Annons

”Kalla det för vad det är – ett folkmord”

En yazidisk familj i ruinerna av sitt hem – flera år efter folkmordet.
En yazidisk familj i ruinerna av sitt hem – flera år efter folkmordet. Foto: Hadi Mizban/TT

Sverige har till skillnad från USA och EU-parlamentet inte erkänt att
IS övergrepp mot yazidierna är att betrakta som folkmord.

”Det viktigaste, oavsett kategorisering, är att de utsatta får stöd och hjälp”, skriver utrikesminister Margot Wallström till SvD.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Salina Jamah, styrelseledamot i människorättsorganisationen Yazda Sweden.

Foto: Privat Bild 1 av 3

”Med hänsyn till det jag sett i Irak gör inte världen tillräckligt för yazidierna.”

Foto: Ryan Remiorz/The Canadian Press/AP Bild 2 av 3

”Det finns vad jag vet ännu ingen domstol som har tagit ställning till hur övergreppen mot yazidierna ska kategoriseras”, skriver utrikesminister Margot Wallström till SvD.

Foto: Naina Helén Jåma/TT Bild 3 av 3

Tusentals yazidier och andra minoriteter har jagats, våldtagits och mördats av IS i norra Irak. Fem år efter att terrororganisationen gick till attack mot Sinjar är hundratusentals kvar i flyktingläger – och över 3 000 flickor och kvinnor är fortsatt försvunna.

Till skillnad från människorättsutredare vid FN, EU-parlamentet samt flera länder har Sverige inte erkänt att det rör sig om ett folkmord.

– Det gör mig så arg, kalla det för vad det är, säger Salina Jamah, styrelseledamot i människorättsorganisationen Yazda Sweden.

– Att inte göra det är som att inte bekräfta människornas lidande. Det är en besvikelse för alla yazidier.

Utrikesminister Margot Wallström (S) skriver i ett mejl till SvD att massövergreppen som skett i Syrien och i Irak skulle kunna klassas som folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser.

”Det finns ingen hierarki dem emellan” skriver utrikesdepartementet.

”Det viktigaste, oavsett kategorisering, är att de utsatta får stöd och hjälp och att ansvar utkrävs av de som är skyldiga till brotten”, skriver Wallström.

Annons
Annons

Salina Jamah, styrelseledamot i människorättsorganisationen Yazda Sweden.

Foto: Privat Bild 1 av 1

Salina Jamah har en annan tolkning:

– Jag tror att man inte vill erkänna folkmordet för att man då måste erkänna en rad andra folkmord, och det ställer högre krav på Sverige, säger Salina Jamah.

Salina Jamah, styrelseledamot i människorättsorganisationen Yazda Sweden.
Salina Jamah, styrelseledamot i människorättsorganisationen Yazda Sweden. Foto: Privat

I Sverige finns i dag 5000-6000 tusen yazidier, nästan alla har anhöriga som försvann i samband med invasionen. Trots att det enligt Yazda är långt i från säkert för yazidier i Irak utvisas flera av dem dit.

– Hanteringen av asylprövningarna måste förändras. I dag görs de inte mot bakgrund av ett folkmord vilket har gjort att många yazidier utvisas från Sverige, säger Salina Jamah.

I sin roll som jurist har hon kontakt med ungefär 15 personer som har utvisats, eller är på väg att utvisas till Irak.

– De flesta kommer att tvingas tillbaka till flyktingläger.

Varför utvisas de?

– Argumentet är bland annat att det inte finns personliga hot mot personerna, vilket gör att de utvisas till den kurdiska delen som Migrationsverket anser är säker, säger Salina Jamah.

Men IS är kvar i området, tillägger hon.

– På ytan är de borta men de lever bland människor och har bara klippt av skägget och väntar på en ny möjlighet att återuppta IS.

Plötsligt känner man att IS är nära igen, och att det som hände i Irak kan hända här också.

Enligt Migrationsverkets rättsliga ställningstagande är situationen i Irak inte sådan att alla som kommer därifrån automatiskt bör få skydd, uppger Pierre Karatzian vid Migrationsverkets presstjänst.

Annons
Annons

”Med hänsyn till det jag sett i Irak gör inte världen tillräckligt för yazidierna.”

Foto: Ryan Remiorz/The Canadian Press/AP Bild 1 av 2

”Det finns vad jag vet ännu ingen domstol som har tagit ställning till hur övergreppen mot yazidierna ska kategoriseras”, skriver utrikesminister Margot Wallström till SvD.

Foto: Naina Helén Jåma/TT Bild 2 av 2

– Yazidier är en utsatt grupp och det ska tas i beaktande när man prövar ett ärende. Det görs alltid individuella bedömningar av risken för den sökande att återvända till sin hemvist, säger han.

 ”Med hänsyn till det jag sett i Irak gör inte världen tillräckligt för yazidierna.”
”Med hänsyn till det jag sett i Irak gör inte världen tillräckligt för yazidierna.” Foto: Ryan Remiorz/The Canadian Press/AP

Även i Sverige är många yazidier oroliga för IS, speciellt efter det så kallade kalifatets fall. Säpo har tidigare uppgett till SvD att över 150 IS-svenskar har kommit tillbaka till Sverige.

– Man är orolig för att möta på dem stan, i tunnelbanan. De flesta yazidier i Sverige har flytt från IS, och så känner att det som hände i Irak kan hända här också, säger Salina Jamah som själv är yazidier.

Hon besökte Irak i fjol och såg med egna ögon misären i flyktinglägren. Tusentals föräldralösa barn är fast utan varken skola eller ekonomisk försörjning. De flesta har inte kunnat återvända till Sinjar eftersom det mesta saknas: hus, sjukhus, el, vatten och mat.

”Det finns vad jag vet ännu ingen domstol som har tagit ställning till hur övergreppen mot yazidierna ska kategoriseras”, skriver utrikesminister Margot Wallström till SvD.
”Det finns vad jag vet ännu ingen domstol som har tagit ställning till hur övergreppen mot yazidierna ska kategoriseras”, skriver utrikesminister Margot Wallström till SvD. Foto: Naina Helén Jåma/TT

Flera hjälporganisationer skickar resurser och mat till lägren men det är sällan varorna faktiskt kommer fram till de behövande, tillägger Jamah.

– Irak är ett korrupt land och det bistånd som skickas försvinner ofta på vägen.

Dessutom är politiska intressen inblandade i regionen vilket gör situationen ännu svårare för yazidierna, tillägger hon.

– Med hänsyn till allt detta är det uppenbart att världen inte gör tillräckligt för yazidiera.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons