De många tomma lastvagnarna vittnar om nödläget i svensk sjukvård.
De många tomma lastvagnarna vittnar om nödläget i svensk sjukvård. Foto: Tomas Oneborg

Expert såg sjukhuskaoset komma i juni: ”Åt helvete”

Alla skyller på Apotekstjänst. Men hur kunde brist på plasthandskar skapa ett sällan skådat vårdkaos i ett av världens rikaste länder?

Publicerad

Ödslighet präglar delar av godsmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. De många tomma lastvagnarna under takets lysrör vittnar om nödläget i svensk sjukvård med inställda operationer. Allt orsakat av brist på plasthandskar, kanyler, slangar, tvättlappar, skyddsförkläden, sterila handdukar.

I princip alla pekar nu finger mot Apotekstjänst.

Men vad var det egentligen som hände?

Foto: Tomas Oneborg

Onsdagen den 2 maj 2018 slog sig två tjänstemän ned i ett rum på Varuförsörjningens moderna kontor i Boländerna i Uppsala, nära köpladorna Ikea och Stadium. Samordningsenheten ser till att det finns förbrukningsartiklar i vården och tandvården i regionerna Dalarna, Västmanland, Sörmland, Uppsala och Örebro.

Annons

Två år tidigare hade Varuförsörjningen gjort en utredning om hur logistiken skulle skötas, internt eller externt. Politikerna i Varuförsörjningens styrelse – Varuförsörjningsnämnden – enades om att fortsätta låta ett externt bolag, en så kallad tredje part, sköta ruljangsen. Ända sedan 2001 hade företaget Mediq haft uppdraget.

Men då tjänstemännen öppnade anbuden den här majdagen 2018 konstaterade de att Mediq var 14 miljoner dyrare per år än det lägsta budet, från konkurrenten Apotekstjänst. Runt fyra miljoner över Apotekstjänst låg bolaget Onemed.

Eftersom Varuförsörjningsnämnden ansåg att alla de tre bolagen uppfyllde alla krav gick ledamöterna på pris. Från och med den 1 oktober 2019 skulle Apotekstjänst ta över logistiken.

Onemed begärde överprövning, men Förvaltningsrätten slog fast att det rörde sig om en logistiktjänst och att Apotekstjänst hade erfarenhet av det. Och det hade onekligen Apotekstjänst.

Foto: Tomas Oneborg
Annons

”Cecilia (Cian) och Gerard (Gerre) Versteegh träffades 1977 när Gerre drev bensinstationen i Sandhamn. 1978 tog Gerre över Shellmacken på Strandvägen i Stockholm. Cian gick på Handelshögskolan och kom ner på kvällarna för att göra bokföringen”, skrev nyhetssajten Lidingösidan hösten 2018 om Apotekstjänsts grundare.

Då hyrvideon gjorde entré 1979 gjorde bensinmacken succé som uthyrare. Paret behövde snart ett datasystem och samarbetade med Bonnierdata i det nya bolaget Bonver, men köpte ut familjen Bonnier år 1989. Filmbolagen bad Bonver sköta den nordiska logistiken och Bonver Logistics föddes.

”Den största hyrfilmen på den tiden var ’Dirty dancing’ med 4 500 distribuerade kassetter”, skrev Lidingösidan.

På 1990-talet kom köpvideon och företaget expanderade. Till slut skötte företaget logistiken åt alla amerikanska filmbolags videofilmer, men även SF och Sandrews. Som mest distribuerades över 60 miljoner videofilmer per år.

Men med nedladdningen av film från internet kom krisen. Sonen Jacob, som just gått ut Handelshögskolan, klev in i bolaget för att hjälpa till.

Samtidigt bröt staten upp monopolet på att dosförpacka läkemedel, främst åt äldre patienter. Familjen grundade bolaget Apotekstjänst.

Annons

– Ingen trodde att vi skulle klara kvalitetskraven då vi arbetat med videofilmer. Det visade sig att kvalitetskraven från filmbolagen, som låg på 99,8 procent leveransprecision, var högre än landstingens krav som var 98,0, berättade Jacob Versteegh för Lidingösidan.

Västra Götalandsregionen sparade 60 miljoner kronor per år på att låta Apotekstjänst ta över efter statliga Apoteket våren 2013.

Apotekstjänst köpte bland annat en medicindoseringsmaskin med plats för 400 mediciner i olika behållare, enligt Hallandsposten. Mediciner som bolaget hanterade var till exempel morfin, Alvedon, amfetamin och melatonin.

Ändå blev det en hel del misstag med för få mediciner i påsarna eller inga leveranser alls. Det var it-problem och fel i adressregistret, som bolaget fått ta över.

Efter några månader varnade företaget för likviditetsproblem och konkurs. Bolaget hade nämligen endast fått 55 procent av det förväntade antalet beställningar. Då betalade Regionstyrelsens ordförande ut 21,5 miljoner i förskott medan Region Halland lade till 3,5 miljoner, enligt Bohusläningen.

Annons

Det hela löste sig, Apotekstjänst tog över dosmediciner i fler regioner och fick ansvar för att totalt 80 000 patienter fick sin medicin i tid.

Versteeghs startade även bolag för glass, frusen yoghurt, kaffe (inklusive eget rosteri), upplevelser samt för film och tv-serier.

Men 2016 upptäckte Läkemedelsverket att det försvann narkotikaklassade tabletter hos Apotekstjänst. Våren 2019 hotade Läkemedelsverket med att dra in företagets tillstånd att hantera narkotiska preparat. Men det här blev inte allmänt känt förrän i slutet av oktober 2019 då Ekot avslöjade det hela.

Annons
Foto: Tomas Oneborg

Socialdemokraten Tommy Levinsson är luttrad. Västeråsbon har varit med i Varuförsörjningsnämnden sedan 2010. På ett styrelsemöte på hotellet Park Inn i Uppsala måndagen den 3 juni i år sa han om bytet till Apotekstjänst:

– Det kommer att gå åt helvete.

Tommy Levinsson är vice ordförande och reagerade på att tjänstemännen rapporterade att bytet skulle gå smidigt – det visade nämligen riskanalysen.

Men Tommy Levinsson kom ihåg att det skakade rätt rejält när Mediq flyttade lagret från Borlänge till Kungsbacka några år tidigare. Systemet var känsligt eftersom det byggde på ett konstant flöde av leveranser, enligt vad som kallas ”just in time”. Det fanns inga krav på regionerna att ha beredskapslager.

Annons

Apotekstjänst tog över en lokal i Boländerna i Uppsala, nära Varuförsörjningens kontor och endast några kilometer från Akademiska sjukhuset. Företaget byggde om stället till ett lager, med nytt sprinklersystem, sterilavdelning och kylrum.

Den 18 september åkte Tommy Levinsson, Varuförsörjningsnämndens ordförande Behcet Barsom (KD), enhetschef Petter Karlsson och ekonomichef Berth Axelsson för att titta på det hela. Det såg fräscht ut, med ljusinsläpp, högt i tak, nya hyllor.

Apotekstjänsts vd Tomas Hilmo sa att personalen skulle komma veckan därpå, att bolaget rekryterat många erfarna och att lagerchefen hade gjort sådant här förut. Besökarna tyckte att allt såg bra ut.

Foto: Tomas Oneborg
Annons

Medan den kalla vinden blåste runt höstlöven i den strålande Uppsalasolen tisdagen den 1 oktober plockade Apotekstjänsts personal sin första order åt Varuförsörjningen. Klockan hade precis passerat 11.

Akademiska sjukhuset ringde in en akutorder, fast den första leveransen från Apotekstjänst inte var planerad förrän till torsdag morgon den 3 oktober.

På Apotekstjänst stod det snabbt klart att det fanns ett stort problem: bolaget hade fått många varor till lagret på kort tid och därmed inte hunnit registrera alla i systemet. Därför visade lagersaldot ibland noll, trots att varorna fanns.

Dessutom spärrade it-systemet hela ordern om den innehöll varor som inte var insorterade. Bolaget löste it-problemet men fick snart andra it-problem.

Annons

Den här tisdagen fick Apotekstjänst även veta att lagret måste ha ännu flera varor, men var inte förberedd på den stora volymen. Totalt skulle bolaget hantera 5 000–6 000 artiklar, men vissa var i fem-pack, andra i 25-pack, så egentligen handlade det om betydligt fler.

Nu ville Varuförsörjningen veta vilka varor som inte skulle kunna levereras på torsdagen. Men Apotekstjänsts personal var fullt upptagen med att plocka in varor i systemet, packa kartonger och lasta dem på pallar. Lagersaldot stämde inte och det gick inte att svara på frågan.

Apotekstjänst ökade bemanningen och förlängde personalens arbetstider. Redan dag två, onsdagen den 2 oktober, plockade personalen varor fram till midnatt.

Men problemen ledde till att Apotekstjänst inte skickade några varor alls till Västmanland och Örebro och endast ofullständiga beställningar till Uppsala, Dalarna och Sörmland torsdagsmorgonen den 3 oktober.

Det betydde att Akademiska sjukhuset i Uppsala inte fick allt materiel som sjukhuset beställt. På torsdagseftermiddagen skickade sjukhuset en lista till Apotekstjänst med det som var mest akut.

Annons

Dessutom gick sjukhuset upp i stabsläge, det vill säga att en särskild ledning skötte situationen, eftersom materiel som skulle användas till operationer höll på att ta slut. Bland annat fattades slangar till de respiratorer som användes för att söva patienter.

Akademiska sjukhuset hade inga lager alls, endast förråd ute på avdelningarna som var tänkta att räcka i ungefär tre dygn, men kunde vara mindre på vissa ställen.

Redan då låg Apotekstjänst 24 timmar efter, men räknade med att vara ikapp efter helgen. Det lugnande beskedet fick Akademiska sjukhuset att häva stabsläget på fredagen.

Men trycket på Apotekstjänst var hårt. Vårdinrättningar påstod att de inte fått leveranser på hela veckan. Men Apotekstjänst skulle inte börja leverera förrän på torsdagen, ”vilket måste peka på att det även varit problem med de avslutande leveranserna från Mediq”, mejlade Apotekstjänst till Varuförsörjningens enhetschef Petter Karlsson. Men Mediq säger till SvD att regionerna beställde mer, och fick mer, från Mediq i september än normalt.

Söndagen den 6 oktober mejlade Region Uppsala, där Akademiska sjukhuset finns: ”...det är totalt kaos!” Dagen därpå mejlade Region Sörmland: ”Vi går in i stabsläge nu!!!”

Annons

Det handlade om saknade följesedlar, följesedlar som inte stämde med innehållet i kartongerna, pallar som inte var fullpackade, akutbeställt sterilt gods som skickats på öppen pall så att sjukhuset fick kassera leveransen, etiketter som inte gick att läsa vilket gjorde att det inte gick att ta emot och kontrollera godset, etiketter som saknades.

Ett stort problem var handskar. Akademiska sjukhuset hade haft brist på dem ända sedan Mediqs tid. Mediq hade hänvisat till att Apotekstjänst köpt upp hela lagret.

I vanliga fall ska regionerna beställa elektroniskt via systemet Tendsign, men lägga akutordrar via telefon eller mejl. När nu flaskhalsar började uppstå gjorde många vårdinrättningar allt fler akutbeställningar vid sidan av it-systemet.

Den 8 oktober blev akutflödet så stort att Apotekstjänst inte hann få med alla akuta beställningar innan bilarna gick iväg under kvällen. Den 9 oktober gick Akademiska sjukhuset upp i stabsläge. Den 11 oktober började sjukhuset att ställa in operationer. Samma dag gick Socialstyrelsen upp i stabsläge.

Desperata sjukhus lade akuta ordrar hos Apotekstjänst.

Annons

”Vårt största problem är att ni åter igen håller på att knäcka oss med akutleveranser”, mejlade vd Tomas Hilmo till Varuförsörjningen den 14 oktober.

Cecilia Versteegh, styrelseledamot i Apotekstjänst, i bakgrunden Tomas Hilmo, som i veckan avgick som vd för Apotekstjänst.
Cecilia Versteegh, styrelseledamot i Apotekstjänst, i bakgrunden Tomas Hilmo, som i veckan avgick som vd för Apotekstjänst. Foto: Karin Wesslén/TT

Civilekonomen Tomas Hilmo blev ekonomichef för familjen Versteeghs företag 1985, två år efter sin examen från Stockholms universitetet. Efter sex år gjorde han en utflykt till Telia, men kom tillbaka år 2000.

Den 21 oktober 2019 klev denne trotjänare in på ett hotell i Uppsala för ett krismöte med Varuförsörjningen. Resultatet blev att Varuförsörjningen skulle ta in andra leverantörer för att hjälpa till och att Tomas Hilmo lämnade vd-posten och endast blev ansvarig för Apotekstjänsts dosmedicindel.

Annons

Vid det laget gick Apotekstjänsts personal i treskift och bolaget hade trefaldigat personalstyrkan.

Sammantaget ledde kaoset till att fyra av Varuförsörjningens fem regioner gick upp i stabsläge och flera sjukhus tvingades ställa in alla planerade operationer.

Medierna fylldes av berättelser från drabbade patienter, den ena mer hjärtskärande än andra. Som föräldrarna till treåriga Evelina som i SvD berättade om familjens väntan på operation för hennes akuta andningsbesvär.

– Det är förödande för alla de individer som väntar, och en allvarlig situation att det här kan inträffa, sa socialminister Lena Hallengren (S) den 21 oktober.

Annons

Den 23 oktober hävdes stabsläget på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Totalt hade 244 operationer ställts in där 11 till 21 oktober.

Några dagar senare tog den tidigare Enirochefen Örjan Frid över som vd för Apotekstjänst.

Nu väntas regionerna hålla inne med delar av betalningen till Apotekstjänst. Juridiska strider kan följa. Och Apotekstjänsts leveransproblem håller fortfarande i sig. Bolaget ger ingen prognos för när problemen ska vara lösta.

Behcet Barsom (KD), ordförande i Varuförsörjningsnämnden, efter ett möte med Apotekstjänst.
Behcet Barsom (KD), ordförande i Varuförsörjningsnämnden, efter ett möte med Apotekstjänst. Foto: Karin Wesslén/TT

I medierna har familjen Versteeghs företag Apotekstjänst fått löpa gatlopp.

– I en upphandling krävs att man kontrollerar och verifierar att leverantören har förmågan att leverera, säger Jan-Olof Olsson, handläggare för försörjningsberedskap på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Varuförsörjningsnämndens ordförande Behcet Barsom (KD) anser att Varuförsörjningen gjorde en tillräckligt god kontroll av Apotekstjänst.

– Ja, utifrån det jag vet och hört och sett har man skött det här professionellt. Men med facit i hand har Apotekstjänst inte klarat det. Situationen är allvarlig och det har visat hur sköra vi är på ett viktigt område, säger han.

Men en annan orsak till röran är att sjukhusen inte har några lager. Jan-Olof Olsson ser allvarligt på det.

– I stället för leveranser ”just-in-time” tycker vi att man ska ha ”just-in-case”. När det är en samhällsviktig verksamhet kan man inte vara beroende av att ha lastbilen precis vid kajen en viss tid. Bilen kan köra i diket eller väglaget kan ställa till problem. Det gäller att ha ett så pass stort lager nära verksamheten att man inte är beroende av täta leveranser, säger han till SvD.

Behcet Barsom anser inte heller att ”just in time” är optimalt.

– Det är klart att det inte är bra med dag-till-dag-leveranser. Det skapar osäkerhet och otrygghet. Men regionerna måste ta ställning till det här själva, säger han.

Regionerna måste enligt lag se till att sjukhusen har förbrukningsartiklar. Region Uppsala har redan fattat beslut om att bygga upp ett eget beredskapslager, i praktiken på Akademiska sjukhuset.

Fotnot: Artikeln bygger på hundratals mejl mellan Apotekstjänst och Varuförsörjningen, intervjuer med ett antal nyckelpersoner samt medierapportering.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 6
Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 6
Foto: Tomas Oneborg Bild 3 av 6
Foto: Tomas Oneborg Bild 4 av 6

Cecilia Versteegh, styrelseledamot i Apotekstjänst, i bakgrunden Tomas Hilmo, som i veckan avgick som vd för Apotekstjänst.

Foto: Karin Wesslén/TT Bild 5 av 6

Behcet Barsom (KD), ordförande i Varuförsörjningsnämnden, efter ett möte med Apotekstjänst.

Foto: Karin Wesslén/TT Bild 6 av 6