Annons

Teresa Küchler:EU-sprickan lika bred som engelska kanalen

Sprickan kring migration mellan EU-länderna är minst lika bred som engelska kanalen är mellan Storbritannien och kontinenten. När EU-ländernas ledare träffas i Bryssel på torsdagen förväntas inga stora triumfer firas eller beslut fattas – vare sig om migration eller brexit.

Under strecket
Publicerad

EU-ländernas ledare träffas för att diskutera såväl brexit som migration.

Foto: Frank Augstein/APBild 1 av 1
Efter reklamen visas:
Mellan raderna BREXIT INNE PÅ SLUTTAMPEN

BRYSSEL ”Rapporten jag fick av Barnier, om hur förhandlingarna fortskrider (…) gav mig ingen anledning att känna mig optimistisk”, sade EU-rådets ordförande Donald Tusk inför EU:s oktobermöte i Bryssel. Han talade då om de sega brexitsamtalen mellan EU:s förhandlare Michel Barnier och brittiska Theresa Mays regering i London.

Årets oktobertoppmöte hade sedan länge beskrivits som ”det stora brexitmötet”, även om vän av ordning skulle påpeka att få EU-toppmöten på senare tid inte handlat om brexit.

Trots mötet finns det – mindre än ett halvår före skilsmässodatumet 29 mars nästa år – inte ens några första utkast till avtal. Vare sig för britternas skilsmässa eller för vad Storbritannien och EU ska har för slags förhållande i framtiden.

Två länder har redan sagt ifrån skarpt.

EU:s oktobermötet kan i allmänhet bli en ganska glåmig historia – i bjärt kontrast till den tropiskt varma oktobersol som just nu dränker EU-huvudstaden.

De 28 ledarna ska på torsdagen återigen diskutera migrationsfrågan. Sprickan är fortsatt djup mellan de länder som vill att man solidariskt och på automatik delar upp asylsökande mellan sig i unionen; länder som Sverige, Frankrike, Tyskland, Italien och andra som anser att de bär ett oproportionerligt stort ansvar för de skyddssökande, och de länder som antingen vägrar att ta in invandrare helt och hållet, som Ungern och Polen, eller åtminstone inte vill göra det på diktat från Bryssel.

Annons
Annons

EU-ländernas ledare träffas för att diskutera såväl brexit som migration.

Foto: Frank Augstein/APBild 1 av 1

Österrike, det land som just nu håller i EU:s ordförandeklubba och då ansvarar för att sondera sinnesstämningen bland EU-länderna och försöka få upp nya förslag på bordet, är ett av de länder som hårdast vill driva en migrationspolitik som går ut på att man stänger gränserna helt för invandring till EU, snarare än diskuterar fördelning av de kommande.

EU-ländernas ledare träffas för att diskutera såväl brexit som migration.
EU-ländernas ledare träffas för att diskutera såväl brexit som migration. Foto: Frank Augstein/AP

Premiärministern Sebastian Kurz och hans regering förväntas på torsdagen driva på hårt för att ledarna ska komma överens om en på pappret mindre kontroversiell fråga: att kraftigt utöka EU:s gränsbevakningsstyrka Frontex till 10 000 man redan inom några år.

Tanken är att en sådan ”stående styrka” av gränspoliser ska vara redo att sändas ut till EU:s yttre gränser vid behov, som när en viss gräns plötsligt nås av ovanligt många migranter på kort tid.

Men två länder, Polen och Tjeckien har redan sagt skarpt ifrån:

”Vi oroar för att mer EU-pengar till Frontex innebär mindre pengar till strukturfonder (regionalstöd, red.anm), mindre pengar för vägar och järnvägsutveckling, sade Polens premiärminister Mateusz Moraiwecki nyligen.

Italien, Spanien och Grekland är också mycket tveksamma till att göra ge Frontex mandat att sändas ut till EU:s yttre gränser: de ser en risk för att de själva ska påtvingas gränspoliser från andra länder, mot deras vilja, om EU-apparaten bedömer att de inte klarar av att hantera tillströmningar av migranter till deras gränser.
Frontex-diskussionen riskerar att mynna ut i en sedvanlig EU-träta om varje lands suveränitet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons