Annons

”Kan Chile stoppa vinsterna, så kan Sverige”

Beslutet att släppa in vinstdrivande företag i välfärden är ett dyrköpt misstag, och det är hög tid att riksdagen tar sitt ansvar och driver ut månglarna. Chile satte stopp för vinstintresset i skolan 2016. Kan Chile så kan vi, skriver Gunilla Andersson, Gemensam Välfärd, och professor Lars Pålsson Syll.

Under strecket
Publicerad

Gunilla Andersson och Lars Pålsson Syll

Foto: PrivatBild 1 av 1

Gunilla Andersson och Lars Pålsson Syll

Foto: PrivatBild 1 av 1
Gunilla Andersson och Lars Pålsson Syll
Gunilla Andersson och Lars Pålsson Syll Foto: Privat

DEBATT | VINSTER I VÄLFÄRDEN

Hotet om vinsttak är för närvarande det största problemet i välfärden. Det är i alla fall den bild som förmedlas av de vinstdrivande välfärdskoncernerna. Academedia kallar vinsttaket för ”konfiskation”.

SvD har anlitat revisionsbyrån Grant Thornton för att granska det förslag om vinstbegränsningar i välfärden som regeringen och Vänsterpartiet vill införa inom skola och omsorg och bedömningen är att det skulle vara ”en total katastrof för aktiekursen om förslaget blev lag”. Revisionsbyrån har prövat att överföra de regler som regeringen föreslår inom välfärden på företag som Volvo och H&M och kommit fram till att det skulle leda till att vinsterna i stort sett skulle raderas ut.

Att det finns problem inom välfärden kan många idag skriva under på, men det är knappast minskande vinstuttag som landets barn, sjuka och gamla oroar sig för. Enligt en prognos från Sveriges Kommuner och Landsting är välfärden de kommande åren underfinansierad. Det krävs ett tillskott på 20 miljarder kronor årligen för att nuvarande standard ska kunna säkerställas. I det läget har landets skattebetalare knappast råd att dessutom betala flera miljarder till privata vinster i välfärden.

Annons
Annons

Det är fascinerande hur de privata välfärdskoncernerna kommit att betrakta tillgång till skattemedel och möjlighet till obegränsad vinst som en självklar rättighet. Lika fascinerande är hur Grant Thornton kan jämföra Volvo med välfärdsföretag. Volvo finansieras som bekant inte av skattemedel.

Samtidigt är det inte förvånande att den privata marknadens principer förväxlas med den demokratiskt styrda, skattefinansierade välfärden, eftersom businesstänkandet under flera decennier trängt långt in i den offentliga sektorn. Skandalen kring Nya Karolinska sjukhuset är det senaste exemplet på det.

Med en dogmatisk tro på att det ska bli billigare och bättre om privata aktörer får sköta ruljansen har det moderatledda landstinget blundat för alla varningstecken. Det blev sämre och dyrare. Mycket dyrare – för skattebetalarna. På Skanska är man däremot nöjd och konstaterar: ”Ett glädjeämne är Nya Karolinska som lyfter resultatet i Sverige”. Tydligare än så kan det inte illustreras. När vinstintresset släpps in i välfärden skapas vinnare och förlorare.

Ett annat exempel är Henrik Borelius, vd för Attendo, som unnar sig själv en årsinkomst på över nio miljoner kronor, vilket motsvarar vad en undersköterska på koncernen tjänar under ett helt arbetsliv. Ändå är det dessa undersköterskor som varje dag tar ansvar för att de äldre och sjuka får en god omvårdnad.

Inte nog med det. Länstidningen Östersund har granskat Attendo och avslöjat att chefer som drar ner på personalen får bonusar, och en före detta anställd berättar att hon fick instruktioner om att salta räkningar till kommunen och lura särskilt utvalda vårdtagare (ensamma, äldre utan gode män) att betala för tjänster som de aldrig fått utförda.

Annons
Annons

Academedia, landets största vinstdrivande skolkoncern, är också en vinnare. Sämre går det för eleverna. Enligt en aktuell rapport från Skolverket får friskolornas elever högre betyg än elever som gått på kommunala gymnasieskolor, men de klarar sig sämre på högskola och universitet.

Academedia har för övrigt varit så ivrig med att köpa upp och konkurrera ut andra skolor att koncernen blivit ett direkt hot mot valfriheten som en gång var huvudargumentet för att släppa in privata aktörer i välfärden.

Ett vinsttak är tyvärr inte tillräckligt. Grant Thornton konstaterar att regeringens förslag lämnar gott om kryphål för den som vill plocka ut mer vinst än vad taket medger. Det är i det närmaste omöjligt att konstruera en lag som är vattentät så länge vinstintresset finns kvar. Det krävs en stor byråkratisk kontrollapparat. Skulle inte marknadsanpassningen av välfärden leda till mindre byråkrati?

Beslutet att släppa in vinstdrivande företag i välfärden är ett dyrköpt misstag, och det är hög tid att riksdagen tar sitt ansvar och driver ut månglarna. Det är vad en stor majoritet av väljarna önskar.

Lämpligt är att börja med skolan. Sverige är det enda land i världen som accepterar vinstintresse i skattefinansierade skolor sedan Chile satte stopp för det 2016. Då beslutade den chilenska regeringen om ett nytt villkor: Ombilda till en icke vinstdrivande stiftelse – annars blir det inga skattepengar. Resultatet är att idag går 96 procent av alla elever i skolor utan vinstintresse. Övriga finansieras av elevavgifter, inte av skattemedel.

Kan Chile, så kan vi.

Gunilla Andersson
Gemensam Välfärd

Lars Pålsson Syll
professor i samhällskunskap vid Malmö Universitet

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons