Annons

Jenny Hasselquist dansar åter efter 100 år

Jenny Hasselquist i Mauritz Stillers stumfilm ”Balettprimadonnan” 1916 (bilden är beskuren).
Jenny Hasselquist i Mauritz Stillers stumfilm ”Balettprimadonnan” 1916 (bilden är beskuren). Foto: SFI

”Balettprimadonnan” från 1916 är en av de stumfilmer som ansågs försvunnen. Bitar har dock återfunnits och lagom till 100-årsjubileet kan man återse den berömda dansösen Jenny Hasselquist förvandlas från bondtös till prima ballerina.

Under strecket
Publicerad

”Jenny Hasselquist är magnifik i huvudrollen”, skrev Nya Dagligt Allehanda när den 22-åriga premiärdansösen vid Kungliga Baletten gjorde sin filmdebut. Och visst är hon dramatiskt övertygande i rollen som den vackra bondflickan Anjuta, naturbegåvningen som får chans att utbilda sig till ballerina och som får både balettpublikens ovationer och – efter diverse turer – mannen hon älskar, spelad av Lars Hanson.

Filmen är liksom dansen en förgänglig konstart – gamla kopior har ofta repats, förändrats kemiskt, brunnit upp eller helt enkelt bara försvunnit. Därför är det alltid samma sensation när bitar återfinns på gamla vindar eller i arkiv. En sådan försvunnen film är alltså ”Balettprimadonnan” från 1916 som lagom till 100-årsjubileet har fått en påkostad digital restaurering av Filminstitutet. Ungefär hälften av det 50 minuter långa originalet, som regisserades av den oerhört produktive Mauritz Stiller, har hittats i omgångar i arkiv i Spanien och kompletterats med stillbilder från så kallade copyrightrutor samt nygjorda textrutor.

Annons
Annons

I helgen visade Filminstitutets arkiv upp detta vackra (foto Julius Jaenzon) stycke film- och danshistoria till pianoackompanjemang av Matti Bye. Just dansscenerna i filmens andra akt är fascinerande. Jenny Hasselquists bondflicka gör entré i balettsalen iförd höga stövlar, efter att ha funnit tåskorna obekväma, och propsar på att få dansa till Wolos (Lars Hanson) ackompanjemang. De andra flickorna fnissar men Anjuta blir antagen till balettskolan med sin fria dans. I en senare scen får vi se Hasselquist som klassiskt skolad dansös förföra publiken med sina mjuka armrörelser – hon är primadonnan.

I verkligheten var Jenny Hasselquist också en av Kungliga Balettens stjärnor, men i likhet med Carina Ari och flera andra anslöt hon sig till den konstnärligt mer utmanande Svenska Baletten och kom att turnera i Europa i början av 1920-talet. Bara fem år efter att ”Balettprimadonnan” fick ett entusiastiskt mottagande så hyllades Jenny Hasselquist av kritikerna som Den svenska filmstjärnan för sin roll i ”De landsflyktige” som handlar om ryska emigranter. Åter stod Stiller för regin och åter var Lars Hanson hennes medspelare – den här gången som hennes försvarare i melodramatiskt laddade rättegångsscener.

Filmhistoria är en guldgruva att ösa ur och man kan bara hoppas att fler – kanske genom SVT – får chans att se godbitarna ur Filminstitutets filmarkiv.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons