Annons

Kan bakterier lindra adhd-symtom?

Foto: Jessica Gow/TT

Barn med adhd har ofta en avvikande tarmflora. Två olika forskningsprojekt på Karolinska institutet söker svaret på varför det är så och om goda bakterier kan göra tarmfloran friskare och samtidigt lindra vissa adhd-symtom.

Under strecket
Publicerad

Catharina Lavebratt.

Foto: PrivatBild 1 av 1

Tarmen och hjärnan

Barn med adhd eller autism har ofta problem med magen också. Hoppet att till exempel mjölksyrabakterier (probiotika) ska kunna minska symtom på både magbesvär och beteende är stor. Än så länge är inte evidensen för att detta fungerar på människor helt övertygande, men djurstudier pekar i den riktningen och nu testas det i en svensk studie.

Men låt oss stanna till vid det faktum att tarmfloran påverkar hjärnans utveckling och därmed den psykiska hälsan. Docent Rochellys Diaz Heijtz forskar om kommunikationen mellan tarm och hjärna på Karolinska institutet, bland annat för att söka de biologiska orsakerna till adhd och autism. En förklaring kan möjligen finnas i tarmfloran.

– Störningar i tarmfloran under känsliga perioder i hjärnans utveckling har livslång effekt, förklarar hon.

När hon och hennes forskargrupp publicerade studien som visade att det hos möss finns en kritisk period tidigt i livet då de mikroorganismer som finns i mage och tarm påverkar hjärnans utveckling och beteende senare i livet var de pionjärer inom detta forskningsområde. Året var 2011 och forskningen om länken mellan tarm och hjärna var precis på väg att ta fart.

Annons
Annons

Efter deras studie följde flera liknande på andra håll i världen som visade att tarmfloran kan påverka hur gener uttrycks, hur hjärnan fungerar och även ha inflytande över beteendet. Inlärning, minne och motorisk kontroll var sämre hos mössen utan normal tarmflora. Effekten är starkare hos hanar än hos honor, visade den irländske forskaren John Cryan.

– De här första studierna innebar verkligen ett skifte i förståelsen för hur vi ser på vårt samspel med bakterier.

Djurmodellerna har lärt forskarna mycket om tarmflorans inflytande på neuropsykiatrisk utveckling. Men det kan vara värt att påminna om att människors neuropsykiatriska diagnoser fortfarande enbart bygger på beskrivningar av symtom. När den senaste diagnosmanualen DSM5 kom så togs inte några biologiska förklaringar med.

Rochellys Diaz Heijtz hävdar att, trots att gener spelar stor roll för om barn får adhd eller autism, så är miljöpåverkan större än man tidigare trott. En förklaring kan vara att tarmfloran förändras i hög grad under samma period som hjärnan utvecklas mest.

– För tio år sen sa vi att 90 procent är ärftligt, men miljöfaktorer spelar stor roll. Ett exempel är att möss som fått antibiotika är mer hyperaktiva.

Ett barns tarmflora blir olika om det föds vaginalt eller med kejsarsnitt, om det ammas eller flaskmatas, om det får antibiotika tidigt i livet. Stress och infektioner under graviditeten spelar också stor roll. Den genetiska kompositionen hos bäraren bestämmer också delar av tarmfloran.

När det handlar om hjärnans utveckling är det ett slags dans mellan hjärna–tarmflora eller hjärna–gener.

Annons
Annons

Catharina Lavebratt.

Foto: PrivatBild 1 av 1

– Det som är så spännande med det här forskningsfältet är att vi har potential att påverka hälsan genom livsstilen med mat, motion och bra bakterier, inte bara läkemedelsbehandling.

Rochellys Diaz Heijtz tror att mjölksyrebakterier skulle kunna ge viss lindring av symtom för barn med adhd.

Catharina Lavebratt.
Catharina Lavebratt. Foto: Privat

På Centrum för molekylär medicin vid Karolinska institutet finns docent Catharina Lavebratt. Även hon studerar kopplingen mellan tarm och hjärna. Just nu leder hon en ny forskningsstudie om hur mjölksyrebakterier kan påverka tarmfloran och beteendet hos barn med adhd. Målet är att 120 barn och ungdomar med adhd och magproblem mellan 5 och 18 år, samt även friska syskon, ska prova en kur under nio veckor. Än så länge har 25 barn genomgått behandlingen.

Hypotesen forskarna ska testa är att inflammatorisk tarmflora, särskilt hos dem med mag-tarmproblem, resulterar i att tarmen läcker ut bakterieriella produkter till blodcirkulationen.

– Vissa sådana produkter kan i sin tur påverka barriären som skyddar hjärnan från blodsystemet, vilket gör att vissa ämnen i blodet skulle kunna tränga in och ge en något förändrad signalering hos gliaceller och nervceller.

Deltagarna får synbiotika, vilket är ett preparat som består av både fibrer och mjölksyreproducerande bakterier som har en god antiinflammatorisk effekt.

– Vi tittar sen både på hur tarmfloran och adhd-symtomen påverkas. Kanske kommer vi kunna uttala oss om något orsakssamband.

De slutgiltiga resultaten beräknas komma tidigast hösten 2017.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons