Annons

Jo, privatiseringar har ett egenvärde

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Göteborgspostens Karin Pihl skriver väl och smart, men har fel om privatiseringarnas omfattning.

Under strecket
Publicerad

I sin ledartext Privatiseringar är Centerpartiets falukorv (GP 1/11) skrev Pihl att privatiseringar allt för ofta är borgerlighetens svar på politiska frågor.

”Privatiseringsivern är särskilt utbredd inom Centerpartiet. Det verkar nästan inte finnas någon hejd på vad som går att privatiseras, eller vad privatiseringar är tänkta att lösa.”

Jag skrev i måndagens ledare Privatiseringar är inte politisk tourettes apropå Pihls text att jag tvärt om inte kan hitta några tecken på att Centern eller övrig borgerlighet hejdlöst föreslår privatiseringar. Ända sedan Anna Kinberg Batra och Peter Norman 2012 skrev sin DN-debattare om Moderaternas nya linje i frågan om statligt ägande har den borgerliga linjen snarare varit i Pihls anda: ett principiellt ”det beror på”. Enligt Kinberg Batra/Norman spelade det inte längre någon roll vem som äger, att statligt eller privat ägande är hugget som stucket. Det överordnade målet för all politik var ”att skapa förutsättningar för full sysselsättning och välfärd för alla”.

Pihl gjorde i går en kommentar om min ledare där hon bland annat skriver att ”däremot finns det inget självändamål med att privatisera eller avreglera oaktat konsekvenserna”.

Annons
Annons

Det finns definitivt ett sådant självändamål. För en marknadsliberal finns ett par tydliga principer varav en innebär att inget mer än det som bara staten kan sköta ska ägas och drivas av staten. Vad gäller det offentliga Sverige har vi en hel del att avyttra innan vi ens är i närheten av det Pihl befarar.

Det saknas en stark politisk kraft för att medvetet dra tillbaka staten från de delar av samhället som ska höra civilsamhället eller marknadsekonomin till. Vi betalar bidrag till allt från trossamfund till studiecirklar, men inget borgerligt parti driver politik för att ändra på det. Stora summor i statliga (glesbygds- med mera) stöd har betalats ut till företag dömda att misslyckas för att borgerliga politiker (ofta C) ansett det vara rätt sätt att stimulera företagsamhet och näringsliv.

Pihl påpekar också att ”Vissa verksamheter sköts faktiskt bättre av det offentliga”.

Det är riktigt, men verkligheten är inte ett Sverige som lider minimalstatens tillkortakommanden. Inte bara är statligt och kommunalt ägande för stort, det leder dessutom till ineffektivitet och dåligt skötta kärnuppgifter.

”Vad finns kvar att avreglera och privatisera när centerpartisterna är klara med sin Januariräd? Julafton? Håkan Juholts mustasch?” avslutar Pihl. Det är en rolig formulering, men har inte med verkligheten att göra.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons