Annons

Ingves: ”Noll procent är ingen hög ränta direkt”

Riksbankschef Stefan Ingves.
Riksbankschef Stefan Ingves. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Riksbanken höjer reporäntan till noll procent. Men direktionen var oenig, de vice riksbankscheferna Anna Breman och Per Jansson reserverade sig.

Följ Riksbankens pressträff i spelaren nedan.

Under strecket
Publicerad

I ett pressmeddelande skriver Riksbanken att inflationen har varit nära Riksbankens inflationsmål på 2 procent sedan början av 2017 och Riksbanken bedömer att det finns goda förutsättningar för att inflationen ska vara nära målet även framöver.

– Minusräntan kan upplevas som lite underligt, men vi har fått tillbaka inflationen till målet, sade Stefan Ingves på den efterföljande presskonferensen.

Riksbanken håller också fast vid beskedet från i oktober att räntan väntas ligga kvar på noll procent under de närmaste åren.

– Sedan vi stod här i oktober har den ekonomiska utvecklingen blivit i stort sett som vi har förväntat oss, förklarar riksbankschefen Stefan Ingves beslutet att nu höja räntan och tillägger:
– Noll procent är ingen hög ränta direkt. Det är fortsättningsvis en låg ränta.

Stefan Ingves är nöjd med minusräntans effekter.

– Efter en femårstid lämnar vi minusräntan bakom oss. Det är alldeles för tidigt för att göra något bokslut för den här perioden men i det stora hela har det fungerat väl. Arbetslösheten har sjunkit och vi har fått upp inflationen till vårt mål på 2,0 procent, säger riksbankschefen.

Annons
Annons

Torsdagens besked innehåller dock en tydlig brasklapp. I pressmeddelandet står att: ”Om konjunktur- och inflationsutsikterna skulle förändras kan penningpolitiken behöva anpassas. Förbättrade utsikter skulle motivera en högre ränta. Men om ekonomin istället skulle utvecklas sämre än väntat kan direktionen komma att såväl sänka reporäntan som vidta andra åtgärder för att göra penningpolitiken mer expansiv.”

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken och med ett förflutet på Riksbanken, anser att det var väntat att Riksbanken skulle höja. Men enligt henne var det fel beslut.

– Jag tycker att argumentationen är ganska tveksam. Inflationsutsikterna är inte starka nog för en räntehöjning. Höjningen skapar osäkerhet om vad som ligger till grund till beslutet, om nollränta har ett egenvärde.

Efter reklamen visas:
Vad gör egentligen Riksbanken med räntan?

Varför tror du att de höjer?

– Jag tror att de vill komma ifrån negativ ränta eftersom de tror på låga räntor under en lång tid framöver. Det bekräftas också av ränteprognosen som visar på nollränta under de närmaste åren.

Hur tolkar du oenigheten?

– Det finns två personer som är osäkra på om inflationstrycket är tillräckligt för att höja räntan. Jag delar deras osäkerhet, säger Christina Nyman.

Andreas Wallström, tf chefsekonom på Swedbank, menar att den stora överraskningen var att nya ledamoten Anna Breman reserverade sig. Breman var fram till nyligen Wallströms chef.

– Jag borde ha haft en bättre prognos på hennes agerande men jag blev förvånad att hon reserverar sig. Jag hade trott att hon skulle rösta med majoriteten.

Hur kan oenigheten påverka framtida beslut?

Annons
Annons

– Det är inte oväsentligt. Två av sex ledamöter tyckte att det var fel att höja. Skulle vi få en situation där ekonomin och inflationen utvecklas svagare nästa år så räcker det med att ytterligare två ledamöter byter fot för att räntan ska sänkas.

Epoken med minusräntan är inte över?

– Det behöver den inte vara. Men jag tror att tröskeln för att återigen sänka till minus är väldigt hög, säger Andreas Wallström.

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, håller inte med. Hon anser att epoken med minusränta är över.

– Det har varit ett experiment som visserligen fått upp inflationstrycket något, det skulle sannolikt ha varit ännu lägre om räntan inte legat på minus. Jag tror att Riksbanken gör detta för att komma upp till noll och sedan vila i nollränta och avvakta den ekonomiska utvecklingen framöver.

Hur bör hushållen agera?

– Jag tycker inte hushållen ska springa och binda räntan, även om bankerna sannolikt kommer att passa på att höja sina räntor nu. Man ska ha i åtanke att minusräntan varit en kostnad för bankerna och att den här höjningen faktiskt blir en lättnad för dem.

Kronan handlas efter beskedet på 9:40 mot dollarn och 10:46 mot euron.

Beslutet om reporäntan tillämpas från den 8 januari 2020

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons