X
Annons
X

Så gick khazarernas imperium under

”Under medeltiden fanns det ett stort judiskt imperium i Östeuropa, det khazariska riket. Vad var det för rike? När uppstod det och när gick det under?”

Läs mer om Harrisons historia
Gränsfästningen Sarkel vid floden Don.
Gränsfästningen Sarkel vid floden Don. Foto: IBL

Först några ord om religionen: det är långt ifrån säkert att samtliga khazarer var judar. Vad vi numera vet med säkerhet är att det översta skiktet inom riket bekände sig till judendomen – i Spillingsskatten från Gotland återfanns rentav ett khazariskt mynt med påskriften ”Mose är Guds profet” – men inget tyder på att hela det vidsträckta rikets befolkning delade denna tro. Det mest sannolika är att invånarna bekände sig till en mängd olika religioner, men att judendomen var en expansiv kraft till följd av anhängarnas politiska ledarställning.

Det khazariska riket var en av många medeltida stamkonfederationer på den vidsträckta eurasiatiska stäppen, i vilka turkiskt språk blev dominerande. Riket uppstod i mitten av 600-talet i nuvarande Dagestan och utbredde sig på slätterna norr om Kaukasus. Efter att khazarerna besegrat en annan stamkonfederation, i litteraturen hänvisad till som Storbulgarien, var de härskare över ett väldigt imperium mellan Svarta och Kaspiska haven, Don och Volga.

Folken i khazarernas rike var både turkisk- och iranskspråkiga, men även de finsk-ugriska magyarerna (det vill säga ungrare, innan de vandrade västerut) var en tid knutna till riket. Härskarskiktet bestod dels av krigare, dels av storköpmän. Fram till 730-talet inriktade sig khazarerna främst på expansion mot muslimerna söder om Kaukasus, men därefter förlades den khazariska huvudstaden till orten Atil (även stavad Itil) vid Volgas mynning, och khazarriket blev ett välmående handelsland mellan öst och väst. 800-talshandeln lockade även till sig nordbor. Folk från nuvarande Sverige sålde slavar och pälsverk i marknadsstäderna vid Volga, vilket förklarar varför det ovannämnda khazariska Mosemyntet har hamnat på Gotland.

Annons
X

Under 700- och 800-talen var khazarerna allierade med Bysantinska riket, som uppfattade deras imperium som en buffert mot gemensamma fiender. Bysantinarna bistod därför på 830-talet khazarerna med aktiv hjälp att bygga den starka gränsfästningen Sarkel vid floden Don. Den utgrävdes på 1930-talet men är i dag oåtkomlig för forskningen eftersom ruinerna har dränkts av en damm.

Slutet för khazarernas rike kom under andra hälften av 960-talet, då storfurst Svjatoslav av Kiev besegrade dem i grunden. Imperiet gick under och fick lämna plats för andra stamkonfederationer. Vissa har dock menat att den khazariska judendomen levde vidare i regionen, och att många av de östeuropeiska judar som vi känner från senare epoker stammade från khazarerna. Den kändaste exponenten för denna uppfattning är boken The Thirteenth Tribe (1976) av Arthur Koestler. Majoriteten av forskarna, även genetikerna, har dock menat att den östeuropeiska judendomen endast i liten utsträckning varit påverkad av khazarerna.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Gränsfästningen Sarkel vid floden Don.

Foto: IBL Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X