Fyra amerikanska presidenter med en sak gemensamt. Illustration: Henrik Malmsten
Fyra amerikanska presidenter med en sak gemensamt. Illustration: Henrik Malmsten

Experter om systemet med riksrätt: Gått i baklås

Inte bara Republikanerna har satt hela systemet med riksrätt ur spel när de på förhand friat Trump. Även Demokraterna sätter en farligt låg standard för åtal, enligt juridiska experter.

Publicerad

President Trump satt i sitt flygande kontor ombord på Air Force One på väg åter från schweiziska Davos i onsdags och twittrade, samtidigt som Demokraterna började lägga fram sina argument i senaten i Washington för att avsätta honom.

Trump satte nytt rekord i antal tweets och retweets under en enda dag: 142. Flödet från @realDonaldTrump sammanfattade huvuddragen i det försvar som hans advokater kommer att presentera under riksrätten i nästa vecka. Att presidenten inte begått något fel, oavsett vilka bevis och vittnesmål som motståndarpartiet kastar mot honom.

Efter reklamen visas:
Riksrätten mot Trump är igång – men vad händer nu?

Vad världen nu får bevittna är ett politiskt drama som bara inträffat två gånger tidigare i USA:s historia. Bara två presidenter har någonsin ställts inför riksrätt före Trump, och ingen har blivit fälld och avsatt.

Ändå anar experter på USA:s grundlag att någonting är annorlunda den här gången. Inte för att Trump ser ut att fällas och avsättas, utan motsatsen. Kommer det någonsin att gå att avsätta en amerikansk president genom en grundlagstadgad riksrätt?

Drygt 20 år tidigare satt Bill Clinton i ovala rummet i ett julpyntat Vita huset och sökte stöd hos sin andliga och religiösa rådgivare, baptistpastorn och sociologiprofessorn Tony Campolo. Presidenten befann sig i sin värsta privata och politiska kris under de dittills sex åren vid makten. På tv inleddes ett drama som nationen inte skådat på 130 år.

Fem dagar före jul 1998 röstade representanthuset igenom den första av två åtalspunkter mot USA:s 42:a president William Jefferson Clinton, efter år av utredning av åklagaren Kenneth Starr.

Annons
Tv-skärm på en bar i USA 1998: CNN visar en bild på Bill Clinton och Vita huset-praktikanten Monica Lewinsky.
Tv-skärm på en bar i USA 1998: CNN visar en bild på Bill Clinton och Vita huset-praktikanten Monica Lewinsky. Foto: Dan Loh/AP

Den första åtalspunkten lydde ”mened” och det rådde knappast något tvivel hos vare sig Clintons stab eller allmänheten om att presidenten var skyldig.

I ett framträdande som etsat sig in i USA:s politiska historia sedan dess, hade Clinton flera månader tidigare bedyrat under ed att han aldrig haft någon sexuell relation ”med den där kvinnan”, Vita huset-praktikanten Monica Lewinsky.

Alla visste att presidenten ljög trots att han svurit att tala sanning.

Men när riksrätten inleddes i senaten efter jul- och nyårshelgen i januari 1999 stod det klart att fallet tydligen inte var så svartvitt som det kunde verka.

Å ena sidan var det ställt bortom allt rimligt tvivel att presidenten begått ett brott. Å den andra var det svårt att se Clintons kriminalitet som ett hot mot nationen. Och opinionen verkade backa upp Clinton, som redan vunnit sitt omval och i vilket fall skulle avgå om två år.

Annons

Det gick inte att få ihop de 67 av 100 röster som krävdes för fällning. Presidenten friades.

Demokraten och talmannen i representanthuset, Nancy Pelosi.
Demokraten och talmannen i representanthuset, Nancy Pelosi. Foto: J Scott Applewhite/AP

Nu delar riksrätten mot Trump återigen nationen i två läger. Men trots att bevisen mot presidenten den här gången handlar om försöket att få en utländsk makt att sänka en politisk motståndare, enligt de demokrater som utrett Ukrainahärvan, så verkar det klart på förhand att presidenten kommer att frias av de 100 senatorerna.

Vissa juridikprofessorer och experter på konstitutionell rätt i USA har börjat fråga sig om systemet gått i baklås, som en effekt av politisk polarisering där faktiska bevis löses upp som en Alvedon i vatten.

Eller är det felkonstruerat i grunden? Republikens grundare förutsåg möjligen inte att senatorer i USA:s kongress skulle komma att förklara sig partiska och döma ut en riksrätt som ett politiskt jippo redan innan den ens hunnit börja.

Annons
Demokraten Adam Schiff leder åtalet mot president Trump.
Demokraten Adam Schiff leder åtalet mot president Trump. Foto: Jose Luis Magana/AP

Förra fredagen när riksrätten mot Trump inleddes symboliskt svor de 100 senatorerna en ed om att agera som opartiska jurymedlemmar. Ändå hade en av dem, Republikanernas majoritetsledare Mitch McConnell, bara ett par veckor tidigare i december deklarerat tydligt att han underkände det juridiska fundamentet för evenemanget:

– Jag är ingen opartisk jurymedlem. Ett riksrättsåtal är ett politiskt beslut. Representanthuset tog ett politiskt beslut att väcka riksrättsåtal mot Trump, sa McConnell och berättade också att han koordinerar allt han gör med Vita huset.

Juridikprofessorn och riksrättsexperten Richard Briffault vid Columbiauniversitetet i New York tycker visserligen att McConnells allians med Trump är tveksam. Men han konstaterar också att en riksrätt är en politisk process, snarare än en strikt juridisk prövning som vid ett brottmål i domstol, sa professorn till SvD tidigare i veckan.

Annons

McConnell och Republikanerna får visst stöd även från annat håll. Bland andra Wall Street Journals konservativa ledarsida menar att en riksrätt på alltför lösa boliner, med tunn teknisk bevisning och frånvaro av ett konkret brott, riskerar att sänka ribban för kongressen att väcka åtal mot kommande presidenter, långt efter att Trump är försvunnen.

Och riksrättsprocesserna mot de tre tidigare presidenterna byggde alla på åtalspunkter som innehöll konkreta brott. Trump åtalas i stället för de mindre konkreta ”maktmissbruk” och ”kongresstrots”.

Donald Trumps agerande må ha varit moraliskt förkastligt, argumenterar juridikprofessorn Samuel Estreicher och hans kollega Christopher S Owens i National Law Journal. Och Vita husets beslut att frysa militärt stöd till Ukraina var ett brott mot USA:s budgetlagar, slog en utredning fast i förra veckan.

Men, skriver juristerna, ”för första gången i vår historia har en president ställts inför riksrätt av representanthuset för ett beteende som inte påstås utgöra ett brott”.

Annons

Så huruvida Trumps gärningar håller för grundlagens vaga formulering ”förräderi, mutbrott, eller andra grova brott och förseelser” är en tolkningsfråga.

Men att frånvaron av ett konkret brott i juridisk mening skulle försvaga riksrättsåtalet mot Trump stämmer inte, menar andra grundlagsexperter. En förseelse som kan leda till riksrätt behöver inte vara ett konkret brott i lagens mening.

Gerald Ford, som blev Nixons vicepresident och sedan president efter Nixons avgång 1974, kommenterade redan 1970 att ”en överträdelse som ger riksrätt är vad som helst som en majoritet av representanthuset anser att det är vid vilket givet tillfälle som helst”.

– USA:s grundare pratade om saker som att benåda dina vänner för att dölja din egen kriminalitet, säger den tidigare åklagaren Paul Rosenzweig till nyhetsbyrån Reuters.

Donald Trump är det tredje amerikanske presidenten som ställs inför riksrätt.
Donald Trump är det tredje amerikanske presidenten som ställs inför riksrätt. Foto: Yuri Gripas/TT
Annons

Kan ändå riksrätten mot Trump sätta en ny standard? Sänka ribban för kommande presidenter, eller rent av urholka kongressens grundlagsstadgade möjlighet att avsätta en president och överbefälhavare?

Ingen vet förstås. Men det är lätt att tänka sig vilka potentiella konsekvenser som oroar juridikprofessorerna:

• Om ribban för att dra igång riksrätter sänks så riskerar USA att hamna i dessa polariserande trauman allt oftare.

• Och om allt bara handlar om politik, i stället för att handla om fakta och vad som kan bevisas, så kan riksrättsverktyget ha tappat sin skärpa i ett framtida krisläge.

• Eller antag att en demokratisk president agerar på ett sätt som verkar bryta mot plikten att försvara grundlagen. De republikanska politiker som driver ett sådant åtal löper i så fall risken inte tas på allvar eftersom de avskrev åtalet mot Trump som enbart en politisk komplott av oppositionen.

En riksrätt genomförs i senaten med dess 100 senatorer, som agerar jury. Det krävs två tredjedels majoritet, 67 röster, för fällning.

Annons

Det betyder i sin tur att om riksrätt i ökande grad handlar om partipolitik – trots senatorernas edsvurna plikt att agera som opartisk jury – så kan ingen president någonsin avsättas såvida inte motståndarpartiet kontrollerar minst 67 procent, eller 67 säten, av senaten.

En så stor majoritet har inte skådats sedan 1967, då Demokraterna kontrollerade 68 säten under Johnson-administrationen.

Ingen av de två tidigare riksrättsprocesserna som skett i modern tid har avgjorts helt enligt partilinjerna. Vissa republikanska politiker röstade exempelvis emot de fyra föreslagna åtalspunkterna mot Bill Clinton. I riksrätten i senaten senare röstade en handfull republikaner för att fria den demokratiska presidenten.

Drygt två decennier tidigare, Watergate-sommaren 1974, rämnade Nixons stöd även inom det egna partiet samtidigt som åtalspunkter debatterades i representanthuset.

1/3

9 augusti 1974. President Richard Nixon ska just avgå och tar farväl vid Vita huset innan han flyger till sin hemdelstat Kalifornien. Nixon stod inför ett sannolikt riksrättsåtal när han valde att avgå.

Foto: Chick Harrity/AP
2/3

Hillary och Bill Clinton 1998, när presidenten var på väg att ställas inför riksrätt.

Foto: Susan Walsh/AP
3/3

Kan riksrätten mot Trump sätta en ny standard?

Foto: Alex Brandon/AP

Men Trumps republikaner har effektivt slutit upp bakom presidentens försvarsstrategi, åtminstone utåt. Hans advokater förde i helgen fram idén att riksrättsåtalet i själva verket är konstitutionsvidrigt och att presidenten inte kan fällas i en riksrätt, oavsett vad han gjort i Ukraina.

Det argumentet underkänns av juridiska experter.

– Konstitutionellt nonsens, säger juridikprofessorn Frank O Bowman III vid University of Missouri. Han och andra hänvisar bland annat till Alexander Hamilton, en av USA:s grundare, som 1788 skrev att en förseelse som ”skadar allmänhetens förtroende” och ”samhället” är nog för riksrätt.

Konservativa magasinet National Reviews ledarredaktion stämmer in i den kritiken. Tidningen skriver: ”Republikaner från presidenten och nedåt för fram argument som sträcker sig från orimliga till pinsamma.”

President Nixons meddelade sin avgång under ett tv-sänt tal den 8 augusti 1974.
President Nixons meddelade sin avgång under ett tv-sänt tal den 8 augusti 1974. Foto: TT

Tv-skärm på en bar i USA 1998: CNN visar en bild på Bill Clinton och Vita huset-praktikanten Monica Lewinsky.

Foto: Dan Loh/AP

Demokraten och talmannen i representanthuset, Nancy Pelosi.

Foto: J Scott Applewhite/AP

Demokraten Adam Schiff leder åtalet mot president Trump.

Foto: Jose Luis Magana/AP

Donald Trump är det tredje amerikanske presidenten som ställs inför riksrätt.

Foto: Yuri Gripas/TT

9 augusti 1974. President Richard Nixon ska just avgå och tar farväl vid Vita huset innan han flyger till sin hemdelstat Kalifornien. Nixon stod inför ett sannolikt riksrättsåtal när han valde att avgå.

Foto: Chick Harrity/AP

Hillary och Bill Clinton 1998, när presidenten var på väg att ställas inför riksrätt.

Foto: Susan Walsh/AP

Kan riksrätten mot Trump sätta en ny standard?

Foto: Alex Brandon/AP

President Nixons meddelade sin avgång under ett tv-sänt tal den 8 augusti 1974.

Foto: TT