Annons

”De vuxna kvinnorna under hedersnorm har vi missat”

Att många barn växer upp i familjer där inte en enda vuxen har ett arbete, eller där nästan eller alla män är kriminella, är djupt oroande, säger Carin Götblad. Illustration: Thomas Molén
Att många barn växer upp i familjer där inte en enda vuxen har ett arbete, eller där nästan eller alla män är kriminella, är djupt oroande, säger Carin Götblad. Illustration: Thomas Molén

Situationen för polisen är i dag ansträngd, menar Carin Götblad, på ett sätt som hon inte upplevt under sina 30 chefsår. Och situationen för många kvinnor och barn försämras, säger regionpolischefen i ledarintervjun.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Antalet kvinnor som drabbas av sexualbrott i Sverige ökar lavinartat. Varför?

– Det ökar kraftigt från 2015 och rör sig om sexuella ofredanden och till viss del våldtäkter. Många trakasserier sker på offentlig plats. I Uppsala har vi exempelvis gäng med unga män som driver omkring och omringar flickor och unga kvinnor, och trakasserar dem med hot och glåpord. Ökningen i statistiken kommer både av att det har ökat rent faktiskt och för att man anmäler i större utsträckning. Det är bra att det kommer ut i medierna att det sker, att kvinnor blir tafsade på och ofredade. Det sker också våldtäkter och gruppvåldtäkter, och där är både flickor och pojkar utsatta. Brå tittar just nu närmare på vilka det är som begår brotten. Men har man en kraftig ökning av mycket unga män, många utan föräldrar och sysselsättning, blir det problem oavsett var man kommer från.

Hur ser det ut med våld i nära relationer?

– Jag tror inte att våld i nära relationer ökar generellt, sannolikt är det anmälningarna som ökar för vi har stora mörkertal och medvetenheten om dessa brott ökar. Man kan också se att antalet kvinnomord har en minskande trend samtidigt som anmälningarna ökar – det är bra. Däremot har vi vissa utsatta grupper som har ökat i Sverige, och då tänker jag på flickor och kvinnor som lever under hedersnormer. Det finns många satsningar vi har gjort där man inte har uppmärksammat vuxna kvinnor som lever under hedersnorm, vilket vi måste fortsätta att titta på. De frågorna och utsatta grupperna har vi myndigheter och den traditionella kvinnorörelsen inte uppmärksammat tillräckligt.

Annons
Annons

– En del av ökningen är att skola och daghem anmäler misstanke om barnmisshandel i mycket större utsträckning i dag.

Vi har vissa utsatta grupper som har ökat i Sverige, och då tänker jag på flickor och kvinnor som lever under hedersnormer.

I november uttalade sig en Uppsalapolis anonymt till SVT med orden ”det är rena infernot här just nu”. Var det en adekvat beskrivning?

– Nej, absolut inte. Men jag vet vilken situation det var. Vi hade på kort tid haft fyra skjutningar i Uppsala och två mord inom en vecka, så det var en extraordinär situation. Men inom polisen är vi tränade att vara kalla, rationella och ha is i magen när det händer saker. Sedan är det naturligtvis så att i en organisation där vi är över 2 000 anställda har människor olika uppfattningar beroende på var man är i organisationen och vilken stresströskel man har. Det fanns säkert någon person som kände så då. Men det är inte det normala.

Det verkar som om det har skett en stark tillväxt av kriminella gäng i Sverige. Stämmer det?

– Det korta svaret är ja. Mer utvecklat kan man säga att det rör sig kanske snarare om nätverk av unga män. Det är inte som den gamla typen av gäng, utan man kan byta gäng, det är mer lösligt. Men det är många, det har växt och det syns på brottsligheten. 

Vi har i dag för lite resurser, jag tvekar inte att säga det.

– Det som är allvarligt och som har synts de fyra senaste åren i statistiken är att skjutvapenvåldet har ökat enormt. Det är väldigt mycket mer olagliga vapen i omlopp, och det är unga människor som har dem. Det är inte en handfull längre, och det är inte bara de tre storstäderna utan vi ser det i stort sett i hela landet. Vi ser mycket narkotika och annan brottslighet som kommer i kölvattnet av detta. Det är en ansträngd situation.

Annons
Annons

I höstas uppgav du att du inte skulle ha svårt att sysselsätta dubbelt så många poliser som antalet nu i tjänst, 500–600 stycken. Det kan jämföras med antalet aspiranter som i november började sin praktiska utbildning i Uppsala: 27. Hur löser ni situationen?

– Det stämmer. Jag skulle inte ha några problem att från dag ett sysselsätta dubbelt så många. Sedan är det ju med polisverksamhet som med exempelvis socialtjänst, att behoven är närmast oändliga och resurserna ändliga. Men vi har i dag för lite resurser, jag tvekar inte att säga det. Vi har det ansträngt på ett sätt som jag inte har varit med om under mina 30 år som polischef. Det gör att vi får jobba mer kortsiktigt och repressivt och ingripandemässigt. Har man så mycket våld och gäng och skjutningar som vi har, är steg ett att få stopp på skjutningarna och våldet. Prio ett är att försöka få tag på så mycket vapen som möjligt.

– Vi försöker lösa det genom att punktvis samla resurserna i regionen, i vad vi kallar operation Lynx, som gör skarpa tillslag och har då mycket resurser. Vi jobbar med riktade insatsgrupper med alla duktiga poliser i vardagen, och styr ut fler. Det viktigaste är dock vardagsarbetet och att det är uthålligt.

– Det som blir lidande i nuläget är det långsiktigt förebyggande arbetet, det hinner vi inte i den utsträckning vi skulle behöva. Vi har gjort om våra scheman och har fått en effektivare tidsplanering, med fler poliser i yttre tjänst på kvällar och helger.

– Men jag vill också säga att hela samhället är ansträngt just nu, det gäller även infrastruktur, skola, vård, omsorg, liksom polisen, och därför är det viktigt att alla ser över hur man samarbetar så det blir så effektivt som möjligt. Vi kommer att bli fler och få mer resurser, men det går inte över en natt. Men vi ser ljuset.

Annons
Annons

Polisen är samhällets sista utpost mot våld och övergrepp. Vi måste stå upp, vara tillräckligt starka

I februari övermannade ett 20-tal maskerade ungdomar i Märsta en polispatrull och lyckades frita två gripna. Vilken sorts reaktioner skapar det internt i polisen?

– Det är på inte på något sätt unikt, den här bristande respekten för polisen, vi ser hur den breder ut sig. Vi har 11–12-åringar som ägnar sig åt stenkastning mot polis. Det ska också kopplas till att polisen i större utsträckning blir utsatt för hot, inte minst i min region, och att det sker angrepp på polispersonal i deras hem med skjutvapen och handgranater, och också på polisstationer. 

– Det gör oss bara ännu mer offensiva och beslutsamma att inte backa. Polisen är samhällets sista utpost mot våld och övergrepp. Vi måste stå upp, vara tillräckligt starka, och därför är det viktigt att polisen är rätt dimensionerad så att vi inte svajar i farliga situationer.

– Vi måste också jobba mycket med säkerheten för medarbetare. Hoten och utsattheten har ökat för alla yrkesgrupper som arbetar med utsatta grupper. Det ser vi till exempel på akutmottagningarna. Det är mer regel än undantag att vi måste ha polispatruller där när människor som är skadade av skjutningar och andra grova våldsbrott behöver vård.

Hur har brottsligheten förändrats under dina år i polisen, både sett till omfattning och karaktär?

– Jag har varit polischef i snart 30 år. När jag började i Stockholm år 2000 så hade vi stora problem med värdetransportrån, så vi kämpade ganska mycket med värdetransportbolagen, för att få till säkrare transporter. I dag är den brottsligheten närmast borta. I dag vill näringslivet hjälpa polisen och jobba tillsammans med oss – jätteviktigt att vi anammar det. Vi hade mycket bilstölder kopplat till ungdomsbrott tidigare. Nu har biltillverkarna tagit fram ordentliga lås, och vi ser att det har lett till att en del sådan kriminalitet har försvunnit. 

Annons
Annons

– Morden är fler, men det är inte någon kraftig ökning om man ser till att befolkningen också har ökat. Det som har förändrats är karaktären. I dag ser vi skjutningar, flera är rena avrättningar. Tidigare var det mer av knivmord på fyllan, vilket nästan är borta. De ägde ofta rum i missbrukarmiljöer och var ofta lätta att utreda, medan fallen som rör avrättningarna är svåra eftersom ingen pratar. Vi har i dag på ett år 45 dödsskjutningar, tidigare kanske det låg på 4–5.

– Det som också går upp är personrånen och inbrotten. Den största förändringen är att samhället har digitaliserats, i dag har nästan all brottslighet fått en plattform till, där det är helt gränslöst och finns en anonym valuta, bitcoin. Plattformen gör att bedrägerierna omfattning är närmast systemhotande och ibland ökar med hundra procent per år. Det vi kan göra är att försöka få allmänheten mer misstänksam och arbeta med bankerna och andra. Vi har nu fått ett ändrat bank-id – det är jättebra, och har redan givit effekt – särskilt för de äldre. Men det behövs mycket mer insatser från övriga samhället. Polisen kan inte utreda bort det.

I dag ser vi skjutningar, flera är rena avrättningar. Tidigare var det mer av knivmord på fyllan, vilket nästan är borta.

– I den yngre generationen ser vi att många ungdomar sköter sig ännu bättre än tidigare, de pluggar mer och dricker nästan inget, medan de som inte klarar skolan får allt djupare problem. De stora skillnaderna skapar stora klyftor, och vi vet att det leder till mer kriminalitet. 

Annons
Annons

Vilka andra effekter ser ni av att samhället blir alltmer digitaliserat?

– Digitaliseringen medför också fler nätbaserade sexuella övergrepp på barn. Om ett barn berättar något i dag, hittar vi kanske 100 till som är utsatta av samma person. De är så förslagna och skickliga på att skrämma barn. Vi brukar ju käckt säga att ”du ska ha koll på vilka kontakter dina barn träffar på nätet” men också ”skräm inte barnen med att vara sträng”, och det är svårt att göra rätt. Det här är dessutom ett område där straffen skulle vara mycket mer kännbara. Nu har vi fått se ett par fall där män har blivit dömda för på våldtäkt på barn, fastän de inte har varit i fysisk kontakt med dem, utan för att de har förmått barnen göra grova sexuella övergrepp på sig själva. Men vi ser också att dömda personer samma vecka kommer ut från fängelset, sätter sig och håller på vid datorn igen, och det är ibland personer som har egna barn.

– Den digitala världen är svårspanad. Radikaliseringen sker ju idag framför datorerna, inte genom att man smyger sig iväg till någon källarlokal eller moské. Där är Breivik ett exempel, som radikaliserade sig själv framför datorn. De öppna gränserna har också medfört mycket brottslighet, det är därifrån vapnen kommer in, och de är billiga – du kan få en Kalasjnikov billigt i dag, och vi har inbrottsligor från fattiga länder. Det finns massor med organiserad brottslighet som kan dirigeras av regionala kontaktpersoner som exempelvis är tongivande i ett bostadsområde men har kontakter i andra länder. Den som utför brotten behöver inte alltid vara särskilt smart.

Annons
Annons

Om vi säger att vi inte har något att lära ut och stå upp för, säger vi också att 100 års jämställdhetsarbete som kvinnor före oss har gjort, inte har haft någon mening. Men det är klart att det har.

Hanterar vi situationen rätt?

– Jag slås ofta av att vi inte som i Finland samordnar informationen mellan tull, polis, säkerhetstjänst och kustbevakning. De byter information och det betyder jättemycket för dem – det måste vi också få göra i högre utsträckning. Vi vet att den organiserade brottsligheten pumpar välfärdssystemen på pengar och skulle behöva samordna vår information med bland annat Försäkringskassan. Jag ser det också som en moralisk fråga, hur vi delar ut stöd och bidrag.

– En annan viktig fråga är att alla män och kvinnor, flickor och pojkar i Sverige ska ha samma grundläggande fri- och rättigheter. Det är grundläggande att alla är lika mycket värda. Men får man inte den träningen och informationen och är präglad i samhällen där det finns en helt annan uppfattning blir det svårt. Vi vet också att ju svagare ställning kvinnor och flickor har i ett samhälle, desto mer våld och övergrepp blir det. Det är därför integrationsfrågan är så viktig. Om vi säger att vi inte har något att lära ut och stå upp för, säger vi också att 100 års jämställdhetsarbete som kvinnor före oss har gjort, inte har haft någon mening. Men det är klart att det har. Vi har något att lära ut med våra jämställdhetsvärderingar. Jämställdheten påverkar brottslighet, som har direkt bäring på hur pojkarna uppfattar sin könsroll. I dag hamnar pojkarna efter, vilket vi måste tala mer om, och det är ingen slump att det är mycket machostrukturer i de områden där det finns mycket brottslighet.

Annons
Annons

Du är utbildad jurist. Var tycker du att de största glappen uppkommer mellan det juridiska och det polisiära?

– Det är en bra fråga, och inte helt enkel. Jag har gjort ett antal statliga utredningar för att titta på det. Hur kan vi få bättre verkstad och nå de mål vi vill. En sak som återkommer ständigt är att vi i Sverige, på goda grunder, har byggt upp starka sekretessbestämmelser mellan myndigheterna. Men de styr också, och gör att myndigheter är tvingade att arbeta i stuprör. Den utveckling som har skett i dagens samhälle, gör att vi har att välja mellan, i många fall, stark integritet eller att lösa eller förebygga brott.

Reglerna för husrannsakan är från 1942. Man får inte göra husrannsakan utan särskilda skäl mellan klockan 21 och 06

– När jag var nationell samordnare mot våld i nära relationer, såg jag till exempel hur det i många fall fanns andra instanser än polisen som visste att den här mannen var väldigt farlig. Jag tittade på morden på kvinnor, och i över 60 procent av fallen hade vi ingen anmälan. Jag menar att vi måste få lagar som rör sig lite snabbare. Rättssystemet är ju trögt och det finns fördelar med det, men i dag är utvecklingen så snabb att vi behöver kunna utbyta information för att förebygga allvarliga brott, och då tänker jag på psykiatri, socialtjänst och polis.

– Ett färskt exempel är att vi fram till förra året inte hade möjlighet att häkta en person som exempelvis hade en laddad Kalasjnikov i bilen – vi kunde bara förhöra och släppa ut för att straffsatserna var så låga att det kunde bli bötesbrott. Sedan ändrade regeringen det så i dag är det obligatoriskt att häkta.

Annons
Annons

– Reglerna för husrannsakan är från 1942. Man får inte göra husrannsakan utan särskilda skäl mellan klockan 21 och 06. Så som stora grupperingar lever i sin brottslighet i dag, finns det skäl att titta på en mängd lagar. Vi har också redovisat detta för regeringen och vi upplever en stark vilja från regeringen att titta på detta.

– Jag är också av den uppfattningen att vi måste ha tydligare och skarpare konsekvenser när det gäller vissa brott, exempelvis sexuella övergrepp via nätet på barn, där utvecklingen är lavinartad på nätet, förfärlig. Där är fortfarande det vanligaste straffet böter.

Hur ser du på den omtalade omorganisationen av polisen?

– Den har varit besvärlig. Jag tycker att det blir allt bättre och bättre. Som med alla omorganisationer är det både bak- och framsidor. Att tro att man kan göra en total omorganisation av en dygnet runt-verksamhet med 30 000 anställda, utan att det blir knorr och problem på vägen som måste lösas, det är klart att man inte tänker allt rätt från början. Jag brukar säga att om det är helt lugnt och inget missnöje, har det inte blivit någon förändring. Sedan är ju polispersonal självständiga, starka och lösningsfokuserade, det handlar om att ha tålamod.

– Jag tycker att vi i dag löser upp ett antal saker så att det blir bättre. Och jag kan se, som i Uppsalas situation, att vi lätt och enkelt kan få stöd från nationellt håll, och det betyder jättemycket.

Ni möter allt oftare barn som växer upp i kriminella familjer, beskrev du i fjol. Vad innebär det och hur möter ni det?

– För mig är det en jätteoroande fråga. Vi kan se genom forskning, bland annat den som Per-Olof Wikström har gjort, att det allra viktigaste för om en ung människa blir kriminell eller inte, är föräldrarnas attityd och värderingar. Jag blir väldigt oroad när jag ser att det inte längre är enstaka barn som växer upp i familjer där inte en enda vuxen har ett arbete, eller där nästan eller alla män är kriminella. Så har ganska många barn det i dag.

Annons
Annons

– I Region Mitt gör vi så att när vi planerar insatser mot farliga personer som har vapen och narkotika hemma, och det kanske handlar om stora konflikter i gäng så tittar vi på om det bor barn i den här familjen, och det gör det ganska ofta. Då tar vi med det i planeringen och har en särskild polis som är utpekad och ska bara ha fokus på barnen. När vi gör en inbrytning till exempel, som självklart är väldigt traumatiserande för barn, så har vi en polis som direkt har fokus på att titta och hitta barnen och omhänderta dem i samråd med socialtjänst. Vi försöker göra den uppgiften så minst dåligt det går.

Vi hittar barn, det är inte sällan i dag, som lever med psykiskt sjuka, missbrukande föräldrar i en förfärlig misär. Det är fruktansvärt att se det.

– Men jag är oroad för det här. Jag kan se att vi har familjer där man är inne på tredje generationen kriminella. Det här måste vi prata mycket mer om. Här finns det också mycket våld inom familjerna. Sparkar man ner folk på gatan och skjuter dem så slår man också sina anhöriga, kan jag upplysa om.

– När jag var nationell samordnare lade jag flera förslag. Ett var att ha mobila team på dagis, som direkt jobbar och tar kontakt med riskfamiljer i deras naturliga miljö. In med det tidigt, ge föräldrarna en chans, och i vissa fall blir det under galgen. De allra flesta föräldrar försöker och nappar på det, men där det absolut inte går får vi i vissa fall omhänderta barn. Vi hittar barn, det är inte sällan i dag, som lever med psykiskt sjuka, missbrukande föräldrar i en förfärlig misär. Det är fruktansvärt att se det, och det är samma sak där, det är inte en handfull.

Vad gör du för att koppla av från jobbet?

– Det är inte min bästa gren. Sluta smygtänk, säger min man, när han ser att jag går och tänker på något som har med jobbet att göra. Jag brukar försöka göra något som innebär att jag är fokuserad. Jag rider mycket, och jag blir retad för mina två gamla marsvin. Och vinterbadar, då har man fokus på att det är iskallt. Jag tror att om man jobbar mycket med elände, måste man ha snälla saker i sin tillvaro också, för annars blir man cynisk, så jag är mycket med barn och djur. Min man sa att ”vi måste tänka på det Carin, förändringen när vi blir gamla är att vi måste bli snällare”. Man vill ju inte bli en grinig kärring.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons