Annons

”Jordens grönaste stad” – med världens längsta buss

Redan 1974 startade Curitiba sin storsatsning på snabba och pålitliga bussar – Bus Rapid Transit.
Redan 1974 startade Curitiba sin storsatsning på snabba och pålitliga bussar – Bus Rapid Transit. Foto: Henry Milleo

I Brasiliens snabbast växande stad, Curitiba, är det bussen som gäller. Hela staden har byggts för en snabb och klimatsmart kollektivtrafik ovan jord.

– Vi ska vara den mest hållbara staden i världen, säger borgmästaren Rafael Greca.

Under strecket
Publicerad

För att stiga på smidigt är plattformarna i samma nivå som bussgolvet.

Foto: Henry Milleo Bild 1 av 6

En typisk BRT-terminal med sina futuristiska tub-hållplatser.

Foto: Henry Milleo Bild 2 av 6

”Vi har stoppat nedgången, men vi ska upp igen. Vi måste investera mer och hålla nere biljettpriset”, säger Rafael Greca.

Foto: Henry Milleo Bild 3 av 6
Foto: Henry Milleo Bild 4 av 6
Foto: Henry Milleo Bild 5 av 6
Foto: Henry Milleo Bild 6 av 6

I decennier har det regnat utmärkelser över Curitiba, huvudstaden i delstaten Paraná i södra Brasilien. 2010 tilldelades staden ”The Global Sustainable City Award” och den omtalas respektfullt som den ”grönaste staden på jorden”.

Sedan början av 1970-talet har befolkningen fördubblats till dagens drygt 1,9 miljoner invånare. Stor-Curitiba med 3,5 miljoner räknas nu som Brasiliens sjunde största storstad.

Samtidigt har Curitiba blivit en renare stad med lägst partikelutsläpp i luften i hela Sydamerika. Biltrafiken har minskat med 30 procent och miljöfarliga trafikutsläpp har sjunkit med omkring 35 procent.

Det är ett gäng eldsjälar på stadsplanering och urban hållbar utveckling som skapat ”Brasiliens bästa stad att bo i”. Ursprungligen var det huvudstaden Brasilia, som byggdes på några få år under 1960-talet, som stod modell. Man ville ha moderna lösningar för mer biltrafik, riva den gamla stadskärnan och bygga på höjden med kommersiella lokaler, kontor, parkeringshus och bostäder. Men man hade ingen lösning på de överbefolkade favelorna, brasilianska kåkstäder, som planlöst bredde ut sig mer och mer runt staden.

Annons
Annons

För att stiga på smidigt är plattformarna i samma nivå som bussgolvet.

Foto: Henry Milleo Bild 1 av 1

I början 1970-talet blev gatorna så igenkorkade att trafiken mest stod stilla. Samtidigt hade Jamie Lerner blivit vald till borgmästare – en person som hade en helt annan plan för Curitiba. Som ung arkitektstuderande gick han rakt emot trenderna med en utspridd bilberoende stad av amerikansk modell. I sitt examensarbete ritade han i stället på en kompakt stad med blandad bebyggelse baserad på kollektivtrafik och ekologi.

För att stiga på smidigt är plattformarna i samma nivå som bussgolvet.
För att stiga på smidigt är plattformarna i samma nivå som bussgolvet. Foto: Henry Milleo

1972 fick han chansen att förverkliga sin vision – i Curitiba Master plan. Han rivstartade, trots protester från butiksägarna, med att omvandla stora delar av stadskärnan. På tre dygn stängde han av biltrafiken till förmån för gågator.

För att fortsätta trycka ut trafiken från centrum och ändå binda ihop ytterområdena med de inre stadsdelarna ville han satsa stort på kollektivtrafik. De som bodde i förorterna skulle enkelt kunna ta sig till jobb, service och nöjen närmare centrum.

Tunnelbana eller spårvagn var aldrig något alternativ. Det skulle bli alldeles för dyrt och byggtiden på tok för lång.

I stället blev det bussen. En tunnelbana på hjul – fast ovan jord. Lösningen kallas BRT, Bus Rapid Transit, och det speciella transportsystemet har nu fångats upp av över 200 städer runt om i världen. Men ingenstans är det så utbyggt som i Curitiba och senare även i Bogotá i Colombia.

Annons
Annons

En typisk BRT-terminal med sina futuristiska tub-hållplatser.

Foto: Henry Milleo Bild 1 av 2

”Vi har stoppat nedgången, men vi ska upp igen. Vi måste investera mer och hålla nere biljettpriset”, säger Rafael Greca.

Foto: Henry Milleo Bild 2 av 2

Hemligheten är speciella busskorridorer som går in och ut från centrum. Här körs de fem stomlinjerna och till dem har man kopplat ett stort nät av anslutande linjer med mindre bussar som matar på med resenärer från olika stadsdelar. Det är här som de dubbelledade superbussarna går, 30 meter långa med plats för cirka 300 passagerare – ungefär lika mycket som ett Boeing 767.

En typisk BRT-terminal med sina futuristiska tub-hållplatser.
En typisk BRT-terminal med sina futuristiska tub-hållplatser. Foto: Henry Milleo

De stora och snabba BRT-bussarna går alltid först när de samsas med annan trafik. De dockar till specialbyggda futuristiska stora tub-stationer som fungerar som terminaler och hållplatser. För att stiga på smidigt utan jobbiga trappsteg är plattformarna i samma nivå som bussgolvet.

Med egna reserverade bussgator har man lyckats halvera restiden och punktligheten får toppbetyg av resenärerna. På de mest trafikerade rutterna med många avgångar behövs ingen tidtabell eftersom nya bussar kommer hela tiden.

Med färre bilar på gatorna förbättras också luftkvaliteten, det blir mindre buller och färre olyckor.

SvD träffar Rafael Greca, 63 år, som nu är inne på sin andra 4-årsperiod som borgmästare. Hans första började 1993 då han tog över efter Jamie Lerner.

”Vi har stoppat nedgången, men vi ska upp igen. Vi måste investera mer och hålla nere biljettpriset”, säger Rafael Greca.
”Vi har stoppat nedgången, men vi ska upp igen. Vi måste investera mer och hålla nere biljettpriset”, säger Rafael Greca. Foto: Henry Milleo
Annons
Annons
Foto: Henry Milleo Bild 1 av 3
Foto: Henry Milleo Bild 2 av 3
Foto: Henry Milleo Bild 3 av 3

– Vi ska vara den mest hållbara staden i världen även om vi nu tappat en del på grund av ekonomiska problem. Bussflottan måste förnyas och bara i år ska vi få in 450 nya bussar så att vi kommer upp till totalt 1 400 bussar, säger han.

Enligt stadens egna beräkningar har BRT-satsningen gjort att biltrafiken är 30 procent lägre än vad den annars skulle vara. Det har också lett till kraftigt minskade miljöfarliga utsläpp från trafiken. Räknas alla utsläppskällor är luftföroreningarna 10 procent lägre än på 1970-talet.

Men allt är inte frid och fröjd. På senare tid har antalet resor med BRT-systemet sjunkit – snabbt. För sex år sedan gjordes 1,8 miljoner resor per dygn med bussarna, som stod för 60 procent av alla arbetsresor. Nu sker en halv miljon färre resor per dygn.

Målet är att nå 2013 års fantastiska siffror igen – men då måste man hålla nere biljettpriset. Löftet just nu är att frysa priset i två år på 4,50 reais (cirka 11 kronor).

1/3
Foto: Henry Milleo
2/3
Foto: Henry Milleo
3/3
Foto: Henry Milleo

Samtidigt ökar också bilresandet i Curitiba. Orsaken är den växande medelklassen.

Hur ska ni möta att allt fler vill ha egen bil?

– Det är inte konstigt, det är status och ger en känsla av frihet. Men det skulle korka igen staden och därför ska det kosta och vara svårt att parkera i centrum. Och det gäller även taxi och Uber. Det är inte uppskattat, men viktigt av klimatskäl. Vårt trumfkort är snabba och så billiga transporter som möjligt, säger Rafael Greca.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons