir sjuk i cancer i ”För att väcka hon som drömmer” rasar hela världen samman. Det gör också Bertas när hennes mamma läggs in på sanatorium i ”Fågeln i mig flyger var den vill” – en berättelse om konstnären Berta Hanssons liv. Och i ”Om dagen tar slut” av Lisa Hyder är berättarjaget ledset över det här är hans sista sommar‚ eftersom de gråter på tv för att världen kommer att gå under.

Svärtan vägs upp med humor i Elin Nilssons ”Anrop från inre rymden”, i Lena Ollmarks ”Den förskräckliga historien om Lilla Hon” och ännu mer i Johanna Thydells ”Dumma teckning!”. Den första är något så ovanligt som en novellsamling för unga vuxna, ett koncept som väl passar vår så ofokuserade samtid. Den andra – om Lilla Hon som nästan aldrig får vara med de andra barnen – är utmärkt för lågstadieläsning. Och när jag kommer fram till den sista bilderboken som skildrar lillasysters frustration över att storebror ritar bättre (och dessutom håller sin långa arm som ett staket runt sin teckning) frustar jag högt av igenkänning.

Jag tror det är första gången det har hänt att barn- och ungdomskategorin, där så många olika genrer ska rymmas, känns så väl sammanhållen. Men håller en extra tumme för Sara Lundberg på lilla förlaget Mirando Bok.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons