Annons

Kallifatides: ”Grekland får inte bli en lydstat”

I den ödesmättade folkomröstningen ska grekerna ta ställning till om landet ska acceptera låntagarnas krav eller inte. ”Det här en omröstning om det grekiska folket ska svälta med värdighet eller utan värdighet”, säger författaren Theodor Kallifatides till SvD.

Under strecket
Publicerad

Theodor Kallifatides

Foto: Jurek Holzer/SvD Bild 1 av 1

Theodor Kallifatides

Foto: Jurek Holzer/SvD Bild 1 av 1
Theodor Kallifatides
Theodor Kallifatides Foto: Jurek Holzer/SvD

Han har dubbelt medborgarskap – men för författaren och professorn Theodor Kallifatides, som emigrerade till Sverige 1964, har det inte varit aktuellt att åka till Grekland och rösta.

– Jag hade inte röstat även om jag hade kunnat. Jag delar ju inte det grekiska folkets vedermödor, och det skulle därför inte vara hederligt, säger han.

Förhandlingarna mellan den grekiska regeringen och långivarna – EU, den Europeiska centralbanken och den Internationella valutafonden – har kört fast och nu hålls det en folkomröstning där folket ska bestämma om de vill godkänna långivarnas krav eller inte.

För mig är det klart att det här en omröstning om det grekiska folket ska svälta med värdighet eller utan värdighet.

Ett ”ja" öppnar för att långivarnas krav på fortsätta besparingar och en del strukturreformer, i utbyte mot miljardstöd, skulle kunna gå igenom.

Annons
Annons

– För mig är det klart att det här en omröstning om det grekiska folket ska svälta med värdighet eller utan värdighet, säger Theodor Kallifatides

**Han menar att **det inte går att fortsätta gå vägen mot de ekonomiska åtgärderna som föreslagits av långivarna. Som han ser det är förslagen allt för kortsiktiga som kommer vara förödande för Grekland.

Att flera länders politiker nu uttrycker sina åsikter om vad Grekland bör göra tycker Kallifatides är helt fel och ett sätt att skuldbelägga det grekiska folket. Han tycker att diskussionen om att grekerna inte vill ta ansvar är fel.

– Det kan tyckas att regeringen har agerat huvudlöst och ansvarsfrågan är givetvis viktig. Men på vilket sätt har det grekiska folket skuld i detta? Det här måste lösas genom en dialog i regeringen.

Grekland har under fler år befunnit sig i en oroväckande ekonomisk situation och tidigare regeringar har inte lyckats återställa den. I dag har befolkningen lågt förtroende för de etablerade partierna. Sedan 2015 styrs Grekland nu av en vänster-högerkoalition som lovat att dra landet ut den ekonomiska krisen och återställa lönerna, vilket har kritiserats för att vara populistiska förslag.

Theodor Kallifatides säger att han rent hypotetiskt skulle rösta nej. Främst för att ett "ja" skulle innebära en situation utan någon ljusning. "Nej", skulle innebära en lång väg att gå men med en ljusning. Grekland måste sträva efter att vara självständigt och börja satsa på egen produktion, anser han.

– Grekland har jordnäring, turism och en liten industri med mineraler. Vi har ju levt tidigare, skrattar Kallifatides uppgivet.

Grekland har idag skulder som är 177 procent av landets BNP och lönekostnaderna har sjunkit. På grund av den pressade ekonomiska situationen och osäkerhet om landet kommer fortsätta ha valutan euro är det svårt att locka till sig investerare. En av valets huvudfrågor är skattesatserna och regler om turism och småhandel.

Huruvida den prekära situationen kommer kunna lösas genom en folkomröstning är det ingen som i nuläget vet.

– Problemet är och förblir villkoren. Men jag önskar inte för Grekland att bli en lydtstat som formellt är självständig men i realiteten kontrolleras av en främmande makt, säger Kallifatides.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons